Sök:

Sökresultat:

1087 Uppsatser om Hälsa i arbetslivet - Sida 14 av 73

Drogtester i arbetslivet : En granskning av den svenska rÀtten och hur förenligt rÀttslÀget Àr med Europakonventionens artikel 8

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Stress och dess pÄverkan pÄ Àtbeteende

Stress Àr idag ett vÀlanvÀnt begrepp som existerar i mÄnga personers vardag och kan ilÄngvariga tillstÄnd ge negativa efterverkningar. Forskning kring omrÄdet stress ochÀtbeteende har visat pÄ spridda resultat men majoriteten visar dock pÄ liten till stor förÀndringav Àtbeteendet. Studien syftade till att undersöka skillnader i Àtbeteende, vid lÄg respektivehög upplevd stressnivÄ hos mÀn (24-65 Är). Genom ett bekvÀmlighetsurval skickades enwebbenkÀt bestÄende av Perceived Stress Scale samt frÄgor som belyser Àtbeteende ut till engrupp mÀn (n=119). Svarsfrekvensen uppgick till 61 % (n=72).

Kompetensbaserad rekrytering : En empirisk undersökning om hur Landstinget Kronoberg hanterar rekryteringen i förhÄllande till rekryteringsbehov och krav pÄ mÄngfald och kompetens i arbetslivet

En kvalitativ fallstudie har genomförts med syfte att förstĂ„ hur Landstinget Kronoberg hanterar rekryteringen i förhĂ„llande till det stora rekryteringsbehovet och kraven pĂ„ mĂ„ngfald i arbetslivet. För att söka svar pĂ„ uppsatsens tre frĂ„gestĂ€llningar har relevanta teorier granskats och legat till grund för bakgrund och teorikapitel. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer som Ă€r vĂ€l insatta i och har kunskap om Landsting Kronobergs rekryteringsprocess och strategi för att tillgodose behovet av personal. Även en innehĂ„llsanalys av deras styrdokument har genomförts. Slutsatserna av studien Ă€r att Landsting Kronoberg Ă€r vĂ€l medveten om det ökande behovet av arbetskraft och arbetar strategiskt med detta.

Arbetstidsförkortning - ett minne blott? : En redogörelse för arbetstidsfrÄgan utifrÄn arbetsmarknadens parter

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. PÄ arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergÄng frÄn industrisamhÀlle till tjÀnstesamhÀlle vilket ocksÄ ledde till förÀndrade arbetsförhÄllanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrÄgan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrÄgan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som anvÀnds för att förklara den omvandling som skett i samhÀllet frÄn industrisamhÀlle till postindustriellt samhÀlle med en dominerande tjÀnstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhÄllandena i arbetslivet har förÀndrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrÄgan.

"Vi Àr ju ÀndÄ en del av hela samhÀllet" : Solakoop - en fallstudie av ett socialt företag

I arbetslivet har omfattande förÀndringar Àgt rum, vilket har inneburit hÄrdare villkor för alla men kanske sÀrskilt för dem som av olika anledningar stÄr utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats Àr en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av mÀnniskor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förstÄelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmÀnhet, samt deras förhÄllande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad pÄ djupgÄende intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens bÄda handledare. Slutsatserna av vÄr studie bygger pÄ analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit Àr att deltagandet i Solakoop Àr för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat sjÀlvförtroende,initiativförmÄga och ansvarskÀnsla.

Etniskt diskriminerad i arbetslivet? : En frÄga om trovÀrdighet

Archbishop KG Hammar has attracted attention for his liberal position in theology. His view on the role of language and communication is central in several books and articles he has published as leader of the Church of Sweden. One of his main theses is the fact that meaning is created in the encounter between text and reader. He often reiterates: God is relation. This non-traditional dynamic stance has a broad impact not only on theology.

JMM ? vad hÀnde sen? : En intervjustudie med före detta studenter frÄn programmet Journalistik och multimedia

Vi har genom en kvalitativ studie undersökt relationen mellan JMM-utbildningen och journalistyrket, samt huruvida JMM-programmet Àr en professionsutbildning som förbereder studenten för journalistyrket. Detta har skett genom intervjuer med nio före detta JMM-studenter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har varit professionsteorier samt utbildningens betydelse i professionaliseringen av journalistyrket. Resultatet visar att intervjupersonerna Àr nöjda med JMM-utbildningen, Àven om de kÀnner att de inte blev helt förberedda pÄ den journalistiska yrkesroll de mött ute i arbetslivet.VÄra slutsatser Àr att utbildningen till viss del förbereder för journalistyrket, men att den aldrig kommer att kunna motsvara journalistyrkets verklighet gÀllande de redaktionella villkoren. Det Àr ocksÄ pÄtagligt att JMM-utbildningen förmedlar tydliga normer och vÀrderingar som ger en god grund att stÄ pÄ.

Kvinnor i karriÀren

Syftet Àr att se hur kvinnors karriÀrvÀgar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor pÄ högre chefsposter analyseras för att fÄ fram en förstÄelse om vad som gjort karriÀren möjlig. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels feministiska förklaringsteorier om varför mÀn och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen sjÀlvbild och roll. Intervjupersonernas framgÄngsfaktorer kan sammanfattas med orden sjÀlvbild, instÀllning till roll och rollturister..

Vem Àr lÀmplig som chef? : - en jÀmförande studie mellan privat och offentlig sektor

Kvinnor utgör hÀlften av Sveriges befolkning och speglar dÀrigenom en stor del av samhÀllet och borde dÀrför finnas med i arbetslivet och skapa en jÀmn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnÀmnas som ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet Àr jÀmstÀllt. JÀmstÀlldhet innefattar frÄgor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriÀr företagshierarkin osv. Offentlig sektor Àr den del av samhÀllets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsÀkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.

Rationalisering - Kategorisering - Sortering : Fokus pÄ funktionshinder och tillgÀnglighet i arbetslivet utifrÄn ett intersektionellt perspektiv

Ambitionen med denna uppsats Àr att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhÀllet för personer med funktionsnedsÀttningar. Forskning visar att det Àr viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag Àr den grupp som har det svÄrast att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syfte Àr sÄledes att öka förstÄelsen för funktionshindrades situation pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrÀvan.

Kompetens Àr ju sÄ mycket mer Àn kunskap och erfarenhet : En studie av emotionell intelligens i framgÄngsrika företag

Att vara emotionell intelligent innebÀr att kunna hantera och anpassa kÀnslor till en situation sÄ att det blir ÀndamÄlsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgÄng i arbetslivet bÄde för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse Àr Àn sÄ lÀnge omtvistat men det finns forskare som hÀvdar att den emotionella intelligensen har en positiv pÄverkan pÄ arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan dÀrmed vara nÄgot som utmÀrker effektiva anstÀllda.Denna uppsats vill bidra till en djupare förstÄelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien Àr att undersöka vilka kompetenser eller förmÄgor som Àr utmÀrkande för Àr en effektiv anstÀlld samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats.

Kvinna, Snygg och Smart : - Estetisk kompetens mer Àn koketteri pÄ arbetsmarknaden

Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst kvinnors förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gÀllande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnor förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vÄrda sitt utseende.

Salutogena perspektiv för ett friskare arbetsliv. : En enkÀtstudie med fokus pÄ de anstÀllda inom Àldreomsorgen.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohÀlsan inom vÄrden har ökat. Fokus har lÀnge legat pÄ att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohÀlsa i arbetslivet. IstÀllet för att enbart tÀnka preventivt Àr det Àven av betydelse att fokusera pÄ friskfaktorerna och det som gör att mÀnniskor bibehÄller en god hÀlsa och vill stanna kvar pÄ sin arbetsplats. Arbete och hÀlsa hÀnger ihop dÄ mÀnniskor tillbringar stor del av sina liv pÄ sin arbetsplats. För att utvecklas pÄ bÄde det organisatoriska och individuella planet krÀvs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.

Coach, vÀn eller bÄde och? : En kvalitativ studie om coachning inom arbetslivet

AbstractTitle: Coach, vĂ€n eller bĂ„de och? ? en kvalitativ studie om coachning inom arbetslivetAuthors: Jonas NĂ€slund & David ÖhrlingTutors: Ulla Moberg & LarsĂ„ke LarssonPurposeThe purpose of this thesis is to examine how coaching in working life serves, aiming to find what influences the interaction between coach and client. To seek to answer the purpose we raised a number of research questions which discussed, among other the coach's intentions and the parties' relationship.TheoriesThis thesis is based on a number of different theories, where the Leader-member Exchange Theory is considered the main theory. LMX is used when studying the relationship between a manager and an employee. Other theories used in this thesis are for example the Social exchange theory and one-on-one-coaching.MethodThe methods used in this thesis are semi-structured interviews, observations and recordings of coaching sessions.

FriskvÄrd i arbetslivet : En studie om hÀlsa och friskvÄrdsarbete

Intresset för hÀlsa har fÄtt allt större betydelse i mÀnniskors vardag. NÄgot som ocksÄ tar sig uttryck i arbetslivet dÄ allt fler organisationer arbetar med friskvÄrd. FriskvÄrdssatsningarna kan bland annat bestÄ av betalda trÀningskort och anmÀlningsavgifter till olika motionslopp men ocksÄ lugnare aktiviteter som promenader och fiske. Syftet med undersökningen Àr att se hur ett stort företag i tillverkningsindustrin arbetar med friskvÄrd och hÀlsa. Vi avser undersöka vilka de bakomliggande orsakerna till friskvÄrd Àr, pÄ vilket sÀtt friskvÄrdsarbetet bedrivs och hur detta upplevs av personalen.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->