Sökresultat:
99 Uppsatser om Hälsofrämjande arbetsmiljö - Sida 2 av 7
V?lbefinnande efter skoldagen. Fritidshemmets arbete f?r barns psykiska h?lsa.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.
Det problematiska fr?nvaroansvaret. Gymnasieskolans arbete f?r att fr?mja n?rvaro
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande
och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien
unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans
ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.
Faktorer som p?verkar operationsteamets icke-tekniska f?rdigheter
Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar
tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p?
patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en
h?griskmilj? med m?nga utmaningar.
Att åldras med hälsa : Om levnadsvanor och ha?lsa bland den a?ldsta befolkningen i Va?stmanland
Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.
Att åldras med hälsa : Om levnadsvanor och hälsa bland den äldsta befolkningen i Västmanland
Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.
H?lsosamma matvanor i skolor med olika socioekonomiska f?ruts?ttningar
Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja
h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget.
Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren
2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning
av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277
registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa
analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.
Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status,
tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt
g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av
matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.
Att v?rda under hot och v?ld - sjuksk?terskors upplevelser inom psykiatrisk v?rd : En litteratur?versikt
Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.
Frukt och gr?nt: hur ungdomar uppfattar kostr?det och vad som p?verkar deras konsumtion
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring
konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta.
Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven
innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer
fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r
att identifiera betydande kategorier.
Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras
f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.
VARF?R G?R F?RRE M?N TILL UNGDOMSMOTTAGNINGEN? - En litteratur?versikt
Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.
Sk?rmtidens konsekvenser p? h?lsan hos barn 0?6 ?r
Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och
sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som
avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn
och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och
informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.
ATT FR?MJA PSYKISK H?LSA OCH MENINGSFULLHET I VARDAGEN F?R PERSONER MED RYGGM?RGSSKADA
Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig
i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada
har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga
befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har
?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.
DEN AKUTA STRESSEN En litteratur?versikt om stressfaktorer hos sjuksk?terskor p? akutmottagningar
Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna
ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p?
akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka
patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.
Arbetsmilj?preferenser bland IT-anst?llda och deras upplevelse av en god f?retagskultur
Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.
Perspektiv av omsorg i undervisningen En etnografisk studie av hur omsorg framtr?der och p?verkar l?rande och utveckling f?r elever i anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den
Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den.
Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen.
Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor.
Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.
Operationssjuksk?terskans upplevelse av stress
Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.