Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

RÄn ökar i samhÀllet och dÀrmed kommer behovet av krishantering att öka. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka förstÄ den drabbades upplevelse under ett rÄn pÄ sin arbetsplats och hur de upplever krishanterings­hjÀlpen. Fyra bandade intervjuer genomfördes ute pÄ del­ta­garnas arbetsplatser. Deltagarnas berÀttelser och upplevelser under rÄnet beskrivs i intervjuerna. Samtliga deltagare upplever att de fÄtt ett mycket bra krisstöd och sÀger sig ha ÄterhÀmtat sig vÀl efter rÄnet.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.

Den organiserade handeln av öl frÄn Tyskland till Sverige Àr ett stort problem. Dels genom försÀljning till ungdomar, privatpersoner, krogar och arbetsplatser dels genom förlorade skatteintÀkter. Det gÄr inte lÀgre att kontrollera konsumtionen av öl genom Systembolagets monopol. Detta problem kommer i framtiden att öka pÄ grund av de ökade införselkvoter som trÀder i kraft Är 2004. Det Àr svÄrt att komma Ät problemet dÄ införseln av öl Àr laglig, men inte försÀljningen.

Till studenter och fÀrdiga sjuksköterskor har det lÀrts ut att empati och medkÀnsla Àr ett av de viktigaste verktygen i mötet med vÄra patienter och deras lidande. Trots detta diskuteras det vÀldigt sÀllan hur denna egenskap ocksÄ gör sjuksköterskor sÄrbara i sitt yrke. Att traumatiska hÀndelser och patienters lidande Àven kan orsaka lidande hos sjuksköterskan Àr nÀstan tabu. Det verkar förvÀntas av en sjuksköterska att hantera traumatiska upplevelser snabbt och utan vidare reflektioner eller diskussioner. Att lida nÀr andra lider eller varit med om nÄgot hemskt kan kanske ses som egoistiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ hur sjuksköterskans mellanmÀnskliga relationer pÄverkas av den stress som arbete med trauman och traumatiserade patienter innebÀr.

De flesta mÀnniskor tillbringar idag en stor del av sitt liv pÄ arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmÄl intas pÄ arbetsplatsen Àr det av stor betydelse för individens hÀlsa att denna uppfyller önskemÄl och riktlinjer för en god och hÀlsosam mÄltid. ArbetsmÄltiden Àr en möjlig ÄterhÀmtande paus under arbetet och det Àr viktigt att den fyller flera viktiga funktioner bÄde sociala och fysiologiska. ArbetsmÄltidens kvalitativa helhet Àr angelÀgen för bÄde arbetsgivare och individ dÄ den troligtvis pÄverkar bÄde prestation och arbetshÀlsa. Genom att prioritera attraktiva och nÀringsriktiga mÄltider pÄ arbetet ökar förmodligen tillfredsstÀllelsen hos de anstÀllda.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Bakgrund och problem: Belöningssystem Àr ett fenomen som har sina rötter i företag dÀr enamerikansk ledarstil utövas. Det svenska arbetslivet och den svenska ledarstilen skiljer sigavsevÀrt frÄn den amerikanska. Med hÀnsyn till de typiska drag som finns i det svenskaarbetssÀttet och belöningssystemet Àr skillnaden mellan ett svenskt belöningssystem och dentyp av belöningssystem som anvÀnds i USA betydande. Utvecklingen som sker i svenskaföretag idag Àr att det klassiska belöningssystemet, med rötter i amerikanska företag, blandasmed varianter av svensk ledarstil.Ett vÀl utformat belöningssystem kan skapa förutsÀttning för ett bra arbetsklimat samtarbetsglÀdje bland medarbetarna. Belöningsstrukturen och organisationens belöningssystemskall stÀmma överens med organisationens mÄl.

I Sverige har 379 barn och ungdomar under 19 Är fÄtt en cancerdiagnos under 2012.PÄ de arbetsplatser dÀr personalen inte var tillrÀcklig informerade observerades enhögre exponering för cytostatika i patienternas urin. Arbetare vid Avdelning förOnkologi Àr regelbundet exponerad för de toxiska substanserna. PÄ lÄng sikt innebÀrdetta en yrkesmÀssig exponering för lÄga doser av cytostatika. Sammanfattningsvis Àrdet sannolikt att exponeringen sker via huden och inte via luft och man vet Ànnu inteidag konsekvenserna av cytostatika substanser i avloppsvattnet. Detta till följd av förlite forskning om vilka konsekvenser detta har för miljön.

Hjorthagen Àr en stadsdel som idag inrymmer 2000 invÄnare men i och med att omrÄdet expanderar sÄ planeras hÀr 5000 nya bostÀder, skolor, arbetsplatser och en ny idrottsanlÀggning. En idrottsanlÀggning besitter stor potential till att vara en samlingsplats för ett helt samhÀlle. En plats att mötas för barn och ungdomar, för deras förÀldrar och mor/far- förÀldrar. Aktiviteterna och deltagarna kan variera men med den gemensamma nÀmnaren fysisk aktivitet och samvaro. UtgÄngspunkten för idrottscentret i Hjorthagen Àr platsens förutsÀttningar, de tvÄ platÄerna, strÄken, existerande fotbollsplaner och den slÄende utsikten ner mot Ferdinad Bogers gasklockor.

Arbetet i ett fÀngelse Àr annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det Àr en isolerad arbetsplats med lite insyn frÄn det övriga samhÀllet, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fÀngelseanstÀllda har högre arbetsengagemang dÄ de upplever sin arbetsplats som rÀttvis, och dÄ de fÄr stöd frÄn arbetsledare. Studien Àmnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rÀttvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens pÄ 15 % vilket pÄverkade studiens tillförlitlighet.

EN SALIG BLANDNING AV BOENDE, ARBETSPLATSER, OFFENTLIGA VERKSAMHETER OCH OFFENTLIGA RUM, SOM SLINGRAR SIG UPPFÖR BERGSSIDAN UTAV HORNSBRUKSGATAN. ENKLA BOXAR STAPLAS TILL SYNES HULLER OM BULLER OCH SKAPAR MÄNGDER AV SPÄNNANDE YTTRE RUM. VISSA RUM BLIR STADSRUM, VISSA BLIR MER PARKLIKA TERRASSER, OCH VISSA BLIR PRIVATA BALKONGER.FÖR ATT UNDERSTRYKA HYRESGÄSTENS PLATS I STADEN FÖRSES VARJE ENHET MED EN PERSONLIG TOUCH - VALFRITT FASADMATERIAL OCH FÄRG. JAG TROR ATT DET GER ETT MERVÄRDE ATT KUNNA PEKA OCH SÄGA ?DÄR UPPE I DEN BLÅ PLÅTFASADEN BOR JAG!?JAG SER DETTA SOM ETT FÖRSTA STEG I ATT HÖGALIDSPARKEN BEBYGGS.

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet.

MÀnniskors ohÀlsa i arbetslivet har fÄtt stort intresse i Sverige pÄ senare Är i och med alarmerande siffror om hög frÄnvaro och psykisk ohÀlsa. FrÄgor rörande medarbetares hÀlsa har kommit att bli av intresse för företag dÄ det rÄder en stark koppling mellan medarbetares hÀlsa och företags lönsamhet. Föreliggande studie syftar till att identifiera och beskriva processer och faktorer som Àr av betydelse vid hÀlsoarbete pÄ arbetsplatser. Studien baseras pÄ sex intervjuer gjorda med verksamma hÀlsopedagoger och insamlad data Àr analyserat utifrÄn induktiv tematisk analys. Resultaten tyder pÄ att det rÄder mÄnga missuppfattningar och osÀkerheter kring synen pÄ, motiven bakom samt det sÀtt vilket man arbetar med hÀlsoarbete pÄ.