Sök:

Sökresultat:

434 Uppsatser om Gymnasieskolans stöd - Sida 10 av 29

Elever med autism i grundskolan. En komparativ studie av arbetssÀtt i organisatoriskt olika lösningar i en kommun.

Syftet med följande studie Àr att klarlÀgga vilka vÀrden och skÀl som ryms bakom anvÀndningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av lÀsningens vÀrde i ett material bestÄende av halvstrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och tvÄ elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) sprÄkutveckling och förmÄgan att fungera som samhÀllsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmÄga och kreativt tÀnkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största vÀrde i humanistiska förmÄgor som i flera delar gÄr utöver svenskÀmnets ramar. Vidare slÄs fast det angelÀgna i att det pÄ skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lÀrarutbildningens litteraturdidaktik bör prÀglas av mÄngfald..

Det ploppar upp svÄrt, trÄkigt och segt, men om man tÀnker
lite mer sÄ utvecklas tankarna och det blir intressant,
lÀrande och kul: en studie om elevers och lÀrares
instÀllning till grammatikmomentet i svenska.

Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vilken instÀllning lÀrare och elever har till svensk grammatik, samt om det behöver ske en förÀndring i lÀrarnas sÀtt att undervisa i momentet. Vi gjorde enkÀtundersökningar bland totalt 108 elever i grundskolans Är 6 och 9 och gymnasieskolans Är 3. Vidare genomfördes elev- och lÀrarintervjuer. De resultat som framkom bland eleverna visade att en majoritet av dem upplevde grammatiken som svÄr och jobbig och att de ville ha en förÀndring till stÄnd betrÀffande undervisningen. DÀremot kunde de inte direkt ge nÄgra konkreta förslag pÄ hur undervisningen skulle kunna förÀndras.

FrÄn G till E : En kvalitativ studie av den nya betygsskalan och dess kriterier i historia

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Orsaker till att revisorn underlÄter sin anmÀlningsplikt : en fallstudie om bakomliggande faktorer

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

Genus, klass och sexualitet : Om genus, jÀmstÀlldhet, sexualitet och samlevnadsundervisning vid nÄgra gymnasiers individuella program

Unga mÀnniskors sexualitet utvecklas till stor del i samklang med den egna könsspecifika kamratgruppen. Det bidrar till att göra mötet med det motsatta könet sÄrbart och prÀglat av den egna kamratgruppens förvÀntningar. En angelÀgen uppgift för skolans sex- och samlevnadsundervisning Àr dÀrför att ge utrymme för samtal mellan pojkar och flickor i frÄgor som rör sexualitet samt att medverka till att bryta könsstereotypa förestÀllningar. Elever, som efter obligatoriska skolan ej antagits till gymnasieskolans nationella program, erbjuds plats pÄ ett sÄ kallat individuellt program (IV). Fler elever vid individuella programmet Àn gymnasieskolans övriga elever tycks ha ett riskbeteende med avseende pÄ sexuell och reproduktiv hÀlsa.

Att skapa förstÄelse i undervisningssituationen pÄ Gymnasieskolan i Matematik A

Tanken till arbetet vÀcktes efter samtal med mÀnniskor i min omgivning i allmÀnhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, dÄ det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande nÀr en förstÄelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av den syn matematiklÀrare pÄ gymnasiet har pÄ matematikkunskaper med fokus pÄ förstÄelse och framför allt deras syn pÄ hur man skapar förstÄelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och omrÄdet algebra. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och sex lÀrare verksamma pÄ Gymnasieskolor har intervjuats. UtifrÄn den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förstÄelse ska skapas i lÀrandet hos eleven inom matematiken sÄ Àr en undervisning som Àr variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, sÄvÀl mellan lÀrare och elev som av elever emellan gynnsam för lÀrandet och förstÄelseutvecklingen..

Kall potatis i forskningens namn: Konstruktion av ett kompendium som stöder utveckling av processkunskap inom biologiundervisningen i gymnasieskolan

Inom ramen för examensarbetet konstruerades ett kompendium som ska förmedla kunskap om den vetenskapliga processen genom integration av autentiska experiment i skolan. Materialet ska hjÀlpa eleverna att konstruera sina egna experiment och samtidigt bli medvetna om ?tÀnkandet bakom görandet?. Kompendiet riktar sig till elever i gymnasieskolans biologiundervisning, och kan med fördel anvÀndas inom kursen biologi breddning. Den experimentella metoden som anvÀnds Àr blodsockermÀtningar med eleven sjÀlv som mÀtsystem.

Han Àr bara en vanlig kille som gillar killar - ett normkritiskt undervisningsförsök i manusskrivande, Rörlig Bild B

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i Àmnet Rörlig Bild pÄ gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjÀlp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt pÄ vilket sÀtt ett normkritiskt förhÄllningssÀtt kan prÀgla undervisningen samt motverka krÀnkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlÀttat deras skrivande samt lÀrt dem skriva bÀttre och mer spÀnnande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jÀmfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att nÄgon har blivit krÀnkt..

Vad gjorde kvinnorna nÀr mÀnnen skrev historia? : LÀroböcker i historia ur ett genusperspektiv

Det har alltid funnits ungefĂ€r lika mĂ„nga kvinnor som mĂ€n. ÄndĂ„ har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av mĂ€n och kvinnor underantiken och medeltiden i lĂ€roböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. BĂ„de lĂ€roböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns nĂ„gra stora skillnader mellan lĂ€roböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, nĂ€r det kommer till skildringen av kvinnor och mĂ€n.

Feedbackens diskurser i matematikundervisningen

Enligt vÄra erfarenheter frÄn vÄr verksamhetsförlagda tid pÄverkas elevers instÀllning till matematik av den feedback lÀraren ger dem. Syftet med denna rapport Àr dÀrför att undersöka och analysera diskurser innehÄllande feedback frÄn lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrÄn en ljudinspelning och dÀrefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrÄn fyra olika feedbackdiskurser dÀr den kvalitativa analysen av dem görs utifrÄn bÄde ett Älders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte pÄ nÄgra tydliga skillnader mellan pojkar och flickor och vi kan inte dra nÄgra generella slutsatser om Älderns betydelse i de olika feedbackdiskurserna i vÄr undersökning.

"Jag mÄste kÀmpa..." : Elevers perspektiv pÄ gymnasieskolans individuella program

 Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattning av sin studiegÄng pÄ det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utstrÀckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes. Sju elever intervjuades som gÄr sitt första Är pÄ det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs pÄ IV och vad de tycker om sin utbildning.

HÄllbara lÀroböcker

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka perspektivet hÄllbar utveckling i lÀroböckerna.Studien bestÄr av tvÄ delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfÄr i lÀroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillvÀxt ochhÄllbar utveckling som förmedlas i lÀroböckerna. Som empiriskt material för studien anvÀndslÀroböcker som Àr framtagna för gymnasieskolans kurs SamhÀllskunskap 1b och Àr skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga lÀroböcker behandlar hÄllbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillvÀxt och hÄllbar utveckling. BÄde vad gÀller utrymme och vilka idéer som förmedlassÄ rÄder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jÀmförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktÀr visar det sig att de lÀroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, Àven gör det i 2011 Ärs lÀroböcker..

?DET BLIR MER KOPPLAT TILL VERKLIGHETEN? : Drama som pedagogiskt verktyg

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

Litteraturens vÀrde: En kvalitativ studie av skönlitteraturens legitimeringar i gymnasieskolan

Syftet med följande studie Àr att klarlÀgga vilka vÀrden och skÀl som ryms bakom anvÀndningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av lÀsningens vÀrde i ett material bestÄende av halvstrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och tvÄ elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) sprÄkutveckling och förmÄgan att fungera som samhÀllsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmÄga och kreativt tÀnkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största vÀrde i humanistiska förmÄgor som i flera delar gÄr utöver svenskÀmnets ramar. Vidare slÄs fast det angelÀgna i att det pÄ skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lÀrarutbildningens litteraturdidaktik bör prÀglas av mÄngfald..

Historia för alla? : HistorielÀromedel för gymnasieskolans yrkes- och studieförberedande program

I de den nya lÀroplanen för gymnasieskolan GY11 blir historieÀmnet dels gymnasiegemensamt, det vill sÀga obligatoriskt, och dels delas det in i tvÄ olika kurser. 1a1 för de yrkesförberedande programmen och 1b för de studieförberedande programmen. Syftet för denna undersökning Àr att se vilka skillnader som finns mellan olika lÀromedel för de tvÄ olika inledande gymnasiekurserna i historia. Speciellt fokus lÀggs vid att jÀmföra de olika böckerna inom samma förlag. En textanalys görs av hur de hanterar epokbegreppet och tydliggör epokindelningen, hur de hanterar kÀllkritik och hur de presenterar den franska revolutionen.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->