Denna empiriska studie gjordes i syfte att ta reda på vilka framtida utmaningar arbetsgivare ställs inför då de ska locka till sig och rekrytera 80-talister som arbetstagare och medarbetare. För att få reda på detta så ställdes frågorna; Vad finner 80-talister attraktivt i ett kommande arbete? och Vilka motivationsfaktorer påverkar 80-talisterna i arbetslivet? Undersökningen gjordes med en kvantitativ metod i form av en enkät och på ett deskriptivt vis har resultatet av studien redovisats med hjälp av text och diagram. Studien har en deduktiv ansats och som teoretisk utgångspunkt har Kaufmann och Kaufmanns inre och yttre arbetsvärden samt Mitchell och Larsons syntesmodell om motivation använts. Tidigare studier och forskning kring 80-talisters värderingar och motivation till arbetslivet har tagits fram för att kunna möjliggöra kopplingar till empiri.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktär gällande vilka hinder som finns för lärande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte är att undersöka huruvida hinder för lärande är tydliga redan innan anställning och, om så är fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lärande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lärande att förändra sin inställning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anställningsbara" till att betraktas vara "anställningsbara".Mina frågeställningar är således:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav på arbetssökande?2. I vilken utsträckning utgör arbetsgivares krav och förväntningar hinder för arbetssökande?3.

Stressrelaterade besvär ger idag upphov till en stor andel av sjukskrivningarna. Omorganisation och automatisering av en process inom arbetslivet, kan ge upphov till stora initiala problem och därmed leda till stressupplevelser och sjukskrivning. Vid det undersökta ysteriet förändrades processen från manuell till helautomatisk. En rad problem uppstod till en början. Arbetstiderna kunde inte hållas, vilket ledde till flera sjukskrivningar bland personalen.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering.

Denna kvalitativa studie undersöker långvarig effekt (0,5- 1 år efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd på Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, våren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvärdera dessa individers individuella upplevelser och tillämpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvår respektive ett år efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet på ett tidigt stadium utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska tillämpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist på anpassad feedback från ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgående nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fått ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrån alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta på egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrågade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds).

 Åldersdiskriminering är en relativ nykomling inom fältet av likabehandling. Vid årsskiftet infördes ett förbud mot åldersdiskriminering där ålder inte ensamt får utgöra en särbehandling av en arbetstagares rättigheter. Trots förbudet finns avsevärt många undantag. Detta innebär att ett missgynnande i vissa sammanhang inte utgör en förbjuden diskriminering, utan inom olika ramar kan rättfärdigas. Vissa av de svenska bestämmelserna, i både lag och kollektivavtal, har inte reviderats efter inrättandet av den nya lagstiftningen vilket torde innebära att de regler som är åldersrelaterade faller in under de godtagbara undantagen.

Sammanfattning I egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Inom arbetslivet är det inte tillåtet att diskriminera personer med funktionshinder. Okunskap om de funktionshindrades förmågor tros vara en orsak till att arbetsgivare inte är benägna att anställa funktionshindrade. Det finns bara ett fåtal studier gjorda på sjuksköterskor med funktionshinder och hur de fungerar i arbetslivet. Syftet med studien är att beskriva hur det är att arbeta som sjuksköterska och ha ett funktionshinder. En litteraturstudie med både kvalitativ och kvantitativ forskning har gjorts.

Uppsatsen är en teoretisk genomgång av begrepp och begreppsområden som avser vuxnas lärande. Fokus är progressiv pedagogik där de som lär är aktiva att söka sin egen kunskap. Förförståelsen är en lärmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet från studier på A-och B-nivån. Begreppsområden i lärmodellen vars syfte är att analysera är; formellt lärande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundläggande begrepp i förförståelsen är problembaserat lärande, PBL, och andra metoder för grupplärande.

I detta examensarbete har vi undersökt några av byggstenarna i ett skivbolags verksamhet som också utgör grunden för deras inkomster. Resultatet av arbetet blev en påbörjad produktion och marknadsföring av en skiva och en plan för lanseringen av densamma. Genom detta har vi skapat oss en praktisk erfarenhet av arbetslivet i musikbranschen. Arbetet har dessutom genomförts med en för ändamålet låg budget. Vi har även undersökt olika marknadsföringsmöjligheter och intervjuat två yrkesverksamma personer i detta ämne. .

När man kommer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning så finns det en del krav och uppfattningar om vad man bör kunna för att fungera väl i valt yrke. Kunskaper som man till största del bör ha fått med sig från den utbildning man gått. Vad det gäller nyutexaminerade kockar som denna undersökning handlar om så är kunskaper i grunder ett exempel på något som man behöver ha för att klara sig bra i inledningen av sitt nya yrkesliv.Genom att genomföra en undersökning med hjälp av att intervjua kockar som relativt kort tillbaka klarat sin utbildning samt även med väl yrkeserfarna köksmästare, så har jag försökt få en bild av hur det ser ut med "nya" kockars kunskaper. Är uppfattningen hos både dessa kockar och köksmästare att kunskaperna efter utbildningen räcker till för att klara yrket på godtagbart sätt?I undersökningen tar jag även upp tidigare forskning, som kan sättas i relation till undersökningen och dess syfte, samt kort om vad läroplanen säger om kunskaper och liknande.

Denna studie är en del i projektet Framtida kompetensförsörjning och arbetslivets längd inom Västerbottens läns landsting. Studien har syftet att kvalitativt utforska resonemang rörande pensionsintentioner hos äldre medarbetare inom landstinget, med ett specifikt fokus på påverkande faktorer inom arbetslivet. Sju semistrukturerade intervjuer har utförts med respondenter från olika yrkeskategorier. Vid analysen av intervjuerna framkom likheter i respondenternas pensionsresonemang, trots deras skilda livssituationer och tänkta pensionsåldrar. Den mest framträdande likheten var den funna kärnkategorin: möjligheten att göra ett bra arbete.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförändringar inom arbetslivet och reaktioner på förändringar blev ett område som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de därmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmågan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mår.Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där tre organisationer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer där deras enhets- eller personalchef har fått svara på hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgår det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprättas mål att jobba efter, där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det är ett sätt att skapa struktur och även en gemensam norm om hur de på deras arbetsplatser är mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anställda.