Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka bildämnets potential som integreringsämne och studera hur estetiska lärprocesser som kunskapsform kan ta sig uttryck i gymnasieskolan. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial där elever, lärare och skolledare från en gymnasieskola i Storstockholmsområdet berättar om sina erfarenheter kring ämnesintegrering med bildrelaterade kurser. Utgångspunkten för undersökningen är tvåämnesintegrerade arbeten som handlar om sociala samhällsfrågor med elever på Medieprogrammet. Elevernas praktiska bildarbete består av att gestalta tankar, känslor och erfarenheter utifrån faktakunskaper från bland annat ämnena samhällskunskap, religion ochsvenska. Titeln ?Jag tänker mycket när jag ritar, faktiskt?? är ett elevcitat från intervjuernaoch formulerar att det är elevernas lärande som står i centrum i undersökningen.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Vi är två studerande som läser till lärare på Högskolan Kristianstad. Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur gymnasieelever upplever sin lärandesituation i svenskundervisningen. Vår forskningsfråga är: Hur upplever elever att lärarna möter elevernas förutsättningar för lärande? Vi har baserat våra antagande om inlärning på Howard Gardners ?sju intelligenser? samt Lena Boström och Hans Wallenbergs modell av fyra olika inlärningsstilar: auditiv, visuell, kinestetisk och taktil. Vi har även diskuterat hur människor lär utifrån Pramling, Marton och Booth, Säljö samt Dysthe.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi använt följande frågeställning: Hur är innehållet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? Får personalen någon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur väl är personalen införstådd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att använda är intervju- och enkätundersökning. Undersökningsgruppen bestod av två skolor i Luleå kommun, en grundskola och en Gymnasieskola. I vår undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en väl utarbetad krisplan och en särskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift är att leda och utforma skolans krisarbete.

Denna uppsats behandlar en undersökning som gjordes efter det att en gymnasieskola i Örebro migrerat från Microsoft Office till Open Office. I studien undersöktes vilka för och nackdelar som lärare upplevde efter migrationen samt vilka problem som uppstod då öppen mjukvara används i en miljö som är dominerad av proprietär mjukvara.Det tillvägagångssätt vi valt är en metodtriangulering där vi samlat in data med hjälp av tre olika insamlingsmetoder, en litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät. Dessa insamlingsmetoder utformades så att litteraturstudien var av bredare karaktär och leder till att intervjuerna blir av mer specifik karaktär som i sin tur ger oss kvantitativa frågor till enkäten.Det vi funnit under arbetets gång är att migrationen lett till interoperabilitetsproblem med existerande proprietära system och även att filer tolkats olika av de båda kontorspaketen. Lärarna såg större skillnader mellan de båda kontorspaketen är vad skolan och kommunen förutsett och tyckte att de mer avancerade funktionerna är svårare att använda i Open Office vi har även sett en efterfrågan utbildning..

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Vi tar vår utgångspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska värderingar. Vi studerar olika sätt att se på begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi använder ett konstruktionistiskt perspektiv, där vi betonar vårt förhållande till forskningsprocessen. Vi betonar även svårigheterna i att särskilja delar i uppsatsen, så som metod, teori och empiri.Vårt syfte med uppsatsen är att problematisera relationer kring demokratibegreppet i gymnasieskolan, främst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi använt oss av tre samtal med personal på en gymnasieskola i Malmö. Vi har även studerat texter som Lpf 94, Värdegrundsboken och en rad debattartiklar.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ämnesinnehåll om miljöproblem och hållbar utveckling i läroböcker ämnade för geografiundervisning förhåller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgår från en ideologianalys med hjälp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgår ifrån att undersöka läroböckernas texter om miljöproblem och hållbar utveckling utifrån kategorierna natursyn, relation mellan människa och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra läroböcker ämnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats.Resultatet av läroboksanalysen visar att samtliga läroböcker främst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lägre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast återfunnits i ett textstycke i en av läroböckerna.

Syftet med denna uppsats var att belysa det tematiska och ämnesintegrerade arbetssättet somett stöd till lärande. De teoretiska utgångspunkterna tar sin ansats i framförallt Deweys ochVygotskijs syn på kunskap och lärande. Betoningen ligger på att skapa ett meningsfulltlärande där elevens erfarenheter tas till vara och undervisningen därmed upplevs begriplig,hanterbar samt meningsfull. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med fyralärarintervjuer samt en fokusgrupp med elever i en fallstudie som utförts på en specifikgymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att såväl lärare som elever finner det tematiskaoch ämnesintegrerade arbetssättet meningsfullt.

Syftet med arbetet var att, undersöka om man genom talövningar kan utveckla elevens kunskaper och trygghet inför att tala för en större grupp. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i Luleå, och omfattade 57 elever. Jag inledde och avslutade min undersökning med en och samma enkätundersökning för att kunna mäta en eventuell förändring i inställningen och upplevelsen av att tala. Som komplement till enkäten intervjuade jag ett antal slumpmässigt utvalda elever. Det konkreta arbetet bestod av ett antal talövningar av varierad svårighetsgrad.

Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunnandet och förståelsen inom området konflikter och konflikthantering. Metoden som används är en fallstudie där lärares och elevers syn på den konflikthantering som sker på en specifik gymnasieskola studeras. Den övergripande frågan är hur lärare och elever upplever, hanterar och arbetar med konflikthantering i skolan. Frågeställningar: ? På vilket sätt ser lärare och elever på varför konflikter uppstår?? På vilket sätt påverkar konflikter lärare och elever och samspelet emellan dessa och vad får det för konsekvenser?? Hur ser lärare och elever på skolans arbete med konflikthantering?Metod: En fallstudie med intervjuer.

SAMMANDRAGUnder min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor står inför sparkrav, nedskärningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram medarbetares perspektiv på en organisationsförändring i en Gymnasieskola. Examensarbetet utgår från Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) Frågeställningarna är: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförändringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön påverkats av organisationsförändringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förändringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförändringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön påverkades negativt under organisationsförändringen genom att sammanhållningen och arbetsglädjen på arbetsplatsen försämrades.

Syfte:   Syftet med uppsatsen är att undersöka om en vardaglig affärsverksamhet kan använda eller redan använder teorierna inom upplevelseekonomi idag/i framtiden för att nå framgång och utveckling.Metod:   Jag använder både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med litteratur inom upplevelseekonomi. Genom att använda Vasaskolan som huvudobjekt och John Bauergymnasiet som komplement täcker det   mer än en aktör på marknaden.Resultat & slutsatser:  Sammanfattningsvis går det att hitta upplevelseekonomi inom både Vasaskolans och John Bauergymnasiets verksamheter och båda kan se en framtid inom det till en viss del. Dock ligger huvudsyftet på utbildningen. Samt att enkätundersökningen visar på en lönsamhet i och med dessa tankesätt och handlingar.Förslag till vidare forskning: Nästa steg vore att definiera en ny del av upplevelseekonomi    för verksamheter som inte söker ekonomisk vinst och som erbjuder en upplevelse under en lång period.Uppsatsens bidrag:  Genom att besvara frågeställningarna kan studien bidra med att ge  intressenter en uppfattning om hur upplevelseekonomi kan påverka de utvalda aktörerna och deras marknad.