Hushållssparande bland arbetar- och lägre tjänstemannahushåll under 1932-1933.
Uppsatsen behandlar svenskt hushållssparande med utgångspunkt i Socialstyrelsens genomförda hushållsundersökning under året 1932-32. Syftet är att belysa sparandet bland hushåll med begränsade ekonomiska möjligheter i en tid då de finansiella instrumenten och informationsflödena var mindre utvecklade jämfört med dagens samhälle. Undersökningen behandlar vilka sparformer hushållen valde och hur detta kan kopplas till olika motiv för sparandet med stöd från tidigare forskning kring sparhierarkier. Sparhierarkier syftar till att beskriva sparandet utifrån en stigande behovstrappa där första steget är att täcka grundläggande behov, såsom mat och husrum, till att slutligen möjliggöra större grad av självförverkligande.Hushållssparandet beräknas i studien först kvantitativt utifrån omfattning och val av sparformer och bedöms sedan kvalitativt med en ansats att förstå bakomliggande motiv till hushållens sparande. Resultaten visar på ett aktivt och diversifierat sparande bland arbetar- och lägre tjänstemannahushåll. Sparformer såsom liv- och kapitalförsäkringar användes av uppemot 90 procent av hushållen och bland annat fackföreningsavgifter och sjuk- och begravningsavgifter nyttjades bland åtta av tio hushåll. Hushållen med högre inkomst sparande större andel än de med lägre inkomster och sparandet antog även en mer långsiktighet och gav samtidigt minskad likviditet relativt andra sparformer.