Sök:

Sökresultat:

3445 Uppsatser om Hälsofrämjande skolor. - Sida 39 av 230

Samundervisning eller könssegregerad undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa? : En kvalitativ undersökning angÄende idrottslÀrares val av undervisningsform i Àmnet idrott och hÀlsa.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartÀta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. FrÄgestÀllningar som söktes svar pÄ var om kön, Älder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter pÄverkar huruvida lÀrare vÀljer att anvÀnda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna uppsats Àr ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera pÄ att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna för att sedan kunna jÀmföra dessa med vÄr egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslÀrare pÄ kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lÀrare frÄn fyra invandrartÀta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.

?Vill, vÄgar och kan? - Nio lÀrares erfarenheter av bedömning av svenska som andrasprÄkselevers texter

BAKGRUND:Bakgrunden Àr uppdelad i fem olika avsnitt. Det tvÄ första avsnitten behandlar det svenskasprÄket och skriftens utveckling. I avsnitt tre redogörs det för tidigare forskning kringsprÄkutveckling och hÀr beskrivs Àven den teoretiska ramen för vÄr undersökning vilken Àr avsocialkonstruktivistisk art. Avsnitt fyra skildrar forskningen kring sprÄkutveckling ur ettandrasprÄksperspektiv. HÀr beskrivs interimsprÄkteorin liksom modersmÄlets betydelse förlÀrandet och forskning som hÀrrör detta omrÄde.

Den europeiska arresteringsordern : HjÀlpande eller stjÀlpande för mellanstatligt samarbete?

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

NÄr svenska skolan mÄlen för geografiundervisningen? En kort studie av tvÄ skolor i Linköping.

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan nÄr de mÄl som Àr satta för geografiundervisningen i Är 5 och i Är 9. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhÀndigt ritade kartor. FÀltundersökningarna som gjorts i Är 5 och i Är 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrÄn kursplanens mÄl..

GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

?Att mobbas Àr ocoolt? : en studie om barns uppfattningar kring mobbning

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute pÄ skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn pÄ fenomenet mobbning. HÀr lyfter vi Àven fram fyra olika perspektiv som vi anvÀnder i vÄrt analysarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstÄr och hur man kan stÀvja det. Barns perspektiv Àr betydelsefullt i vÄrt arbete dÄ det Àr barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vÄr studie.Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats dÀr vi intervjuade Ätta grupper med tre tioÄriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkÀt innehÄllande tre frÄgor.

LatinÀmnets stÀllning i den svenska gymnasieskolan. En studie av förÀndringar med fokus pÄ 1900-talet

Arbetet beskriver i sin första del latinÀmnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt pÄ 1900-talets senare del. Det Àr en utveckling som gÄtt frÄn att ha latin som bÀrande sprÄk bÄde som skolÀmne och som undervisningssprÄk under 1500-talet till att vara ett smÄÀmne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förÀndringar som pÄverkat latinÀmnet i gymnasieskolan och vad det har fÄtt för följder. NÄgra kurs- och timplaner frÄn 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har pÄverkat Àmnets stÀllning i skolan stort genom att det inte lÀngre var obligatoriskt att lÀsa latin pÄ den dÄ s.k.

Med ramar och kramar : En studie om hur skolpersonal upplever arbetet mot mobbning inom skolan

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.

?man bestÀmmer sjÀlv tycker jag, men man fÄr inte sluta att sköta sin kropp" : En studie om uppfattningen av hÀlsa bland elever i Ärskurs 9 samt analys av hÀlsa i lÀroböcker inom Idrott och hÀlsa

Syftet med studien Àr att undersöka vilken uppfattning elever i Ärskurs 9 har om hÀlsa och vad de upplever som viktigt att lÀra sig om hÀlsa samt vad de har fÄtt lÀra sig om hÀlsa. Studien syftar Àven till att granska lÀroböcker gÀllande hÀlsa. Detta syfte ger följande frÄgestÀllningar: Hur definierar eleverna hÀlsa? Vad har eleverna fÄtt lÀra sig om hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lÀra sig om hÀlsa i undervisningen i Idrott och hÀlsa? Hur framstÀlls hÀlsa i lÀroböcker för Idrott och hÀlsa? Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr 18 elever i Ärskurs 9 pÄ tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har ocksÄ genomförts för att svara pÄ frÄgestÀllningen gÀllande lÀroböckerna.

Problembaserat lÀrande

Genom att följa förÀndringsarbetet pÄ en grundskola under tre Är och dÀr organisera en undervisning baserad pÄ problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning frÄn en som organiseras kring problem. I arbetet ingÄr en attitydundersökning hos elever som undervisats pÄ detta sÀtt och resultatet visar att arbetssÀttet och NO-Àmnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka nÄgot av hur synen pÄ undervisning och lÀrande förÀndrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fÄtt kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lÀr, och detta har lett fram till nya metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhÄllningssÀtt har bara delvis slagit igenom pÄ fÀltet men en pedagogisk debatt pÄgÄr i samhÀllet och ute pÄ olika skolor.

Slöjd frÄn Är 1 : önskedröm eller möjlighet?

Slöjd frÄn Är 1 i grundskolan, Àr det en möjlighet eller en önskedröm? Denna frÄga har legat som grund för vÄr studie som utförts vid tvÄ skolor i VÀsterbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkÀter försöka ta reda pÄ lÀrarnas instÀllning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lÀrare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka Àr argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som Àmne frÄn Är 1 pÄ alla skolor? Det vi kom fram till var att mÄnga lÀrare var positivt instÀllda till en tidigare start av slöjd men att de bÄde sÄg möjligheter och hinder.

Slöjd frÄn Är 1 : - önskedröm eller möjlighet?

Slöjd frÄn Är 1 i grundskolan, Àr det en möjlighet eller en önskedröm? Denna frÄga har legat som grund för vÄr studie som utförts vid tvÄ skolor i VÀsterbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkÀter försöka ta reda pÄ lÀrarnas instÀllning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lÀrare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka Àr argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som Àmne frÄn Är 1 pÄ alla skolor? Det vi kom fram till var att mÄnga lÀrare var positivt instÀllda till en tidigare start av slöjd men att de bÄde sÄg möjligheter och hinder.

Svenska som andrasprÄk : - i en skola för alla

Studien behandlar hur Àmnet svenska som andrasprÄk ges plats i skolan. FrÄgor som besvaras i uppsatsen Àr följande: Hur organiseras Àmnet svenska som andrasprÄk i de för studien utvalda skolorna? och PÄ vilket sÀtt frÀmjas elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin bestÄr av intervjuer och observationer dÀr den kvalitativa forskningsmetoden har tillÀmpats. TvÄ rektorer och tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare intervjuas i tvÄ olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslÀrare och svenska som andrasprÄkslÀrare sker under fyra veckor i dessa skolor.

KartlÀggning av den fysiska och psykosociala miljön i grundskolan utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv

Skolan Àr en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. ElevhÀlsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv dÄ det mesta idag Àr individrelaterat gÀllande funktionshinder och ohÀlsa. BÄde den somatiska och den psykiska ohÀlsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan Àr en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte sÄ mÄnga som har studerat den ?vanliga? grundskolan utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

SprÄkstörning och flersprÄkighet : En fallstudie kring hur stödet Àr utformat i tvÄ skolor

Ett ökat antal frÄgor frÄn verksamma lÀrare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flersprÄkighet och sprÄkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur stödet vid flersprÄkighet kombinerad med sprÄkstörning Àr utformat. Fokus Àr att studera hur stödet Àr organiserat, vilka insatser som lÀrare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet och ifrÄn KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav tvÄ med elever.Resultatet Àr en mÄngfald av trÄdar men bland annat visar studien att hur kommunen vÀljer att organisera sitt stöd pÄverkar hur specialpedagogen pÄ den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->