Sök:

Sökresultat:

35665 Uppsatser om Hälsofrämjande arbete bland äldre - Sida 64 av 2378

Tyst Kunskap : Alliansskapande arbete utifrÄn praktisk kunskap

Avsikten med mitt arbete Àr att undersöka hur personalen pÄ ett boendestöd för mÀnniskor med dubbla diagnoser anvÀnder sin kunskap i det dagliga arbetet, hur det pÄverkar personalen sjÀlva, brukarna och verksamheten. De har en bred kunskap och jag ville undersöka den tysta kunskapen och försöka se hur den skapar allianser mellan personalen och brukarna. För att kunna ÄskÄdliggöra detta svÄrmÀtbara omrÄde sÄ anvÀnde jag bland annat Polanys Kunskapsbegrepp. Genom litteratur i Àmnet har jag sammanstÀllt nÄgra viktiga bestÄndsdelar i denna kunskap, sÄsom kulturens betydelse, hur sprÄket pÄverkas, och Àven pÄ vilket sÀtt individen bidrar till den tysta kunskapen och till slut hur detta skapar ett förtroende mellan personalen och brukaren. Med hjÀlp av kvalitativa studier intervjuade jag fem personer som arbetar vid detta dubbeldiagnosboende.

?Finns ju de som tycker det rÀcker att gÄ till jobbet och vara med barnen, bara? : Om förutsÀttningar för kreativa personer i svensk förskola

Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.

Streetchurch : Mötet med senmoderniteten.

Streetchurch Àr en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam pÄ Internet. SjÀlva beskriver sig gruppen vara ett nÀtverk av kristna frÄn olika kyrkor och samfund som tröttnat pÄ att sitta i de allt glesare kyrkobÀnkarna. IstÀllet har man flyttat ut en ?levande kyrka? i samhÀllet med koncentration pÄ krogar, innestÀllen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det Àr alltsÄ en ?gatans kyrka?.

Regionala urvalskriterier och ansökningsmodeller för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 i Uppsala lÀn

MÄnga av de verksamheter som bedrivs pÄ landsbygden genererar mervÀrden för allmÀnheten. Förutom livsmedel och energi ger verksamheter pÄ landsbygden bland annat öppna landskap och en levande landsbygd, som de kan subventioneras för genom landsbygdsprogrammet. Under 2014 inleds den nya programperioden för landsbygdsprogrammet som strÀcker sig till 2020. Programmet ska strÀva efter mÄlsÀttningarna inom EU2020 strategin som Àr en hÄllbar och smart tillvÀxt för alla. För att fÄ bÀst effekt av det ekonomiska stöd som kan sökas ur det kommande programmet tar samtliga lÀnsstyrelser fram regionala urvalskriterier, som handlÀggare vid lÀnsstyrelsen kan anvÀnda vid bedömning av ansökningar för stöd, och som Àr anpassade efter lÀnets förutsÀttningar, behov och prioriteringar.

Samverkansarbete/ En studie av tvÄ enheter pÄ Högskolan i Halmstad

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgĂ„ende förĂ€ndrats bland svenska högskolor pĂ„ grund av bland annat lagĂ€ndringar, samhĂ€llsförĂ€ndringar och internationell pĂ„verkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften Ă€r idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhĂ€llet. Diskussionen har varit omfattande nĂ€r det gĂ€ller hur samhĂ€llet och högskolan tjĂ€nar pĂ„ att samverka, pĂ„ vilket sĂ€tt det ska ske och hur man pĂ„ ett konkret sĂ€tt kan pĂ„visa de bĂ€sta tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten. Samverkan Ă€r ett brett och komplext Ă€mne.

HUR NÖJD ÄR DU I SJÄLVA VERKET? : En studie om skattehandlĂ€ggares upplevelse av arbetstillfredsstĂ€llelse i relation till deras syn pĂ„ myndigheten.

Skatteverket Àr en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter dÄ myndigheten pÄ nÄgot sÀtt berör alla individer i samhÀllet. Studiens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för varför det finns en diskrepans i svaren frÄn Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gÀllande upplevelsen av arbetstillfredsstÀllelse, i relation till synen pÄ Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen pÄ att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgÄngspunkt i begreppet arbetstillfredsstÀllelse, som betraktas som attityder mÀnniskan kÀnner gentemot sitt arbete, och tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handlÀggare pÄ ett skattekontor i VÀstsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrÄn en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handlÀggarna gÀllande faktorer sÄsom löneutveckling, bristande karriÀrvÀgar samt upplevelsen av andra mÀnniskors uppfattning om handlÀggarens arbete och arbetsplats. .

förhÄllandet mellan anstÀllningsbarhet och psykisk hÀlsa bland universitetsstudenter

PÄ senare Är har forskare argumenterat för att dagens arbetsliv kÀnnetecknas av flexibilitet och osÀkerhet, och att individens trygghet dÀrför kommer av att vara anstÀllningsbar. Studier har Àven visat att upplevelsen av anstÀllningsbarhet kan pÄverka anstÀlldas psykiska hÀlsa. FörhÄllandet mellan anstÀllningsbarhet och psykisk hÀlsa har dock aldrig tidigare undersökts bland universitetsstudenter, trots att de rimligtvis ocksÄ pÄverkas av arbetslivets osÀkerhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om upplevelsen av anstÀllningsbarhet kunde predicera psykisk hÀlsa bland universitetsstudenter. TvÄhundra studenter deltog i en enkÀtstudie som genomfördes pÄ Stockholms universitet.

Icke-farmakologiska interventioner vid behandling av primÀr hypertoni : ur ett omvÄrdnadsperspektiv.

Bakgrund: Globalt Àr hypertoni ett hot mot folkhÀlsan och förekommer hos 40 % av vÀrldens befolkning och hos 27 % i Sverige. Hypertoni Àr starkt relaterat till utvecklingen av kardiovaskulÀra sjukdomar som stÄr för 31 % av alla dödsfall i vÀrlden. Sjuksköterskans arbete Àr bland annat att förebygga hypertoni och dess följdsjukdomar.Syfte: Syftet var att beskriva icke-farmakologiska interventioner som kan tillÀmpas i blodtryckssÀnkande syfte hos patienter med primÀr hypertoni.Metod: Litteraturstudie med en strukturerad sökning i Medline, Cinahl och AMED. Sökord som anvÀndes var hypertension, therapy och drug therapy samt i Medline anvÀndes Àven diabetes. Dataanalysen skedde med inspiration av konventionell innehÄllsanalys.Resultat: Tre studier visade att fysisk aktivitet minskade blodtrycket signifikant.

Masskattning vid anvÀndning av kartdata somkÀlla för vÀglutning i tunga fordon

Ett sÀtt att nÄ mer brÀnsleeektiva, mer miljövÀnliga och anvÀndarvÀnligatunga fordon Àr att utveckla ny styrfunktionalitet. MÄnga av dessa funktionerbygger pÄ att fordonsmassan Àr kÀnd hos fordonets styrsystem. Att ta reda pÄaktuell fordonsmassa kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt, bland annat olikametoder som krÀver anvÀndarinteraktion eller manuell vÀgning av fordonet.Dessa bör dock undvikas dÄ de Àr ineektiva och tillför arbetsmoment förföraren. En annan alternativ metod för masskattning Àr estimering med hjÀlpav adaptiva lter.Detta examensarbete bygger pÄ denna metod och förutsÀtter att vÀglutningenÀr kÀnd. Metoden som utvecklas bestÄr frÀmst av en rekursiv minstakvadratmetodsom estimerar mot en fordonsmodell i longitudinell led.

HÀlsingegÄrdar : skrock, vidskepelse och folktro i Norrala socken

Denna uppsats Ă€r resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen pĂ„ folktro, vidskeplighet och skrock bland den Ă€ldre generationen jordbrukare pĂ„ HĂ€lsingegĂ„rdar. Även folktron bland nuvarande generationer hĂ€lsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter pĂ„ HĂ€lsingegĂ„rdarna. Studien baseras pĂ„ semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien hĂ€rleds till Ebbe Schöns teorier gĂ€llande folktron, dĂ€r nödvĂ€ndigheten av magi och vidskepelse bland bönder Ă€r framtrĂ€dande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet Ă€r begrĂ€nsad, bĂ„de bland de yngre och Ă€ldre generationerna i Norrala, Ă€ven om de yngre till synes har en större förstĂ„else för vidskeplighet och Ă€ven anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion..

HushÄllssparande bland arbetar- och lÀgre tjÀnstemannahushÄll under 1932-1933.

Uppsatsen behandlar svenskt hushÄllssparande med utgÄngspunkt i Socialstyrelsens genomförda hushÄllsundersökning under Äret 1932-32. Syftet Àr att belysa sparandet bland hushÄll med begrÀnsade ekonomiska möjligheter i en tid dÄ de finansiella instrumenten och informationsflödena var mindre utvecklade jÀmfört med dagens samhÀlle. Undersökningen behandlar vilka sparformer hushÄllen valde och hur detta kan kopplas till olika motiv för sparandet med stöd frÄn tidigare forskning kring sparhierarkier. Sparhierarkier syftar till att beskriva sparandet utifrÄn en stigande behovstrappa dÀr första steget Àr att tÀcka grundlÀggande behov, sÄsom mat och husrum, till att slutligen möjliggöra större grad av sjÀlvförverkligande.HushÄllssparandet berÀknas i studien först kvantitativt utifrÄn omfattning och val av sparformer och bedöms sedan kvalitativt med en ansats att förstÄ bakomliggande motiv till hushÄllens sparande. Resultaten visar pÄ ett aktivt och diversifierat sparande bland arbetar- och lÀgre tjÀnstemannahushÄll.

FrÄn post-it lappar till lattjolajbanlÄda - "Kreativitetskonsulters" syn pÄ verktyg och metoder i kreativa processer.

 Kreativitet Àr ett mycket omskrivet Àmne, dock Àr omrÄdet mycket smalt nÀr det gÀller ?kreativitetskonsulters? arbete. Syftet med denna uppsats Àr, att fÄ en ökad förstÄelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten Àr att belysa deras upplevelser av svÄrigheter och fördelar med redskapen. UtifrÄn mitt syfte formulerades fem frÄgestÀllningar, som studien utgÄtt ifrÄn.

AffÀrsplan : grunden till ett anlÀggningsföretag

MĂ„let med detta examensarbete Ă€r att ta fram ett underlag för ett eventuellt verkstĂ€llande av en företagsidĂ© samt att fĂ„ en god inblick bland aktörerna inom anlĂ€ggningsbranschen i nordvĂ€stra SkĂ„ne. För att uppnĂ„ detta mĂ„ste dem viktigaste komponenterna det vill sĂ€ga grundstenarna för en affĂ€rsplan identifieras. Grundstenarna diskuteras utifrĂ„n jĂ€mförelse med teori och resultatdel dĂ€r möjligheter och svĂ„righeter med dessa som grund för en praktisk affĂ€rsplan tas upp. De grundstenar jag har valt att arbeta utifrĂ„n Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Magnus Klofstens bok AffĂ€rsplattformen, vilka Ă€r; IdĂ©, Produkt, Marknad, Organisation, Drivkraft, Kompetens samt Övriga relationer. Detta dĂ€rför att jag anser att de tĂ€cker upp den bredd pĂ„ arbetet jag efterlyser och ger en helhetsbild av vilka faktorer ett företag Ă€r beroende.

Försvarsindustrins politiska dimension : en studie av Saabs politiska arbete

FrĂ„gan som detta arbete stĂ€ller Ă€r vad som Ă€r mĂ„let med Saabs politiska arbete. Det Ă€r ett stort företag inom försvarsindustrin och detta pĂ„verkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som pĂ„verkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen bestĂ„r av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

SprÄklig stimulans - Pedagogens ansvar! : En studie om pedagogers arbete kring en lÀsaktivitet

   Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra höglÀsning i förskolan pÄ olika sÀtt. Med den hÀr studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en lÀsaktivitet och dels hur de tÀnkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes pÄ fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en lÀsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som lÀste för barnen. DÀrefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.Mitt resultat innehÄller flera olika sÀtt att genomföra en lÀsaktivitet dÀr pedagogerna hade varierande syften med lÀsningen.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->