Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet.Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen.Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav.

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram.

Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Hälsofrämjande arbete är ett perspektiv som växt sig starkare under de senaste åren. I störreorganisationer med interna företagshälsor är det HR och förstnämnda som utgörexpertresurser för att arbeta med hälsofrämjande insatser. Studien har sin utgångspunkt i att vifick möjligheten att studera hur två olika professioner samarbetar över sinaverksamhetsgränser och uppfattar ett hälsofrämjande arbete i en organisation med 50 000medarbetare.Syftet med uppsatsen är att undersöka samarbetet mellan HR och Hälsan &Arbetslivet inom Västra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring etthälsofrämjande arbete.Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom området berör HR:sförändrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittetfram företagshälsovårdens pågående resa som under de senaste årtiondena har skaffat sig ettvidare helhetstänk och inkluderar fler yrkesgrupper än tidigare. Kapitlet avslutas med enframställning av det hälsofrämjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centralaaktörer som omfattas av perspektivet.

Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrämjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och föräldraskap. Syftet med studien är att konstruera ett ledarskapstest som bygger på Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De åtta dimensionerna omtolkades från ett föräldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. Därefter skapades fem testuppgifter utifrån operationella definitioner av varje dimension. När etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjälp av Cronbachs alpha.

 De styrda tid- och rumsstrukturerna om när och var arbetet ska utföras är under snabb uppluckring. Det blir allt vanligare att den enskilde individen själv får sätta sina gränser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens syfte var att undersöka hur individer upplever gränserna mellan dessa domäner, hur dessa upprätthålls samt om olika roller och krav inom de olika domänerna leder till konflikt mellan dessa. Sju semistrukturerade intervjuer gjordes med chefer och andra nyckelpersoner inom olika branscher. Intervjuerna analyserades efter deduktiv teoristyrd analys.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan två grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionärer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrån en öppen fråga: Vad innebär livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hälsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de två grupperna.

The Swedish government corporation Försäkringskassan is currently undergoing large organizational changes. Modifications are made regarding the national insurance system and work procedures. In this study we have investigated the procedures of change with the aim of identifying which pedagogical processes in work procedures that enables organizational learning. Furthermore, the study aimed at gaining insight of how the work procedures enable organizational learning in a learning organization. We have utilized case study tradition to examine specific occurrences in their natural environment to thereby understand the matter of investigation.

Syftet med studien var att beskriva långtidssjukskrivna kommunalanställda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras återgång till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor från två förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna från åtta månader till åtta år. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt år. Kvinnorna är alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Studiens syfte var att undersöka vad några lärare hade för förväntningar inför sin första tid som lärare samt hur de upplevde sin start i yrket. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer genomförts där åtta lärare har deltagit. I resultatet kunde vi se att många av lärarna minns att de var förväntansfulla inför att komma ut i arbetslivet då de hade förhoppningar om att det skulle bli roligt men de hade också några farhågor, dels i hur de skulle bemötas av vårdnadshavare och dels hur vårdnadshavarna skulle se på deras kunskapskompetens då de var nya i yrket. I resultatet framkom det också att arbetslaget hade en central roll i början för en ny lärare. Ett mönster vi kunde se i vår studie var att om den nya läraren upplevde att bemötandet av kollegorna blev negativt blev det en negativ start men om läraren istället kände att den fick ett positivt bemötande upplevdes starten positiv..

Under utbildningen till pilot i Flygvapnet genomgår pilotaspiranterna även en uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan för att kunna erhålla en officersexamen. Utbildningen vid Flygskolan blir därigenom en del av en högskoleexamen. Enligt högskolelagen skall en högskoleutbildning ge den studerande:förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar.förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem.beredskap att möta förändringar i arbetslivet.Studentens möjlighet att utveckla dessa egenskaper är i stor utsträckning beroende av den pedagogik som nyttjas vid lärosätet. Maja Elmgren och Ann- Sofie Henriksson presenterar i boken Universitetspedagogik nio faktorer för ett gynnsamt lärande vid högre lärosäten. I denna uppsats undersöks huruvida Flygskolans pedagogiska grundsyn lever upp till dessa.

Forskning pekar på att engagerad personal är mer produktiv, positiv och har bättre hälsa än oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt på bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anställdas hälsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkät delades ut till anställda (N=561) på ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement påvisas.