Sökresultat:
3445 Uppsatser om Hälsofrämjande skolor. - Sida 40 av 230
IKT i skolan : En intervjustudie av attityder, utbildning och förutsÀttningar gÀllande IKT i grundskolans tidigare Är.
Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsÀttningar gÀllande informations- och kommunikationsteknik (hÀdanefter benÀmnt IKT) i grundskolans tidigare Är.   Nedan frÄgestÀllningar har anvÀnds för att ge lÀsaren en bra grund till Àmnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsÀttningar pÄ de tillfrÄgade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjÀlp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrÄgade pedagogerna som undervisar med hjÀlp av IKT?Hur arbetar de tillfrÄgade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrÄgade pedagogerna i grundskolans tidigare Är för attityd till IKT?    I den hÀr studien anvÀndes intervju som metod. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare Är intervjuades, med tidigare Är menas frÄn förskoleklass till Ärskurs 6. Utvalda delar frÄn intervjuerna Àr transkriberade. I analysen presenteras teman utifrÄn den kartlÀggning som gjorts av intervjuerna, med hÀnsyn till frÄgestÀllningarna i denna empiri.
Ungdomars lÀskedrycksvanor - En studie gjord pÄ tvÄ skolor i Göteborg
Den pÄgÄende sockerdebatten vÀckte vÄrt intresse för ungdomars lÀskkonsumtion. VÄrt huvudsyfte med arbetet var att se hur lÀskkonsumtionen ser ut hos skolungdomarna genom att ta reda pÄ var, nÀr och hur mycket de dricker. Tror de att deras hÀlsa pÄverkas av att dricka lÀsk? Vi ville Àven belysa sockerintaget i lÀsken i relation till det totala sockerintaget utifrÄn referensvÀrdena för energiintag för pojkar respektive flickor.Metoden vi anvÀnde oss av var en enkÀtundersökning. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor i Göteborg i klass 9.
TillsÀgelser och beröm i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv
Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsÀgelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur lÀraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som anvÀnts för att uppnÄ detta syfte Àr bÄde ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjÀlp av ett observationsschema bestÄende av fyra förutbestÀmda kategorier. Observationerna har Àgt rum pÄ tvÄ olika skolor. Tre av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i södra Stockholm och tvÄ av observationerna Àgde rum pÄ en högstadieskola i centrala Uppsala.
Att utbilda i entreprenörskap : En studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskap
TitelAtt utbilda i entreprenörskap? en studie om hur gymnasieskolor arbetar med entreprenörskapFrÄgestÀllningHur arbetar man med entreprenörskap bland de gymnasieskolor som idag har en entreprenörskapssatsning?SyfteSyftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur skolor arbetar med entreprenörskap. Detta gör vi genom att försöka förstÄ ett antal gymnasieskolors arbetssÀtt kring entreprenörskap.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. I uppsatsen har vi tillÀmpat en hermeneutisk kunskapssyn och utgÄr frÄn ett samhÀllsperspektiv dÀr vi försöker tillÀgna oss förstÄelse för hur skolor stimulerar entreprenörskap. I uppsatsen intar vi ett deduktivt angreppssÀtt dÀr vi utgÄr frÄn befintliga teorier för att försöka nÀrma oss verkligheten.TeoriVi har i vÄr studie framförallt anvÀnt oss av vÀlkÀnda teoretiker inom entreprenörskapsforskningen som till exempel Leffler, Rasmussen och SÞrheim samt Heinonen & Poikkijoki.
Rekryteringsarbetet kring anstÀllning av lÀrarepÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor ien mellanstor kommun i södra Sverige
Följande studie har till syfte att undersöka hur lÀrarrekryteringsarbetet pÄ kommunala ochfristÄende gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige gÄr till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lÀrare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begÄvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter vÀger in i beslutet omanstÀllning. Sex rektorer frÄn sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristÄendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och teorier.
Probleminventering med hjÀlp av aktionsforskning kring skollunchen
Ett flertal studier visar pÄ att en stor del elever vÀljer att inte Àta av skollunchen. Faktorer som smak, miljö, hÀlsa, sociala, kön och kroppsuppfattning pÄverkar elevernas val att Àta eller inte Àta skollunch. Flera projekt med förÀndringar, som rör skollunchen, har gjorts i olika skolor i Sverige för att fÄ eleverna att njuta mer av skollunchen.I en lÄg- och mellanstadieskola i vÀstra Sverige har skollunchen blivit ifrÄgasatt av en förÀlder och dÀrför har rektorn pÄ skolan bett om hjÀlp att utreda om skolan har ett problem i frÄgan. Tillsammans med ett antal aktörer pÄ skolan har vi bedrivit aktionsforskning för att pÄ sÄ sÀtt inventera eventuella problem kring skollunchen samt undersöka förslag till ÄtgÀrder som kan leda till förÀndring. Aktionsforskning kan ses som en process med den nuvarande kunskapen som utgÄngspunkt och vi har medverkat till att starta denna process genom definition och inventering av problemen.Resultatet blev att aktörerna inte upplevde maten eller den miljö som den serveras i som ett problem.
Interaktiva skrivtavlor : Gymnasieelevers uppfattningar av IST som undervisningsstöd
Studien har undersökt vilka uppfattningar elever pÄ gymnasiet har av de interaktiva skrivtavlorna (Smartboard, Activboard) som undervisningsstöd för sitt lÀrande. I studien har sex elever frÄn tvÄ olika gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige intervjuats.De interaktiva skrivtavlorna uppfattas av bÄde lÀrare och elever som ett mycket positivt hjÀlpmedel. I fler och fler svenska skolor installeras hjÀlpmedlet och det finns i skrivandets stund ungefÀr 16000 interaktiva skrivtavlor i Sveriges klassrum. Forskning har inte i nÄgon större utstrÀckning lyckats hitta signifikanta samband i att anvÀnda interaktiva skrivtavlor i undervisningen och förhöjda elevresultat, ÀndÄ satsar kommuner och skolor stora pengar i interaktiva skrivtavlor.I den hÀr studien presenteras uppfattningar som elever har. De diskuterar den sparfunktion som finns, hur effektiviteten under lektionen ökar samt hur hjÀlpmedlet underlÀttar för lÀraren att visualisera verkligheten för eleverna.
Ămnesövergripande undervisning i skolan
Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i
grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning
disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles).
Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning,
LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som
finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa
vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en
lyckad integrering.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna
samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra.
Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr
grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan.
Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att
upptÀcka eventuella likheter och skillnader.
Den levande diskussionen kring sex- och samlevnadsundervisningen
Studiens syfte Àr undersöka huruvida det finns en aktiv diskussion mellan lÀrare kring sex- och samlevnadsundervisningen i skolan, samt vad som upplevs som svÄrt att undervisa om. Undersökningen bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger pÄ skolor i SkÄne och Blekinge.Resultatet visar att det i mÄnga fall saknas en aktiv diskussion kollegier emellan. Det som upplevdes som svÄrast var att finna en lÀmplig nivÄ och att nÄ fram till alla elever..
Demokrati i skolan - Elevers och förÀldrars möjlighet till inflytande i skolans verksamhet
Vi lever i ett demokratiskt samhÀlle och vÄrt samhÀlles uppbyggnad vilar pÄ demokratins grunder. Skolan Àr en plats med möjlighet till demokrati, hÀr möts olika kulturer, olika sociala grupper och flickor och pojkar. Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter till demokrati det finns för elever och förÀldrar pÄ tvÄ utvalda skolor i Ärskurs 1-3. Hur definierar lÀrarna pÄ skolan begreppet demokrati, pÄ vilka sÀtt skapar lÀrarna förutsÀttningar för elevers och förÀldrars inflytande och hur uppfattar elever och förÀldrar sin möjlighet till inflytande och medbestÀmmande? Undersökningen utfördes som en kvalitativ studie pÄ tvÄ olika skolor.
Invandrarbarns möte med svensk skolkontext ? ur lÀrarperspektiv
I dagens Sverige har mÄnga barn pÄ vÄra skolor en flersprÄkig och mÄngkulturell bakgrund. PÄ en del skolor i invandrartÀta omrÄden finns det fÄ barn med svenskfödda förÀldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat omrÄde. Syftet med denna undersökning Àr att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lÀrarperspektiv. Följande frÄgor stÀlldes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartÀt skola, och vilka konsekvenser fÄr denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lÀrare intervjuades med hjÀlp av en semistrukturerad intervjumanual.
Skolans friluftsliv : - Om samverkan, mÄlbeskrivning och Àmnesintegration.
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om friluftsliv och skolverksamhet för Ärskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat pÄ att undersöka om lokala mÄl för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolÀmnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lÀrares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas Àven. Metoden som har lett till resultaten Àr en enkÀtundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar frÄn lÀrare verksamma i Ärskurs 1-6 frÄn 18 kommuner. För att ge rÀttvisa Ät studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man lÀser resultaten.
Familjeklass - en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete
Titel: Familjeklass ? en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete.
Family class ? a work model that promotes relationships and cooperation.
Författare: Lotta Nielsen och Jessica Wikström Nilsson
Arbetet som pedagog innebÀr till stor del att verka för goda relationer och att kunna samarbeta med andra mÀnniskor. Det Àr inte bara elever, ledning och kollegor i skolan det berör, utan det berör Àven vÄrdnadshavare eller annan nÀrstÄende person till eleverna. Ibland fungerar inte elevernas skolsituation som det Àr tÀnkt och dÄ Àr förÀldrasamverkan en viktig grund för att eleverna ska fÄ en fungerande skolsituation. Familjeklass Àr en arbetsmodell dÀr vÄrdnadshavare, under en tidsbegrÀnsad period, involveras i skolan.
Sex lÀrares arbetsmetoder och Äsikter kring
Examensarbetet stÀller frÄgan i vilken mÄn den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lÀrande. UtgÄngspunkten har varit tvÄ frÄgestÀllningar: vilka arbetsmetoder anvÀnder lÀrare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet?
ProblemomrÄdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet pÄ inlÀrning och lÀrande. Empirin bestod av sex klasslÀrare i de lÀgre Ärskurserna frÄn tre skolor.
?Det Àr vÀl kanske inte okej att du ska bli lastbilschaufför? - Om att hjÀlpa elever att inte begrÀnsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval
En av grundskolans uppgifter Àr att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte
begrÀnsas av den egna klassbakgrunden. DÀrmed lÀggs ett stort ansvar pÄ skolan, och
indirekt ett ansvar pÄ studie- och yrkesvÀgledarna. UtifrÄn detta Àr syftet med denna
studie att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan hjÀlper elever att
inte begrÀnsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera
huruvida detta arbetssÀtt utmanar eller reproducerar rÄdande klasstrukturer.
För att fÄ svar pÄ detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och
yrkesvÀgledare som arbetar pÄ skolor som skiljer sig Ät vad gÀller elevernas förÀldrars
utbildningsnivÄ. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp
kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet.
Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna försöker arbeta med att öka elevernas
kunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om
omvÀrlden samt ökat sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla. Studie- och yrkesvÀgledarna
arbetar alla med nÄgon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler
delar om de hade haft mer resurser.