I och med att förskolans styrdokument, lÀroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor. I de grundlÀggande vÀrdena stÄr bland annat att man ska arbeta med etiska vÀrden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra mÀnniskor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998).Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus lÀggs alltför ofta pÄ styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana Àr studiens syfte dÀrför att belysa det vardagliga arbetet med vÀrdegrunden pÄ förskolan.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur nÄgra socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd förstod betydelsen av pengar som del i sitt arbete. I studien valde jag att anvÀnda mig av kvalitativ metod som baserades pÄ fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade bland annat att socialsekreterarnas syn pÄ pengar i sitt arbete var pengar som ett maktmedel och att det i deras arbete finns olika sÀtt att anvÀnda makten pÄ. Resultatet analyserade jag med hjÀlp av Greta Marie Skaus tvÄ modeller som handlar om relationen mellan makt och hjÀlp samt olika rum dÀr det sociala arbetet kan pÄgÄ. Modellerna kan anvÀndas pÄ sÄ vÀl individnivÄ som systemnivÄ.

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor Àr, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) trÀder i kraft den 1 januari 2006. VÄr undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser nÄgot som visar hur olika förberedda skolorna Àr inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vÄrt undersökningsmaterial Àr bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. TvÄ andra sko-lor har anvÀnt sig av IUP-material i nÄgot eller nÄgra utvalda skolÄr.

Döden anses vara en stressfaktor för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och tidigare forskning visar att detta Àven gÀller vÄrdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön pÄ grund av att döden Àr ett oundvikligt inslag dÀr. En studie framhÄller dock den lÄga utbrÀndhetsgraden bland vÄrdgivare pÄ hospice och föreslÄr bland annat att det holistiska perspektivet pÄ omvÄrdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhÄllande. Kan hospicefilosofin inverka pÄ synen pÄ döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vÄrdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige.

Mitt examensarbete handlar om arbetssÀttet ?eget arbete? som bland annat vÀxt fram de senare Ären som en lösning pÄ hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lÀrare. Jag har velat undersöka hur lÀrare beskriver arbetssÀttet pÄ de tvÄ skolorna, lÀrares syn pÄ sin roll som lÀrare under eget arbete och undersöka lÀrares syn pÄ vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssÀttet. I analysen av de tvÄ skolornas arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

Syftet med detta examensarbete Àr att att undersöka hur de anstÀllda pÄ ett rehabiliteringsföretag upplever sin arbetssituation: vad som motiverar dem och vad som kan införas i verksamheten för att berika arbetet. Undersökningen utgick frÄn Hackman och Oldhams teori (1980) om arbetsberikning, nÀrmare bestÀmt arbetskaraktÀristika modellen. Undersökningsproceduren bestod av tre steg: en arbetsanalys, fem intervjuer samt en enkÀt baserad pÄ resultaten av de tvÄ första stegen. Resultaten visar att den arbetsutformning som finns pÄ rehabiliteringsföretaget frÀmjar arbetsmotivation, men Àven att det finns faktorer som kan förbÀttras. Dessa Àr att tydliggöra arbetsprocessen och att hitta bÀttre verktyg för att ge de anstÀllda feedback..

I detta arbete tar vi upp bilden och bildÀmnets betydelse idag och hur det kan anvÀndas som ett verktyg för elevers lÀrande. VÄrt syfte med detta arbete var att fÄ fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjÀlpmedel för övriga Àmnen i skolan. I vÄr problemformulering stÀller vi oss frÄgan hur pedagoger kan anvÀnda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lÀrande i skolan.VÄr metod Àr kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden Àr ett sprÄk och att bilden Àr viktig för bÄde elevers utveckling och för att stÀrka deras identitet. Bilden Àr ocksÄ viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom Àmnet och att Àmnets status behöver höjas för att mÄlen i lÀro- och kursplaner ska uppnÄs..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hÀnger ihop. Samt att utifrÄn elevernas kÀnslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gÀller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som lÀser hotell och restaurangprogrammet pÄ en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen Àr att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkÀter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjÀlpa till att klargöra enkÀtresultaten.

Det hĂ€r examensarbete handlar om att ta fram en ny maskin, en hanteringsmaskin, till TEXO Application i Älmhult. Syftet med maskinen Ă€r att den ska vika IKEAs kundpĂ„sar, hanteringsmaskinen ska anvĂ€ndas pĂ„ samtliga IKEA varuhus vĂ€rlden över. Utvecklingen av hanteringsmaskinen gĂ„r frĂ„n enkla skisser av flera koncept till val av koncept och utveckling en denna till en fullstĂ€ndig ritning som det sedan byggs en prototyp utfrĂ„n. Effektiviseringen bland samtliga varuhus berĂ€knas att öka dĂ„ denna lösning ger de anstĂ€llda mer tid till annat arbete..

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ett begrÀnsat antal kassaanstÀllda pÄverkas av och hantera det emotionella arbete som de stÀlls inför. Jag ville se vad informanterna kunde berÀtta om kollegor hjÀlper varandra eller om emotionell hantering Àr nÄgot som den anstÀllde stÀlls inför ensam. Genom en kvalitativ intervjustudie har jag med fem halvstrukturerade intervjuer utfört insamlingen av min empiri. Uppsatsens centrala begrepp grundas pÄ Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Collins begrepp interaktionsritualer och Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus pÄ aktörs skap och regioner. Utöver dessa begrepp har jag Àven grundat min undersökning pÄ forskning som mer specifikt behandlar emotionellt arbete bland serviceanstÀllda. Min studie visar att de emotionella kraven pÄ kassaanstÀlld servicepersonal Àr höga, arbetsgivaren kontrollerar i hög grad de anstÀlldas kÀnslouppvisning.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Den svenska arbetsmarkanden befinner sig i en osÀker period, arbetslösheten ökar. Trots detta förvÀntar man sig en arbetskraftsbrist i framtiden, vilken krÀver insatser och en anstrÀngning frÄn samhÀllets och företagens sida. För att kunna behÄlla arbetskraften, vÀrva nya medarbetare samt utveckla personalen krÀvs ett arbete som attraherar personal.I min studie har jag valt att anvÀnda mig av en standardiserad enkÀt utformad av Tema arbetsliv pÄ Högskolan Dalarna med frÄgor rörande kvaliteter som kÀnnetecknar ett attraktivt arbete. FrÄgorna baseras pÄ en modell av vilka kvaliteter som kÀnnetecknar ett attraktivt arbete.Syftet med studien Àr att undersöka vad poliser i yttre tjÀnst vid ordningsavdelningen upplever vara ett attraktivt arbete samt hur vÀl det överensstÀmmer med deras nuvarande arbetssituation.De kvaliteter som ansÄgs vara viktigast för att ett arbete ska vara attraktivt Àr arbetskamrater och relationen till dem, förtroende och en bra kommunikation med den nÀrmaste chefen, arbetet ska Àven vara intressant, utvecklande och ge en möjlighet att fÄ lÀra sig nya saker. En kÀnsla av att det man gör Àr viktigt och att man gör ett bra arbete.

 Tidigare forskning har fokuserat pÄ emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie Àmnade besvara frÄgestÀllningen: Har Älder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anstÀllds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anstÀllda frÄn ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att Àldre anstÀllda och anstÀllda med lÀngre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och vÀlmÄende pÄ arbetet. Detta visar att det alltsÄ Àr de som klarar emotionellt arbete bÀttre.

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Syftet med forskningen Àr att ta reda pÄ hur en personaladministratörs vardagliga arbete ser ut samt att undersöka om en personaladministratörs vardagliga arbete handlar om paragrafrytteri. För att fÄr svar pÄ syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens deltagande observation och intervju. I tvÄ dagar observerade jag en personaladministratörs vardagliga arbete och dÀrefter genomförde jag intervjun. I denna uppsats har jag redovisat resultatet sÄ teorilöst som möjligt för att lÀsaren skall fÄ en helhetsförstÄelse av hur en personaladministratörs vardagliga arbete kan se ut. I undersökningen fann jag att personaladministratörens arbetsuppgifter Àr bland annat att ta fram underlag för strategiska program och policyprogram, avtalstolkning, lönefrÄgor, lönekartlÀggning, ekonomi samt hjÀlpa övriga anstÀllda i olika frÄgor inom det personaladministrativa omrÄdet.