Prestationsmätning är ett verktyg som syftar till att mäta hur effektivt organisationer presterar (Verweire & Van Den Berghe 2004). Det fastställer och visar på organisationers förmåga att åstadkomma sina mål (Sinclair & Zairi 1995). Samtidigt som prestationsmätning är positivt utifrån flera aspekter, medför det även problem (Eisenkopf 2009). Därmed är det viktigt att bilda sig en uppfattning om vilka för- och nackdelar som prestationsmätning eventuellt kan innebära.Avhandlingen är en fallstudie som genomförts på uppdrag av Scania, vars mät- och logistikavdelning UTPM i Södertälje övervägde implementering av prestationsmätning och önskade därmed få kännedom om vilka för- och nackdelar det eventuellt kunde medföra. I och med det avsåg studien att framställa verksamhetsspecifika prestationsmått för avdelningen och reflektera kring potentiella för- och nackdelar med anknytning till respektive prestationsmått samt prestationsmätning generellt.Processkartläggning av UTPMs processer utfördes i syftet att underlätta framställningen av prestationsmått (Damelio 2011).

Slutet på gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebär en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förväntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men långt ifrån alla ungdomar har samma förutsättningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utländskbakgrund. Den behandlar även hur de upplever sin egen situation.

Sedan urminnes tider har människan varit intresserad av den egna sexualiteten. I detta arbete sätter vi fokus på dagens gymnasieskola, där sex- och samlevnadsundervisningen nu är ett hett och omdiskuterat ämne. I dagens skola har området en ämnesövergripande karaktär, men för att ge mer utrymme till detta kunskapsområde strävar Skolverket efter att skriva in sex och samlevnad i bland annat naturkunskap A. Hur gymnasielärarna ser på denna implementering, är det som vi författare har haft för avsikt att studera och fördjupa oss i. Målet med undersökningen var att belysa problematiken kring sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet.

Detta examensarbete är en studie om danslärares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förändras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslärare förändrar sitt sätt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas ålder samt hur danserfarna eleverna är. Uppsatsen behandlar danslärares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma danslärare. Litteraturen behandlar förklaringar av dansläraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslärarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslärare.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallärare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrån styrdokumenten för kursen Instrument eller sång 2 på estetiskaprogrammet, inriktning musik inom gymnasieskolan och att ta reda på hur instrumentläraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallärare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet från intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehållsanalytiskt perspektiv. Utifrån materialet i denna undersökningframträder tre centrala teman: återkommande kvalitetsbegrepp, förhållningssätt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen är att lärarens autonomi och svårigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation där godtycke kan uppstå och en ojämlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner på lokal och nationell nivå för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen väcker nya frågor om betygens funktion ide estetiska ämnena inom gymnasieskolan..

Sammanfattning I skolan sker det en öppen bedömning som görs av lärare av elevers kunskap. För elevens framtid kan bedömningen ha en stor betydelse eftersom den kan leda till vidare studier samt arbete då betyg ofta är en av urvalsgrupperna till vidare studier. Uppsatsens syfte är att undersöka gymnasieelevers inställning till betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning som delats ut i sju klasser på en gymnasieskola i Nordvästra Skåne. Totalt har 36 pojkar och 64 flickor svarat på enkäten, sammanlagt 100 stycken. Resultatet visar att eleverna menar att faktorer såsom närvaro och personlighet har betydelse för betygen.

There are different types of risk, examples include credit risk, liquidity risk and financial risk. In DeMarzo & Berk (2011, s. 293) is a study presented which is based on the yield of different types of financial assets between 1925 and 2009, the study show that a high risk gave substantially higher reward. With the study as a background, it is interesting to study practical risk management within participants of the financial markets of Sweden. In risk management there are several theories about whether risk can be calculated and analyzed with scientific methods in practice.

Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning på gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gärna diskuterar på religionsundervisningen samt att de hellre läser om sekter och Afrikas religioner än om de fem världsreligionerna. I den här studien läggs fokus på lärare som undervisar i kärnämneskursen religionskunskap A på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lärare från två gymnasieskolor i Kalmar, vi ställde tretton frågor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lärarna ser på kursplanen, innehållet, metoden och religionskunskap A´s relevans som kärnämne och dess framtid.

Denna studie handlar om användningen av läroboken i svenska på gymnasiet. Forskningen säger att undervisningen länge och fortfarande är styrd av läroboken. Jag ville ta reda på om det fortfarande var så. Genom enkätundersökningar bland lärare och elever på en gymnasieskola har jag tagit reda på vilka föreställningar som finns bland dem. Jag har också frågat lärarna om deras användande om IKT i undervisningen.

Offentlig upphandling är inte endast ett sätt att tillförskaffa sig varor, utan kan också användas som ett samhällspolitiskt instrument för att verka för sociala mål som ställts upp. Hur de varor och tjänster som upphandlas produceras inverkar på de arbetsrättsliga och sociala förhållandena i leverantörskedjan, och genom att ställa sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstärka förtroendet hos invånarna. Trots en omfattande EU-rättslig reglering på området är det idag dock osäkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att ställa arbetsrättsliga krav på leverantören av upphandlingsföremålet. Syftet med uppsatsen är att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan ställa arbetsrättsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebära några förändringar för den upphandlande myndigheten vad gäller möjligheten att ställa arbetsrättsliga krav. Av uppsatsen framkommer att det inte finns någon klar gräns vilka arbetsrättsliga krav den upphandlande myndigheten får ställa på leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att ställa ett arbetsrättsligt krav torde föreligga om kravet ställs såsom ett tilldelningskriterium, då EU-domstolen har klargjort att sociala krav får ställas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremålet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjänst produceras.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Stress är ett stort arbetsmiljöproblem för lärare i skolan idag. Organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatserna, som orsakar ohälsa, har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöundersökningar visar att var sjätte arbetstagare känner olust att gå till arbetet. Drygt var tredje får aldrig eller nästan aldrig stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer än var fjärde arbetstagare får aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om uppläggningen av det egna arbetet.

Redovisningsområdet bearbetas ständigt för att moderniseras och förbättras. Som ett led i harmoniseringsprocessen mellan IFRS och US GAAP håller IASB och FASB på att arbeta med ett gemensamt projekt för att förändra regelverket för redovisning av intäkter. Samarbetet tog fart år 2002 och sedermera år 2008 publicerade man tillsammans ett diskussionsunderlag för allmänheten att kommentera. Arbetet fortskred och år 2010 var man följaktligen redo att utfärda ett förslag till standard; ett förslag som kom att revideras och ges ut i ny upplaga år 2011.Syftet med denna studie är att undersöka vad revisionsbyråer och normgivande organ har för åsikter om 2011 års förslag till standard gällande redovisning av intäkter från kontrakt med kunder. Vi vill också jämföra dessa åsikter de båda grupperna emellan för att se om de skiljer sig åt.

Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier?För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts.

Gymnasieutbildningen i Sverige är en frivillig skolform där 98 procent av Sveriges ungdomar påbörjar ett program. Skolreformer och större klasser präglar gymnasieskolan och ställer nya krav på det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frånvaro är några av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lärarledarskap är en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management är en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad på inlärningspsykologi.