Denna studie är en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivågruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbättra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivågruppering bör göras i enstaka ämnen eller vid enstaka tillfällen och inte i permanenta klasser, vidare att det är svårt att dra tydliga slutsatser om effekterna på elevers resultat. Forskningen jag sett till är svår att jämföra då de är genomförda på olika sättt och just effekterna av nivågruppering är svåra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivågrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivågrupperingen är en odemokratisk indelning..

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka argument som finns för gymnasieskolans matematikundervisning, samt hur läroplan och kursplaner förhåller sig till dessa argument. Därigenom hoppas jag kunna befästa skolmatematiken som sådan, men även bygga upp en arsenal av argument för att bemöta framtida elevers behov av motivation. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en litteraturstudie av olika forskares och matematikdidaktikers texter kring argumenten för skolmatematiken och sedan kategoriserat dessa i fyra argumentskategorier. Därefter har jag försökt utreda argumentens implikationer i skolverksamheten. Resultaten visar att vissa av argumentskategorierna vilar på en ganska osäker grund, medan andra är väl underbyggda.

Kursen Datorkunskap ingår i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer på att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmål där inriktningar och förslag på områden för samverkan och infärgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lärare och infärgning av ämnen för att programmen ska uppfylla sina mål. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrån styrdokumenten.

Kunskapsbegreppet har länge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande läroplanen infördes i mitten på 90-talet. Det är intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lärare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mån matematiklärares kunskapssyn överensstämmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper främst innefattar förståelse och färdigheter. Styrdokumenten betonar förståelsen som menas nås med varierande och undersökande arbetsformer.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhållningssätt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestått av tre sammanhängande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlärare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser på Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. Utvärderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lärare.Resultatet av studien påvisar variationer i bildlärares syn och tillvägagångssätt på arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Som sjuksköterskor och blivande vårdlärare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, både praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmåga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vårdlärare på två olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fått ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan användas inom omvårdnadsprogrammet. I vår undersökning framkom att samtliga vårdlärare ansåg att elevernas empatiska förmåga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de använder sig av olika didaktiska metoder för att uppnå detta. I litteraturen fann vi ytterligare värdefulla metoder..

En undersökning av hur gymnasielärare i fysik använder metoder som inkluderar informations- och kommunikationsteknik i sin fysikundervisning gjordes. Studien baserades på intervjuer samt enkätsvar av sex lärare från olika gymnasieskolor inom Västernorrlands län. Intervjuerna analyserades i en jakt på övergripande mönster och enkätsvaren sammanställdes för att ge kompletterande kvantitativt stöd till intervjuerna. Slutsatserna visar att ingen av de här lärarna arbetar med metoden RealTime Physics, men att de till stor grad använder liknande metoder på liknande sätt men även att det ?nns en spridning inom gruppen när det gäller hur de använder den här metodtypen.Undersökningen visar även att den här lärargruppen har en positiv syn på den här typen av metoder även om de identi?erat behov av mer teknisk utrustning, kompetens och tid för att arbeta på det här sättet..

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Syftet med arbetet är en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utsträckning mediet används. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgång genomförts för att identifiera möjliga användningsområden för film. Kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i svenskämnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet från studien belyser att lärare är positivt inställda till att använda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vägledning och struktur runt både konsumtion och produktion av film för att lärarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

I denna studie undersöks danslärares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan användas i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program för att öka måluppfyllelsen gällande målen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt Gy11. Studien är en intervjustudie där gymnasielärare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhåller sig till anatomi, är en viktig aspekt i deras dansundervisning. Ett framgångsrikt sätt att förstå anatomi är att integrera det i dansen istället för att endast behandla det teoretiskt. Det är även viktigt att skapa medvetenhet och förståelse kring varje individs kroppsliga förutsättningar..

Då skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fått uppdraget att skola elever i källkritiskt tänkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhällsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur läromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett källkritiskt tänkande till elever. Vi har genomfört en läromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv på historien A (2001) för att se hur dessa hanterar källkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framställning av historiska händelser. Vi har även genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i Skåne för att på så sätt få insyn i huruvida de anser att just dessa läroböcker kan användas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nå betygen Väl Godkänt samt Mycket Väl Godkänt..

Undersökningens syfte är att undersöka hur styrdokumenten ställer sig till läsning av hela böcker och om det finns ett krav på elever att läsa minst en hel skönlitterär bok för att bli godkända i ämnet svenska på gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat ämnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 på gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att något krav på läsning av hela skönlitterära verk för att bli godkänd inte finns men att styrdokumenten framhåller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nämns samt att varje enskild lärares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall läsning av hela skönlitterära verk är ett krav eller inte..

Examensarbetet fokuserar på användbarheten av vardagsnära eller verklighetsförankrad matematik, som ett sätt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lättförståelig. För att fånga upp elevers och lärares intresse för samt syn på vardagsnära/verklighetsanknuten matematik har enkätundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklärarintervjuer genomförts. Undersökningarna är utförda i estetiska och samhällsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen läser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, på Carlforsska gymnasiet i Västerås. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstämmer med matematikbokens facit.

Vi har granskat läromedel som används på gymnasienivå inom matematikens A-kurs. Dessa är Matematik från A till E (Liber), blå och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur ochkultur). Vi har valt att inrikta oss på avsnittet om ekvationer i de olika läromedlen. Här har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om där finns någon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi haranvänt oss av vid vår granskning, är en komparativ undersökningsform.