Dagens ledarskap har genomgått stora förändringar och gått från traditionellt, hårt och byråkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestå av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller är det så att arbetslivet behöver båda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hård(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkätundersökning så framgick personalens tankar och åsikter kring ledarskap i förhållande till kombinationen av mjuk och hård makt. Resultatet påvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn på kombinationen av mjuk och hård makt där faktorer inom båda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvändiga..

Syftet med studien var att identifiera anställdas upplevelser om förändringar på arbetet. Författarna fokuserade på hur förändrings-arbetet som bedrivs påverkat de anställda ur ett hälso-perspektiv. Tidsperioden för arbetet var tio veckor. Totalt utdelades 250 enkäter, där de som tilldelades var 190 produktions-anställda och 60 tjänstemän på företaget Sandvik Materials Tech-nology, avdelning Wire. Data behandlades med hjälp av SPSS som är ett statistiskt databehandlingsprogram.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera föreställningar och förväntningar som det finns kring män i förskolan och hur det kan upplevas att arbeta som man i förskolan. Hur de män som jobbar på en förskola behandlas och upplever sin vardag inom arbetslivet har vi tittat närmare på. Som metod för att utföra detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av tre manliga och en kvinnlig pedagog. Resultatet av vår studie visar att manliga och kvinnliga pedagoger blir olika bemötta av både sina kollegor och barnen i det sociala samspelet. Men även tilldelningen av arbetsuppgifter kunde skilja sig åt beroende på pedagogens kön.

Denna uppsats är riktad till att ta reda på hur det kommer sig att allt färre personer anmäler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering på arbetsplatser. Uppsatsen kommer även illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun ställer sig till ämnet genom kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd från annat håll i första hand istället för att anmäla till DO. När medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i två delar där ena sidan var medvetna om diskriminering på sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande ställde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/kränkningar inte förekom på arbetsplatsen. Det råder brist på kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det här kan vara orsak till att arbetstagare inte anmäler..

Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primärvården (N=26). Stress, ångest, depression och livskvalitet mättes genom självskattning före och efter interventionen som genomfördes i två omgångar. För att få svar på frågor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagarna (N=7). Analys av självskattad stress, ångest, depression och livskvalitet visade en signifikant förbättring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och låg till måttlig för övriga variabler.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som motiverar de som volontärarbetar inom fritid och hälsa samt att se om motivationerna skiljer sig beroende på tid som volontär. En webbenkät med frågor tagna från Volunteer functions inventory (VFI) och Basic need satisfaction at work scale (BNS) skickades ut till 220 volontärarbetare för att få svar på frågorna: Vilka motivationsfaktorer är bäst uppfyllda hos volontärarbetarna och förändras dessa över tid? Resultatet visade enligt VFI att Värderingar, det osjälviska hos människan, Förståelse, viljan att söka nya kunskaper, och Förstärkning, egenutveckling, har högst värden hos volontärerna. Vad gäller BNS så visade resultatet att Kompetens, förståelse för och delaktighet i sin omgivning, var bäst uppfyllt följt av Samhörighet, upplevelsen att tillhöra en viss social miljö. Enligt VFI har tiden som volontärarbetare inget samband med motivationsfaktorerna medan BNS visade att alla faktorer minskade men motivationsfaktorn Samhörighet sjönk mest.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram.

Människor har sedan länge tillbringat en stor del av sin vakna tid på arbetet och det har därmed alltid varit viktigt att trivas på arbetet. Arbetslivet förändras dock hela tiden och ett exempel är det nya yrket callcentersäljare. Deras arbetsmiljö är annorlunda jämfört med den som fanns då de klassiska teorierna om arbetstrivsel utarbetades och villkoren för att trivas på arbetet har därmed förändrats. I denna kvalitativa uppsats undersöks arbetstrivsel hos callcentersäljare. 8 heltidsarbetande företagssäljande callcenterkommunikatörer (säljare) intervjuas om vilka faktorer som påverkar deras arbetstrivsel.

Arbetsmiljöverket har i en undersökning kommit fram till att hot och våld mot vårdpersonal är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och har blivit allt vanligare i arbetslivet. Syftet var att belysa förekomst av hot och våld inom den somatiska vården och hur detta inverkar på sjuksköterskan i sitt arbete. En litteraturstudie användes som metod och innefattade 13 artiklar som granskades med vetenskapligt fokus. Artiklarna sammanfattades under fem olika kategorier: Förekomst av hot och våld, olika typer av hot och våld, förövaren, konsekvenser för omvårdnadspersonal i deras arbete och sjuksköterskerollen i en våldsituation. Hot och våld är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och inverkar på många olika sätt både på sjuksköterskans och patientens situation.

Begreppet flexibilitet attraherar både anställda och organisationer i arbetslivet. Syftet med det här examensarbetet är att söka svar på vilken betydelse flexibel arbetstid har för anställdas psykosociala arbetsmiljö. Det hypotetiska antagandet var att ett arbete med en högre nivå av flexibel arbetstid resulterar i en bättre psykosocial arbetsmiljö för de anställda. Antagandet grundar sig på att flexibel arbetstid kan innebära ett större inflytande över arbetstiden för de anställda. En kvantitativ undersökning genomfördes vid Försäkringskassan och Tekniska förvaltningen i Luleå, vilka har liknande administrativa miljöer men olika nivåer av flexibel arbetstid för sina anställda.

SammanfattningSyftet med denna undersökning är bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever på Hotell och restaurangprogrammet har tillägnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit användbar kunskap. För att uppnå syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssätt där jag har intervjuat sju personer ur ovannämnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillägnat sig användbar kunskap, bland annat i förmåga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var däremot endast ett fåtal av dem som uppgav att de lärt sig att tänka kritiskt och granska fakta.

The Swedish government corporation Försäkringskassan is currently undergoing large organizational changes. Modifications are made regarding the national insurance system and work procedures. In this study we have investigated the procedures of change with the aim of identifying which pedagogical processes in work procedures that enables organizational learning. Furthermore, the study aimed at gaining insight of how the work procedures enable organizational learning in a learning organization. We have utilized case study tradition to examine specific occurrences in their natural environment to thereby understand the matter of investigation.

Forskning visar att den svenska skolan brister i sin förmåga att förbereda eleverna på det väntande arbetslivet och på den kravspecifikation arbetsmarknaden ställer på arbetssökande individer. Detta skapar frågor kring hur kreativitet, nytänkande och flexibel problemlösningsförmåga främjas inom skolan och i vilka lärandesituationer eleverna får möjlighet att träna på dem. Syftet med denna studie är att belysa bildämnets funktion i gymnasieskolan. Efter genomförda lärarintervjuer och elevenkäter visar resultatet att bildämnets instrumentella funktion värderas högt både av lärare och elever, men att de intrisikala värdena får större betoning och utrymme i den praktiska undervisningen. Detta förklaras dels med att de instrumentella värdena kräver tid för reflektion och utveckling och dels med att de instrumentella värdena till stor del är omedveten, implicit kunskap som i många lärandesituationer sker utan metakognition..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..