Dagens stilikoner har en odiskutabel maktposition inom modebranschen. Media bidrar till utvecklingen genom att förmedla budskap till konsumenten. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa medias roll i kommunikationen av stilikoner samtidigt som konsumentens förhållande till stilikoner ska granskas. Hur ser bilden av en stilikon ut från mediernas respektive konsumentens synvinkel? Är det medierna som styr vad konsumenterna anser vara stilfullt, eller är det i själva verket konsumenterna som har makten? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och baseras på djupintervjuer med konsumenter och mode¬experter.

Kommunikationsteorin bygger på att det finns en sändare, budskap, mottagare och brus. Det är sändaren som vill förmedla ett budskap åt mottagaren och bruset är de olika störningar som finns runt omkring. Exempel på brus som kan störa budskapet är andra konkurrenter på marknaden eller händelser som sker runt omkring som gör att mottagaren inte reflekterar över budskapet.Människor utsätt dagligen för mycket information men tar samtidigt inte till sig och uppmärksammar all den informationen. Därför blir det allt viktigare inom marknadsföringen att skapa ett unikt och särpräglat budskap som kan ta sig förbi bruset och nå kunderna.Svenljunga kommun är belägen i södra Västra Götaland och har ett invånarantal på ca 10 500 personer vilka är fördelat på ett flertal mindre orter. I kommunen som har en yta på 900 km² finns det mycket natur samt flera sjöar att tillgå.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om runstensbeståndet i Norge, Danmark och Mälardalen kan säga något om hur dessa områden kristnades. Skillnader mellan de olika områdena i antal runstenar och själva runinskrifternas innehåll tolkas mot bakgrund av den historiska kontext de restes i. Norge och Danmark har relativt få runstenar med kristet budskap och än färre som hänvisar till eskatologiska föreställningar medan Mälardalens runstenars inskrifter påfallande ofta fokuserar på själens öde efter döden. I Norge och Danmark anses allmänt människorna ha konverterat efter påtryckningar från olika kungar. I Mälardalen anses dock kungar med sådan makt att de kunnat framtvinga ett religionsbyte ha saknats under den aktuella tiden.Ett tänkbart scenario som kan förklara dessa skillnader presenteras mot bakgrund av detta.

I denna studie ligger fokus på utformning av videoinstruktioner i bildämnet på gymnasieskolan vilka utvärderats via intervjuer av olika informanter, lärare och studenter. De videoinstruktionerna som utformades under arbetet bearbetades efter bland annat motivationsteorier, didaktik i bildklassrummet och innefattar konkreta material samt tekniska instruktioner. Uppgifterna har producerats med självporträtt som det sammanhängande temat, i de olika tekniker som tas upp under ämnet bild. Enligt läroplanen skall eleverna bland annat med hjälp av olika tekniker och uttryckssätt genom både traditionella metoder samt nyare konstformer, få en bättre förmåga att själva utforma konstbilder och konstföremål med olika uttryck och budskap. Teknikerna sammanställdes till instruktionsfilmer som kan användas som ett stöd till lektioner i bild.

Uppsatsen ämnar beskriva den interna marknadsföring som finns mellan företagets ledning och dess personal före, under och efter en reklamkampanj. En analys av hur reklamkampanjers budskap och effektivitet kan förändras då teorierna om intern marknadsföring i högre grad implementeras i organisationen..

Syftet var att utva?rdera hur det internetbaserade sto?dsystemet COMMIT fungerade som komplement till KBT face-to-face fo?r personer med mild till ma?ttlig a?ngest och depression. Internetportalen COMMIT med funktioner anpassade fo?r att sto?dja behandling under och mellan samtal baserades pa? kunskap och teknik fra?n internetbehandlingsforskning.Totalt 15 klienter och 8 behandlare deltog i studien och behandlingarna pa?gick i a?tta till nio veckor. Under samtalen anva?ndes surfplatta (iPad 2, Apple) fo?r a?tkomst till COMMIT och mellan samtalen anva?nde klienter och behandlare dator med internetuppkoppling.

Det blir allt viktigare för butiker att differentiera sig från sina konkurrenter för att locka kunder. Genom marknadsföring kommunicerar butiken med kunderna och kan påverka vilken bild och uppfattning de får av butiken. En viktig marknadsföringskanal som ofta blir bortglömd är butikens egna skyltfönster. Skyltfönstret står för det första intrycket kunden får och kan vara avgörande för vilka associationer som förknippas med butiken.Syftet med den här rapporten är att undersöka hur en klädbutik utformar sina skyltfönster med hjälp av olika knep och metoder. Rapporten fokuserar på hur exponeringen och butikens syfte med skyltningen uppfattas av konsumenterna.

 Syfte: Syftet med den här uppsatsen är ta reda på hur ett varumärkesbyte kan gå till samt ta reda på hur personalen påverkas av ett namnbyte. Det företag som valts ut för studien är bankkoncernen Swedbank.  Metod: Uppsatsen är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier av företaget Swedbank. Teorin har inhämtats från böcker inom ämnena varumärkeshantering och organisationskultur. Det empiriska materialet är baserat på en intervju av Swedbanks varumärkeschef och en enkätundersökning där ett antal kontor deltagit. Resultat och slutsats: Resultatet som framkom visade vilka motiv Swedbank hade inför namnbytet, hur varumärkesstrategin genomfördes samt ledningens åsikter kring hur personalen hanterat de nya riktlinjerna. Resultatet tog även fram personalens egna uppfattningar kring företagets nya budskap, det nya varumärket och förändringsprocessen. Förslag till fortsatt forskning: Jag tycker att det vore intressant att göra en mer utförlig undersökning av varumärkesbytet.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Det finns en hel del forskning om högerpopulistiska partiers relation till massmedier, och hur den högerextrema rörelsen använder sociala medier. Hur högerpopulistiska partier använder material från medierna för att rama in sina politiska budskap är däremot mindre utforskat.Frågeställningarna för undersökningen var hur Sverigedemokraterna agerar som news aggregator på sin Facebook-sida i samband med riksdagsvalet 2014, och hur partiet ramar in det redaktionella material de länkar till. En kvalitativ undersökning med utgångspunkt i teorin om framing gjordes av samtliga officiella inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida under perioden 140801 ? 141031. Inläggen grupperades utifrån sex teman (mobilisering, Sverigedemokraterna mot etablissemanget, välfärd, ekonomi, invandring och hotet mot Sverige).

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Syftet med studien var att undersöka öppen förskola som arena för ett hälsofrämjande arbete. Fokus var på de möjligheter och begränsningar som personalen upplevde i sitt arbete utifrån det hälsoprogram som tillämpades av dem. Studien var ett uppdrag från Salutsatsningen vid Västerbottens läns landsting. Metoden var en kvalitativ ansats och fem intervjuer genomfördes med personal inom öppen förskola i Västerbottens län. Intervjuerna utgick från de kriterier som fungerade som riktlinjer för arbetet.

Studien behandlar pressfotografers inställning till bildbehandling, hur de motiverar de åtgärder de säger sig vidta under bildbehandling och hur tänker de sig att bildbehandling inverkar på bilders trovärdighet. Studien syftar också till att identifiera några av de premisser som potentiellt kan ligga till grund för pressfotografens vägval under bildbehandling, samt att visa hur dessa premisser tillsammans skapar stringens som påverkar pressfotografens syn på bildbehandling.Studiens resultat, som bygger på djupintervjuer med fem pressfotografer, redovisar bildbehandling som ett personligt förfarande så till vida att varje fotograf på individuell basis bedömer hur en bild bör justeras. Bildens syfte, genre, kvalitet och budskap samt medielogiska aspekter, med betoning på fotografens arbetssituation, är också aspekter sompåverkar potentiellt påverkar handlingsvalen.Bland intervjupersonerna framträder även två huvudlinjer i synen på bildbehandling: den ena vilken ger uttryck för en tekniktilltro ? kamerans begränsningar respekteras och ses i viss mån också som en garant för bildens äkthet. Den andra linjen manifesterar en mer dynamisk syn på bildbehandling som utgår från fotografens subjektiva upplevelse av fototillfället.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.