Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dÄligt stÀllt det Àr bland Àldre som bor pÄ Àldreboenden i Sverige. DÀremot talas det inte ofta om hur personalen mÄr och trivs pÄ sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar pÄ Àldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade pÄ tvÄ Àldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som anvÀndes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ sitt arbete med lÀsinlÀrning bland sina elever. Hur arbetar lÀrarna i sina respektive klasser med detta, vilken metod/metoder anvÀnder de sig av? Vidare kommer jag ocksÄ att undersöka vad eleverna tycker om lÀsning. För att uppnÄ mitt syfte har jag valt att intervjua bÄde lÀrare och elever pÄ en skola. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna menar att man ska se till varje elevs individuella lÀsutveckling dÀr vi inte lÄser oss vid en speciell inlÀrningsmetod utan istÀllet arbetar utifrÄn varje elevs behov och erfarenheter.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder pÄ att ungdomar Àr den mest brottsaktiva Äldersgruppen i samhÀllet. Ett förhÄllande som frÀmst gÀller pojkar och unga mÀn, Àven om brottsligheten ökar nÄgot bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar Àr samhÀllets framtid Àr det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad pÄ Laholms kommun och vilka samhÀlleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet pÄ ett eller annat sÀtt, samt ungdomar i Äldrarna 15-20.UtifrÄn analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhÀllsrisker i Laholms kommun sÄ som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsÀttning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

Under min verksamhetsförlagda tid pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola har jag arbetat med vuxna andrasprÄkselever. Jag har i mötet med lÀrare och rektorer upplevt en önskan om att öka motivationen hos deltagarna för att studietiden inte ska bli sÄ lÄng och för att fler personer ska fÄ möjlighet till utbildning. Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka om och hur TV skulle kunna fungera som motivationshöjande faktor i vuxnas lÀrprocess av ett andrasprÄk, för att pÄ sikt bidra till en ökad genomströmning inom SFI-utbildningen. Jag började tidigt i mina möten med elevgrupperna att diskutera deras egen syn pÄ sin sprÄkutveckling och vad som stimulerar den. Vid upprepade tillfÀllen fick jag reda pÄ att de nÀst efter skolan ser TV:n som den viktigaste kÀllan till att lÀra sig det svenska sprÄket. I detta arbete har jag undersökt deltagarnas TV-vanor och stÀllt frÄgan om dessa vanor pÄ nÄgot sÀtt motiverar den studerande att lÀra sig det svenska sprÄket. Jag har kommit fram till att det finns en motivationsfaktor i det förhÄllande som undersökningsgruppen har till svenska TV-program. Denna motivation gÄr att utnyttja i skolan för att bland annat bidra till en gemensam kontext att utgÄ ifrÄn och som stimuli till fortsatt sprÄkligt arbete.

En ökad konvergering av vÀrldens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sÄdant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och dÀrmed Àven i Sverige. För företag i Sverige förÀndrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar vÀrdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats frÄn flera hÄll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invĂ„nare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni Ă€r tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthĂ„llning, lĂ„g motionsnivĂ„ och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsĂ€ttningar att införliva hĂ€lsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jĂ€mföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har pĂ„ blodtrycket bland patienter med hypertoni. MĂ„let var att sammanstĂ€lla befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom omrĂ„det.

Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos nÄgra produktionsarbetare inom tvÄ Älderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgÄr frÄn frÄgan om vad som motiverar fem Àldre respektive fem yngre produktionsanstÀllda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgÄngspunkten baseras pÄ behovsteorier och studier kring industriarbetares instÀllning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gÀllande instrumentell instÀllning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.

Sydafrika Àr ett land som Àr svÄrt drabbat av hiv smitta, drygt 10 procent av landets befolkning Àr smittade. Största andelen av dessa lever i provinsen KwaZulu-Natal vilken Àven har valts att utföra studien i. För att minska den hiv epidemi som rÄder och som leder till en sÀmre samhÀllsutveckling Àr det av högsta prioritet att arbeta förebyggande mot denna spridning. Syftet med studien har dÀrför varit att undersöka hur en livsstil kan förbÀttras bland skolelever samt hur eleverna kan bli mer delaktiga i det hiv förebyggande arbetet. För att uppnÄ studiens syfte har en deltagande observation genomförts.

ArbetstillfredsstÀllelse och Motivation i arbetet handlar till stora delar om vilka förvÀntningar individen har pÄ sitt arbete samt vad denne upplever som meningsfullt och tillfredsstÀllande. Vad Àr det som gör att individer trivs och motiveras i sitt arbete nÀr miljön de befinner sig i prÀglas av stÀndig förÀndring och omorganisering? Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur tÄgvÀrdars arbetstillfredsstÀllelse ser ut samt utreda vad som motiverar tÄgvÀrdar i deras yrke. Samtidigt var det viktigt att utreda vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt pÄ deras arbetsupplevelse. En kvalitativ forskningsansats har tillÀmpats.

Syftet med vÄr uppsats var att ta reda pÄ hur klasslÀrare i Är 1?5 arbetar med skönlitteratur för att stimulera lÀslusten hos eleverna. Undersökningen visar att arbete med skönlitteratur finns med dagligen hos de flesta lÀrare pÄ skolorna och det förekommer mÄnga olika ar-betsformer. En enkÀtundersökning gjordes bland 38 lÀrare i en mindre kommun. Resultatet visar att skönlitteratur av de flesta lÀrarna anses ha en mycket stor betydelse för lÀslusten.

Denna jĂ€mförande studie pĂ„ magisternivĂ„ gjordes bland styckare pĂ„ ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare pĂ„verkas av de tvĂ„ vanligast förekommande arbetsupplĂ€ggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sĂ€tts utifrĂ„n takten pĂ„ bandet. Stress mĂ€ttes subjektivt med stress-energi-formulĂ€ret.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en progression i lÀrarstudenters kunskap om grundskolans sekretesslag under utbildningens gÄng. Studien genomfördes pÄ lÀrarstudenter i slutskedet av deras första termin och bygger vidare pÄ en undersökning som gjordes bland studenter som gick sista terminen pÄ samma högskola Är 2006.Undersökningen genomfördes som en totalundersökning bland studenter som lÀser med inriktning mot de yngre barnen i skolan. EnkÀten som respondenterna fick besvara var en replikation pÄ den förra studiens enkÀt. Undersökningen visar att den kunskap som studenterna fÄr under sin första termin bestÄr och mycket lite tillkommer..

Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste Ären delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har Àven sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmÀrksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar Àven till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel.

Föreliggande arbete Àr en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i GÀvle. Tidigare forskning har visat pÄ ett lÄgt intresse bland svenska grundskoleelever för skolÀmnet religionskunskap men dÄ Kristna friskolerÄdet Är 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ?Attityder i skolan? bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört pÄ de kommunala skolorna samma Är, visade det sig att eleverna pÄ en av friskolorna ansÄg detta Àmne som ett av de allra roligaste. Varför var det sÄ? Religionskunskap ? vad ger det? Àr en jÀmförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsÀmnet..