Syftet med studien är att finna de nycklar man behöver för att lyckas i affärsförhandlingar.Vi har i denna studie använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och förfarandet utfördes på så sätt att vi först införskaffade teoretiskt underlag och därefter genomförde intervjuer till empirin. Vi valde att intervjua personer till empiridelen med lång erfarenhet av ämnet förhandling och som är eller har varit verksamma som chef eller motsvarande i arbetslivet. Utifrån underlaget har vi sedan gjort egna reflektioner.Det visade sig att samarbete och partnerskap var viktiga inslag för att lyckas med framgångsrik förhandling och för att uppnå detta så behövdes en god kommunikation mellan parterna och även en ömsesidig respekt. Detaljer som visade sig ha stor betydelse under förhandlingen var följande; att kunna lyssna, vara ärlig, förstå sig på motparten,Vvara väl förberedd, agera professionellt och vara väl medveten om vilka signaler den egna kroppen sänder ut..

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kände att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att läsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var också att se om det fanns några skillnader i inre självkänsla och yttre självkänsla mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever på en gymnasieskola i Malmö, uppdelade på 21 svenska elever och 30 elever med utländsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjälp av ett formulär där kön, bakgrund och framtidstro efterfrågades. Därefter följde påstående som mätte yttre självkänsla och inre självkänsla.

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lägre på kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fått barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i bedömningar av mäns och kvinnors ledarskap och om dessa påverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade på ett frågeformulär efter att ha läst en vinjett i vilken ledarens kön samt föräldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anställningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha.

Arbetsmarknadens förändringar i form av högre arbetstakt, tillfälliga anställningar och krav på flexibla arbetsvillkor, gör att allt fler upplever stress i arbetslivet. Långvarig stress medför stora hälsorisker för individen. Eftersom många av dagens sjukskrivningar beror på stressrelaterade sjukdomar, såsom depression och utmattning är det viktigt att studera metoder för stresshantering på arbetsplatsen. Beröring i form av massage kan minska stress hos individer samt fungerar som ett komplement i behandlingen för stressrelaterade sjukdomar. Ett fältexperiment med 28 tjänstemän utfördes för att undersöka om en kortvarig massage på arbetstid kunde inverka positivt på den arbetsrelaterade stressen jämfört med en avslappningsövning och vanlig rast.

Denna studie fokuserar på konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger.

Sverige ses av många som ett jämställt samhälle men skillnader i hur arbetstagare behandlas beroende på kön samt förekomsten av barn finns fortfarande. Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor och män påverkas av förekomsten av barn vid bedömningar av agentic- och communalegenskaper, kompetens, lönesättning samt anställningsbarhet. En enkät utformades där en personbeskrivning gjordes i sex identiska versioner, med undantag för kön på den sökande samt förekomst av barn, och delades ut till 164 personer på två offentliga platser i Stockholm. Förekomsten av barn påverkade inte bedömningen av en manlig och kvinnlig arbetssökande på olika sätt. Den kvinnliga sökande ansågs dock vara mer anställningsbar och kompetent och kvinnliga deltagare gav överlag högre skattningar än manliga deltagare.

Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer.

Bandura definierar (1997) outcome expectancy som individens skattning av sannolikheten att ett beteende ska leda till ett specifikt utfall. Utöver individens skattning av sitt eget beteendes följder (individual outcome expectancy), är hennes bedömning av sin grupps möjlighet att nå ett specifikt utfall (collective outcome expectancy) en del av begreppet (Riggs & Knight, 1994). Studien syftar till att undersöka huruvida arbetsrelaterad- self efficacy, locus of control och collective efficacy predicerar outcome expectancy. En enkätundersökning genomfördes med 102 deltagare från olika yrkesgrupper. Resultatet visade att arbetsrelaterad- self efficacy och locus of control samvarierade med individual outcome expectancy och att collective efficacy predicerade collective outcome expectancy.

ABSTRACTTitel: CoDriver - Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivetNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Per AngemoHandledare: Agneta SundströmDatum: 2011 ? maj Syfte: Mot bakgrund av att det idag finns behov av att låta nyanställda få ta tid att gå igenom ett introduktionsprogram syftar denna fallstudie till att undersöka följande frågeställningar:1) Hur arbetar organisationer i dag med planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering?samt2) Hur kan en ökad kunskap kring prestationsvillkor, grupprocesser och ledarskap förändra en organisations syn på introduktionsprogrammets vikt, planering, genomförande och uppföljning?Metod: Undersökningen har genomförts i formen av en fallstudie. Inom ramen för fallstudien har i första hand genomförts fokusgrupper. Dessa har sedan kompletterats med enkätundersökningar. Fallstudien är alltså baserad på såväl kvalitativ som kvantitativ data.Resultat & slutsats: Fallstudien visade att de deltagande organisationerna innan genomförd utbildning avsatte mycket lite tid för planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering.

En rekrytering påverkas främst utifrån kandidatens intryck, presentation och arbetserfarenhet, där rekryteraren bildar sig en uppfattning vid en intervju. Telefonsamtalets påverkan på rekryteringsprocessen är intressant då kandidaten har en möjlighet att sticka ut från mängden. Hur stor påverkan är beroende på rekryterarens uppmärksamhet, kandidatens förberedelse och vilken personlighet som förmedlas i samtalet. Forskning visar att personligheten extraversion korrelerar positivt till kandidatens prestation i arbetslivet. Syftet med denna studie var att ta reda på telefonsamtalets betydelse i rekryteringsprocessen.

Generationsväxlingen inom arbetslivet knackar på dörren och framförallt är det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de närmsta åren.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning personalcheferna anser att kommunerna har någrastrategier inför generationsväxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien är gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsväxlingen inte har några officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna fråga inom teknisk sektor och framförallt då på kommunernas vatten- och reningsverk. Här sker kunskapsöverföring genom en lång introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar på chef- och ledarskapsutveckling. Generationsväxlingen kommer att innebära att ett stort mått av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrån organisationen.

Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd av diffus smärta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som användes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell användes. De sökord som användes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillämpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar.

Utvecklingen av sjukskrivningarna i arbetslivet är att de har ökat i både antal och längd vilket har frambringat att sjukskrivningarna har blivit en viktig fråga på den politiska dagordningen i Sverige. Studiens syfte var att fånga de försäkrades upplevelser av avstämningsmöte i strävan efter att undersöka om det är ett bra och stimulerade redskap för den försäkrades återgång i arbetet. Avstämningsmötet tros fylla en viktig funktion i rehabiliteringsprocessen och med anledning av detta har Försäkringskassan funnit det vara av vikt att göra en satsning på detta. Metoden för att fånga dessa upplevelser var intervjuer som genomförts på försäkrade i Blekinge län. Studien visar att avstämningsmötet för rehabiliteringsprocessen framåt men att det finns brister i detta redskap, vilka hindra flödet i processen.

Personalutvecklarna i dagens organisationer verkar inom den så kallade Human Resource avdelningen. Deras arbetsuppgifter handlar om allt från personalutveckling till arbetsrättsliga frågor och kräver att man som personalutvecklare både kan planera, genomföra organisations-, personal- och ledarskapsutveckling i olika former. Arbetet kräver på så sätt att personalutvecklaren är en högutbildad proaktiv nyckelperson som ser till att medarbetarna finns på plats, är nöjda, vidareutvecklas och är engagerade i sin arbetssituation. Denna insats, för medarbetaren, görs för att vidhålla medarbetarnas fortsatta anställningsbarhet i arbetslivet. Samtidigt som personalutvecklaren arbetar efter att hålla andra anställningsbara måste denne även alltid hålla sin egen anställningsbarhet i fokus.

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.