Introduktion: Årsredovisning Ă€r idag ett viktigt kommunikationsmedel företag har för att förmedla sin finansiella stĂ€llning till dess intressenter, och ses Ă€ven som den rapportering som kan befĂ€sta och stĂ€rka kĂ€nslan av förtroende bland alla berörda parter. HĂ€r spelar Ă€ven finansanalytiker en viktig roll pĂ„ den finansiella marknaden dĂ„ deras funktion allt mer bestĂ„r av att fungera som mellanhand mellan bolaget och investerare.Problemformulering: Hur anvĂ€nder finansanalytiker finansiella noter som berör nedskrivning goodwill, pensioner och rörelseförvĂ€rv, vilka problem finner de, samt vad efterfrĂ„gas för att förbĂ€ttra noterna?Syfte: Syftet med studien Ă€r att identifiera hur finansanalytiker anvĂ€nder sig av finansiella noter presenterade i Ă„rsredovisningen avseende nedskrivning av goodwill, pensioner samt rörelseförvĂ€rv. Studien syftar Ă€ven till att identifiera problemen analytikerna finner i sitt arbete samt hur dessa omrĂ„den kan redovisas pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt.Metod: Studien har utformats utifrĂ„n fyra intervjuer med finansanalytiker verksamma pĂ„ den svenska aktiemarknaden. Intervjuerna har genomförts via telefon och sedan transkriberats för att kunna uppfylla studiens syfte.

Att det finns en genomgĂ„ende rĂ€dsla för unga kvinnor att bli vĂ„ldtagna har konstaterats i tidigare studier. FolkhĂ€lsoinstitutet visar i en annan studie att kvinnor i stor utstrĂ€ckning undviker att utnyttja grönomrĂ„den pĂ„ grund av rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt och överfall. År 2020 ska SkellefteĂ„s vision om vĂ€rldens tryggaste samhĂ€lle förverkligats, trygg sexualitet och ungdomars psykiska och fysiska hĂ€lsa ska prioriteras. Syftet med denna rapport Ă€r att lyfta fram hur unga kvinnors rĂ€dsla för vĂ„ldtĂ€kt ser ut, deras tankar kring prevention samt de aktuella aktörernas preventiva Ă„tgĂ€rder för att förebygga rĂ€dslan. Studien Ă€r avgrĂ€nsad till SkellefteĂ„ kommun och 54 av dess unga kvinnor mellan 17-20 Ă„r som har fĂ„tt besvara en enkĂ€tundersökning vilken rapporten i stort bygger pĂ„.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

"Livet efter gymnasiesÀrskolan" Àr en intervjuundersökning med tvÄ ÄrgÄngar elever som tagit studenten 2012 och 2013 frÄn nÄgot av de fem erbjudna nationella programmen pÄ gymnasiesÀrskolan inom JÀmtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att nÀrmare undersöka hur boendesituation, sysselsÀttning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd mÄlgrupp.Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsÀttningsform, könstraditionella yrkesval och samstÀmmighet mellan sysselsÀttning och genomgÄngna gymnasieprogram. Studien omfattar frÄgor och svar om boende, nuvarande sysselsÀttning och om eventuell anstÀllningsform samt förslag till eventuella förÀndringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgÄngspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgÄngselever frÄn nÄgot nationellt gymnasiesÀrskoleprogram inom upptagningsomrÄdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, dÄ intervjupersonen önskat sÄ, via telefon.Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsÀttning.

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för sÄvÀl privatpersoner som företag, nÄgot som uppmÀrksammats och utnyttjats för frÀmjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrÄgasÀttas dÄ sociala medier utgÄr frÄn en plattare hierarki Àn tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes dÀrför i denna rapport.

Jag har i denna studie dels försökt belysa nÄgra ungdomars instÀllning till att anvÀnda sig av Internet för informationssökning och valstöd, vÀgledning via Internet, i syfte att sjÀlva ta mer aktiv del i sin valprocess inför gymnasievalet. Dels försöka belysa deras instÀllning till om Internet och valstöd kan vara ett komplement i vÀgledningen nÀr det gÀller valet till gymnasiet. Jag har ocksÄ försökt klarlÀgga vilken instÀllning som de utbildningsansvariga för studie- och yrkesvÀgledarutbildning i Sverige har till Internet och valstöd i vÀgledningssammanhang. I min studie har jag anvÀnt mig av relevant litteratur, kurslitteratur, litteratursökning vid VÀxjö universitetsbibliotek och Malmö högskolas bibliotek samt artikelsökning via Internet. Jag har besökt en gymnasieskola och intervjuat fyra ungdomar angÄende deras instÀllning till Internet och valstöd.

Dagens samhÀlle befinner sig i stÀndig förÀndring, dÀrmed Àr det viktigt för organisationer att Àven de förÀndras, det speciellt med tanke pÄ kunskapsintensiva företag vars bransch befinner sig i ett utvecklingsstadium. För att en förÀndring ska bli lyckad Àr det viktigt att personalen kÀnner sig delaktiga och har en förstÄelse för förÀndringen. Ekonomiska ansvarenheter kan ge olika resultat för olika företag, om det uppstÄr en konflikt mellan de valda ekonomiska ansvarsenheterna och företagets syfte Àr det relevant att förÀndra de ekonomiska ansvarsenheterna för att de ska vara optimala för företaget. Syftet med denna studie Àr beskriva och jÀmföra förestÀllningar hos chefer pÄ operativ samt taktisk nivÄ i ett stort kunskapsintensivt företag, angÄende en förÀndring av de ekonomiska ansvarsenheterna frÄn ett resultatansvar till ett kostnadsansvar. Intervjuer har gjorts pÄ chefsnivÄ för att fÄnga deras förestÀllningar kring hur förÀndringsprocessen genomförs samt hur informationsspridningen och kommunikationen fungerar.

Alla företag mĂ„ste enligt lag upprĂ€tta nĂ„gon form av redovisning. Via bokföringsnĂ€mnden fĂ„r svenska företag allmĂ€nna rĂ„d över hur de ska tillĂ€mpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprĂ€ttandet av sin redovisning. För nĂ€rvarande arbetar bokföringsnĂ€mnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsĂ€ttning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

Syftet med mitt arbete har varit att utifrÄn ett lÀrarperspektiv kartlÀgga och granska hur lÀrare i de tidigare Äldrarna anser att en god kontakt mellan skola och hem bör utformas och utvecklas. Under de intervjuer jag gjorde framkom att lÀrarna var nöjda med den kontakt som de hade med förÀldrarna. Det fanns visserligen en vilja att skapa en mötesplats för de förÀldrar som aldrig eller vÀldigt sÀllan satte sin fot pÄ skolan, men bristen pÄ problematiserande och utvecklingstÀnkande i Àmnet var pÄtaglig. Det jag kom fram till i min undersökning var att relationen mellan förÀldrar och lÀrare mestadels baserar sig pÄ informationsutbyte. Ett informationsutbyte dÀr lÀrarna informerar förÀldrarna om hur det fungerar för eleven i skolan. UppstÄr det problem med nÄgon elev brukar man ta kontakt med förÀldrarna, antingen via telefon eller nÀr förÀldrarna kommer och hÀmtar sina barn. Annars sker informationsutbytet huvudsakligen vid tre olika typer av möten; det informella mötet i korridoren nÀr förÀldrarna hÀmtar och lÀmnar sina barn, vid utvecklingssamtal samt förÀldramöten. Samtliga lÀrare ansÄg att god kommunikation med förÀldrarna Àr av största betydelse.

TelefonrÄdgivning inom hÀlso- och sjukvÄrd Àr ett omrÄde som under de senaste Ären blivit allt vanligare, bÄde rikstÀckande sÄsom SjukvÄrdsrÄdgivningen och lokalt inom t.ex. primÀr- vÄrd. Idag, Är 2011, kan nÀstan alla invÄnare i Sverige nÄ hÀlso- och sjukvÄrden via telefon genom att ringa kortnumret 1177. Sjuksköterskors arbetsuppgifter inom telefonrÄdgivning innebÀr att bedöma vÄrdbehov, ge egenvÄrdsrÄd, ge stöd och information, utbilda samt rekom-mendera och samordna vÄrdresurser. Syftet med detta examensarbete var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbete med telefonrÄdgivning inom hÀlso- och sjukvÄrd genom att stÀlla frÄgorna: vilka svÄrigheter och begrÀnsningar finns det i telefonrÄdgivning inom hÀlso- och sjukvÄrd och vilka strategier och stöd anvÀnder sig sjuksköterskor av för att kom-pensera dessa svÄrigheter och begrÀnsningar? Examensarbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

AnvÀndandet av mobiltelefoner och antalet personer som surfar pÄ Internet har ökat avsevÀrt de senaste Ären och för att förena dessa tvÄ tekniker skapades WAP, som kort kan beskrivas som en möjlighet att surfa pÄ Internet via mobiltelefonen. Det förutspÄddes en stor efterfrÄga pÄ en sÄdan hÀr tjÀnst men nÄgot hÀnde. WAP fick inte sÄ stor genomslag som förvÀntats. I början var det krÄngligt att anvÀnda tekniken och det var ont om telefoner och tjÀnster. Abonnenter debiteras i dag per minut vilket utgör höga kostnader för den flitiga anvÀndaren. Den tredje generationens mobila tekniker som GPRS och UMTS Àr under lansering och förvÀntas förbÀttra anvÀndandet av WAP.

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra Är sedan har andelen som anvÀnder sig av revisor sjunkit med tiden. LÄnefinansiering Àr den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, dÀribland kreditgivare. Att ett företag vÀljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och dÀrmed ocksÄ riskerna. Det Àr dÀrför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler smÄ aktiebolag vÀljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för smÄföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare anvÀnder sig av för att reducera risk och osÀkerhet vid kreditgivning till smÄföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Titel:                 AllmÀnnyttiga bostadsbolags utmaningar med miljonprogrammet ? SamhÀllsansvar kontra affÀrsmÀssighetNivÄ:                 C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:        Joakim Fornaeus och Rickard MattssonHandledare:     Lars SteinerDatum:             2012-Maj Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga kommunala bostadsbolag hanterar problemen med miljonprogrammet pÄ ett affÀrsmÀssigt och samtidigt socialt ansvarsfullt sÀtt.Metod: Denna studie har bedrivits med en kvalitativ vetenskaplig metod. Vi har genomfört totalt fyra intervjuer varav tvÄ per telefon, med personer frÄn tre olika företag samt en person frÄn hyresgÀstföreningen.Resultat & slutsats: Det mÄste helt enkelt till en rad regelförÀndringar som ger bÀttre ekonomiska förutsÀttningar för allmÀnnyttiga bostadsbolag om man frÄn statens sida Àven i fortsÀttningen vill se allmÀnnyttiga bostadsbolag som framtrÀdande aktörer pÄ bostadsmarknaden.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att man skulle rÀkna pÄ vilka förslag till lösningar som Àr mest realistiska. Vidare vilka som Àr mest gynnsamma för dels samhÀllet men ocksÄ för bostadsbolaget som sÄdant. Det skulle ocksÄ vara intressant att se vad som hÀnder om det nu inte skulle bli nÄgra regelförÀndringar.

En kommun Àr ett viktigt organ i vÄrt samhÀlle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bÀsta. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krÀvs sÄledes ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förvÀntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte Àr att tillhandahÄlla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan Àr en mycket vÀrdefull grund för de beslut kommunen tar.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.