FrÄgestÀllningen för uppsatsen tog sin utgÄngspunkt i ohÀlsan i arbetslivet vilket Àr ett viktigt och omdebatterat omrÄde. Syftet med uppsatsen var dock inte att lÀgga fokus pÄ det sjuka utan att försöka hitta exempel pÄ en arbetsplats som anser sig ha ett gott arbetsklimat. Ett gott arbetsklimat definierades i uppsatsen som: upplevelser av trivsel, möjlighet till utveckling samt en god hÀlsa. UtifrÄn fallstudien som metod genomfördes en studie pÄ en sjukvÄrdsavdelning dÀr teamarbete anvÀnts för att skapa ett gott arbetsklimat. Det genomfördes Ätta intervjuer och utöver det har Àven styrdokument legat till grund för uppsatsen.

Organisationskultur Àr de djupa strukturerna hos en organisation som Àr rotade i medlemmarnas delade vÀrderingar, övertygelser och antaganden och som manifesteras i beteenden och artefakter. En viss kÀnsla av tillhörighet behövs för att medlemmarna ska dela dessa vÀrderingar och vara en del av organisationskulturen. Syftet med studien var att undersöka hur skillnaden i organisationskultur upplevs efter ett personalövertagande av ett outsourcingföretag. Fem vaktmÀstare pÄ tre arbetsplatser som varit med om personal-övertagande intervjuades och en induktiv tematisk analys genomfördes. Respondenterna upplevde kulturförÀndring efter personalövertagandet men i varierande grad beroende pÄ arbetsplats, de som tidigare varit anstÀllda inom landstinget upplevde större förÀndring Àn de som redan arbetade pÄ privata företag.

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland mÀn i höga positioner pÄ statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella mÀn varav tre Àr yrkesverksamma. UtifrÄn Bourdieus fÀltbegrepp har vi försökt förstÄ chefernas berÀttelser och försökt skildra vilka sociala koder som man pÄ deras arbetsplatser mÄste förhÄlla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort nÄgot större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som stÀller krav pÄ aktörerna inom fÀltet.

Vi har valt att granska Tragetons metod för skriv- och lÀslÀrande. Enligt Trageton (2005) har de senaste tjugo Ärens forskning pekat mot att skrivning Àr lÀttare Àn lÀsning. Detta Àr bakgrunden till att Trageton vÀnde pÄ ordföljden i uttrycket ?lÀs- och skrivinlÀrning? till skriv- och lÀslÀrande. Vi anser att det genom Ären har skett en evolution i samhÀllet dÀr datorn mer och mer har fÄtt en central roll och betydelse.

Ergonomi innebÀr lÀran om mÀnniskan i arbete, det vill sÀga samspelet mellan mÀnniska och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det stÀlls höga krav pÄ att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnÄ ett optimalt ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport Àr att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnÄ ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnÄs genom ett sittande enligt principen för balansstolen.

Ergonomi innebÀr lÀran om mÀnniskan i arbete, det vill sÀga samspelet mellan mÀnniska och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det stÀlls höga krav pÄ att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnÄ ett optimalt ergonomiskt sittande.Syftet med denna rapport Àr att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnÄ ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnÄs genom ett sittande enligt principen för balansstolen.

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda pÄ hur de som Àr omotiverade till IT skall kunna motiveras och vilka faktorer i en verksamhet som bidrar till att motivationen till IT sjunker. Arbetet har Àven undersökt om det kunde röra sig om en generationsfrÄga, det vill sÀga om de Àldre Àr mindre benÀgna att Àgna sig Ät IT Àn de yngre.Som metod anvÀndes fallstudie med intervjuer och dessa gjordes pÄ tvÄ arbetsplatser inom Skövde kommun. De sex intervjuade visade sig alla vara motiverade till IT vilket var ett ovÀntat resultat. De resultat som kommit fram ur arbetet Àr att delaktighet Àr viktigt vid förÀndringar. Dessutom Àr uppmuntran och utbildning andra viktiga faktorer för att öka motivationen.

AbstractThe aim of this study was to examine whether there are differences in Sense of Coherence between people in monotonous and non ? monotonous jobs with regard to birth order. In this present study, 89 individuals from three different working organizations participated, of which 51 (57, 3 %) of them were men and 38 (42, 7 %) women. The results showed that in varying occupations, firstborn children showed a higher level of Sense of Coherence. In monotonus jobs, middle children prove to have the lowest level of Sence of Coherence.

Att förmÄ medarbetare att följa sÀkerhetsföreskrifter och bete sig sÀkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mÀngden olyckor pÄ arbetsplatser. En metod för att arbeta med mÀnniskors beteende pÄ arbetsplatsen Àr beteendebaserad sÀkerhet (BBS), vilken har visat pÄ god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur det gÄr att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad pÄ BBS gjordes pÄ pappersmassfabriken Stora Enso ? Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat sÀkerhetsarbete.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsÀttningen ADHD. Men Àven att fÄ ta del av lÀrarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsÀttningen reagerar pÄ fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lÀrare intervjuats ute pÄ olika arbetsplatser i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna utgick frÄn olika intervjuguider beroende pÄ lÀrarens befattning dÀr det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder pÄ att lÀrarna upplever att eleverna kan bli hjÀlpta av fysisk aktivitet men betonar att det Àr oerhört individuellt.

PĂ„ mĂ„nga arbetsplatser sker idag olika typer av friskvĂ„rdssatsningar i syfte att fĂ„ friskare medarbetare med hög arbetskapacitet och som Ă€r motiverade i sitt arbete. Studiens primĂ€ra syfte var att undersöka om utnyttjandegraden av friskvĂ„rdsförmĂ„nerna har en positiv effekt pĂ„ den upplevda arbetsmotivationen. Författarna Ă€mnade Ă€ven att sekundĂ€rt kartlĂ€gga inledningarna till varför de anstĂ€llda inte utnyttjar friskvĂ„rdsförmĂ„nerna fullt ut. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ en avdelning hos FörsĂ€kringskassan i Östersund. Totalt deltog 109 respondenter.

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet. Det industriella sÀttet att separera samhÀllsfunktioner ses delvis som förÄldrat.