Sök:

Sökresultat:

3904 Uppsatser om Hälsofrämjande projekt - Sida 3 av 261

ProjektutvÀrdering: ett slut och en början

Projekt Àr idag en populÀr arbetsform. Att se projekt som en avgrÀnsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvÀrdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbÀttra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvÀrderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrÀdare framhöll vikten av att lÀra av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvÀrdering.

Erfarenheter av egenv?rd vid typ 2 diabetes : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Ekonomens roll i IT-projekt

Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod.

Perspektiv p? h?lsa i styrdokument vid G?teborgs universitet - en kvalitativ inneh?llsanalys

Syfte: Att analysera hur h?lsa formuleras i ett urval av styrande dokument vid G?teborgs universitet, vilka delar av h?lsobegreppet som ges plats och vilken roll kostrelateradefr?gor f?r i materialet.Metod: Dokumentstudie med kvalitativ inneh?llsanalys av fem styrande dokument fr?n universitets-, fakultets- och institutionsniv?. Meningsenheter som ber?rde h?lsa direkteller indirekt identifierades, kondenserades och kodades i flera steg och f?rdes samman i underkategorier. Som till?gg till metoden markeras varje meningsenhet med en f?rgsom f?ljde med till analysschemat s? att den kunde f?ljas till sin plats i k?lltexten.

Ekonomens roll i IT-projekt

Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med ekonomstudenter i IT-projekt under studietiden.

ProjektframgÄng : och vilka faktorer pÄverkar denna?

Definitionen av ett projekt Ă€r att det mĂ„ste gĂ„ att mĂ€ta om ett projekt nĂ„tt sitt mĂ„l eller inte. Ett projekt skall ocksĂ„ ha en klar och tydligt faststĂ€lld slutpunkt, dĂ€r projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att anvĂ€ndas för datainsamling Ă€r intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har anvĂ€nts för att kartlĂ€gga redan existerande kunskap inom omrĂ„det samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgĂ„ngen hos tvĂ„ projekt. Vid jĂ€mförande och analys av arbetsgĂ„ngen vid de bĂ„da projekten visade det sig att det fanns bĂ„de likheter och skillnader. I resultatet redovisas de bĂ„da projektens arbetsgĂ„ng, samt vad projektledarna och kunderna har för Ă„sikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.

ProjektframgÄng : och vilka faktorer pÄverkar denna?

Definitionen av ett projekt Ă€r att det mĂ„ste gĂ„ att mĂ€ta om ett projekt nĂ„tt sitt mĂ„l eller inte. Ett projekt skall ocksĂ„ ha en klar och tydligt faststĂ€lld slutpunkt, dĂ€r projektgruppen upplöses och projektet avslutas.De metoder som valts att anvĂ€ndas för datainsamling Ă€r intervjuer med projektledarna och kunderna. Även litteraturstudier har anvĂ€nts för att kartlĂ€gga redan existerande kunskap inom omrĂ„det samt för att bygga upp en teoretisk referensram.I denna studie beskrivs arbetsgĂ„ngen hos tvĂ„ projekt. Vid jĂ€mförande och analys av arbetsgĂ„ngen vid de bĂ„da projekten visade det sig att det fanns bĂ„de likheter och skillnader. I resultatet redovisas de bĂ„da projektens arbetsgĂ„ng, samt vad projektledarna och kunderna har för Ă„sikter om respektive projekts genomförande och slutresultat.

Finansiell riskbedömning av en byggrÀttsportfölj

Bakgrund: NÀr ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras mÄste företaget ta hÀnsyn till en mÀngd olika aspekter. Företaget mÄste ta ett investeringsbeslut som innefattar övervÀganden om hur risk och förvÀntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar Àr förenade med en mÀngd osÀkerheter och svÄrbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och dÀrigenom minimera sina risker, dÀribland sina finansiella risker.

Ledning utav utvecklingsprojekt : Vad innebÀr det att vara projektledare för ett utvecklingsprojekt?

Projekt Àr nÄgot som mÄnga företag bedriver. Hur företag vÀljer att organisera projekt beror pÄ hur deras verksamhet Àr organiserad, vilket medför att projekt leds pÄ olika sÀtt. Dock Àr det vÀldigt vanligt med en sÄkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter Àr nÄgot som Àr utav stor vikt utifrÄn ett konkurrans avseende, dÄ flera aktiva projektföretag pekar pÄ att projektledning Àr en kÀrnkompetens. Detta leder till funderingar pÄ hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.

Projekt 60+ : Àldre medarbetares erfarenheter av att delta i projekt

SjÀlvstÀndigt arbete OmvÄrdnad, fördjupningsnivÄ II.


Projektstyrning i datakommunikationsföretag

Att arbeta i projekt Àr i dag en vanligt förekommande arbetsform och det Àr dÀrmed av vikt att denna arbetsform fungerar pÄ ett bra sÀtt. Beroende pÄ ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid nÄgon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta pÄ hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nÀtverkslösningar för datakommunikation. FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr om dessa företag anvÀnder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i sÄ fall anvÀnder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder pÄ att det inte finns nÄgra namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nÀtverksutveckling ska bedrivas.

Projektarbete : ur ett meningsskapandeperspektiv

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för den mening anstÀllda ger projektarbete med tanke pÄ de olikartade uppfattningar som rÄder. Ambitionen Àr att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men Àven för dem som sjÀlva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag ocksÄ teoretiskt bidra till den samhÀllsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnÄ syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrÄn detta sedan analysera meningsskapande i projekt.

Vilka faktorer bidrar till ett lyckat it-projekt?

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka framgÄngsfaktorer det finns för ett sÄ kallat lyckat projekt och samtidigt ta reda pÄ vilka fallgropar man ska undvika. Vi har begrÀnsat oss i empirin till respondenter med projektledarerfarenheter och deras syn pÄ it-projekt. Inom detta omrÄde Àr det verkligen viktigt att veta hur man fÄr till ett bra projekt dÀr man nÄr sina mÄl, eftersom just it-projekt har en missa sina mÄl. Enligt en sammanstÀllning av flera olika undersökningar, har konsultföretaget Decuria kommit fram till att sÄ mycket som 85 % av alla it-projekt ute hos företag och organisationer misslyckas!Genom att beskriva olika projektmetoder, olika sÀtt att driva arbetsprocessen pÄ och andra viktiga begrepp inom it-projektledning samt undersöka hur projektledare driver sina projekt visar denna uppsats hur it-projekt kan se ut frÄn idé till avslut samtidigt som vi undersöker vilka faktorer som finns för att lyckas med projektet.Slutsatsen frÄn studien visar att det inte finns en specifik metod som ska anvÀndas för att it-projektet ska lyckas. Projektmetoden kan stödja projektet och bör anpassas efter uppgiften och organisationen.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->