Implementering av politiska beslut är någonting som det forskats mycket om under en lång tid både på nationell och internationell nivå. Den forskning som finns om implementering går att applicera på alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebär att någon blir styrd. Denna styrning och påförande av politiska beslut är vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir då också intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den nya läroplanen ?Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011? med fokus på kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval ? arbete och samhällsliv har lyckats på gymnasieskolan i en svensk kommun.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan.

Here is presented the result and discussion of a survey concerning the psychosocial environment in a school in the vicinity of Stockholm. The theoretical background of this study was the model of demand-control by Theorell, and various aspects of stress by Frankenhauser and Ödman. The survey was constituted of an inquiry form which was handed out to six different classes at the school. A total of 86 students filled in the form, and their answers were treated with standard statistical procedures to reveal the results. The inquiry form was made up by five parts; one that concerned the background of the respondent, one that reflected the psychosocial health and stress level and three parts that concerned discrimination, victimization and school democracy.

Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori på byggprogrammet på Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslår att yrkesräkning och infärgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lär sig mycket bättre. Undersökningen är endast gjord på Rönninge gymnasium och är därför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplägg. Fullständig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag på Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i några byggkurser. Det jag vill visa på är att integration mellan kärnämnet matematik och karaktärsämnet byggteori är fullt möjligt, men att det som saknas är kurslitteratur som knyter samman de båda. I dagsläget är det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lärare att se till att infärgning av matematik i byggteorin genomförs.

Studiens syfte är dels att undersöka vilken förståelse för matematik ur ett samhällsperspektiv som elever på en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrån den beskrivning av ämnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet är också att undersöka vilken inställning till ämnet eleverna har, hur attityden påverkas av vänner och familj, samt vilken betydelse media har i synen på matematik.Studien bygger på en enkätundersökning där 130 respondenters svar har behandlats. Genomgående i analysen har gruppen med elever som läser ett yrkesinriktat program jämförts med de elever som studerar på ett mer teoretiskt inriktat program.Resulatet visar att elevernas förståelse för matematikens roll i samhället är fullt acceptabel, men att det är få som nått ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstår syftet med matematikundervisningen.Trots att en dryg trejedel tycker att matematik är det viktigaste ämnet så finner cirka hälften inget intresse för ämnet. En sjundedel säger sig t.o.m.

Syftet med denna uppsats är att beskriva likheter och skillnader i gymnasieelevers syn på sin kunskap och lärande i förhållande till deras lärares syn på sina elevers kunskap och lärande i Idrott och hälsa A, detta med utgångspunkt från målen i kursplanen för Idrott och hälsa A med avgränsning till momenten livräddande första hjälp och ergonomi. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ enkätundersökning på en gymnasieskola i Luleå kommun. Resultatet visar att lärarna överlag har bra kontroll på elevernas kunskaper och lärande i ergonomi. I momentet livräddande första hjälp hade däremot lärarna ingen uppfattning om sina elevers lärande i och med att ingen av lärarna tagit upp momentet under sina lektioner. Av resultatet kan vi också utläsa att eleverna överlag tillförskaffar sig goda kunskaper inom de moment som gås igenom under lektionstid.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga ämnen är en naturlig del av undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om man tar bort en möjlighet till inlärning och förståelse för eleverna om laborationer inte används i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lärare och elever anser att laborationer utvecklar förståelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstår syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare och sex elever i en Gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna har olika åsikter om laborationens betydelse för förståelsen av ämnet. Däremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förståelse för naturkunskap.

Studiens syfte är att analysera i vilken mån flerspråkiga elevernas språkutveckling uppmärksammas av ämneslärare i samhällskunskap på Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhällskunskapslärares undervisning fått stå i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen är utförd på en gymnasieskola i södra Sverige och lärarna undervisar i klasser på samhällsprogrammet där elever som läser svenska och svenska som andraspråk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjälp av litteratur som på ett eller annat vis utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar på att lärarna trots att de undervisar elever på deras andraspråk, är omedvetna om hur man arbetar språkutvecklande utifrån sociokulturell forskning och i liten grad har uppmärksammat flerspråkiga elevernas språkutveckling.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

En-till-En projekt pågår som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. Lärarna står inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar på lärarna och hur de med en sådan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förändrar deras undervisning. Syftet med studien är att undersöka lärares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. Frågeställningen som studien skall ge svar på är: Hur upplever lärare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förändras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning där lärare på en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.

Syfte med undersökningen var att ge svar på om, och i så fall hur metoden för effektiv lästeknik påverkar elevens studievanor, självstudietid, förståelse och studieresultat. Undersökningsgruppen bestod av 9 elever vid en gymnasieskola i Kalix. Metoden effektiv lästeknik integrerades i undervisningen. För undersökningen användes tre enkäter. Den första enkäten besvarade eleverna före metodens integration i undervisningen.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jämställdhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jämställdhetsarbete och i så fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jämställdhetsfrågor på gymnasieskolan. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jämställdhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan.

Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse..