Idag ska alla skolor anvÀnda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjÀlpa elever att nÄ de mÄl som finns uppsatta i lÀroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhÄller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgÄngspunkt har vi haft ramfaktorteorin och dÄ framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi pÄ vad som historiskt föregÄtt ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och nÀrliggande ÀmnesomrÄden.

Vi har uppmÀrksammat den variation av individer som finns i en grupp och framförallt sett elever med behov av sÀrskilt stöd i undervisningen pÄ yrkesprogrammen. Att individualisera undervisningen innebÀr att den ska anpassas för elevernas individuella behov och förutsÀttningar. Det finns mÄnga individuella skillnader hos elever med inlÀrningssvÄrigheter, en del av inlÀrningssvÄrigheterna kan bero pÄ olika diagnoser hos eleverna. Ett bra omrÄde att titta pÄ det hÀr nÀrmare Àr pÄ nya yrkesintroduktionen dÀr det inte finns specifika kursmÄl eller studieplaner..

Syfte med detta arbete Àr att skapa förstÄelse för gymnasieskolans utbildningsinnehÄll pÄ Hotell och Restaurangprogrammet respektive Livsmedelsprogrammet i relation till arbetslivets utveckling och utbildningsbehov. Genom en kartlÀggning av berörda branschers uppfattning om elevernas utbildningsbehov vill vi undersöka om det finns behov av att utveckla nytt specialutformat program med inriktning mot ?Butik och Cateringkock?. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie, dÀr vi gjort intervjuer med berörda branscher. DÀr söker vi svar pÄ frÄgan om utbildningsinnehÄllet pÄ gymnasieskolans ?Hotell och Restaurang program? och ?Livsmedelsprogram? motsvarar arbetslivets utveckling och framtida krav pÄ utbildningsbehov. Resultat Resultatet inleds med en övergripande introduktion som handlar om förÀndrade mattrender och livsstilar i dagens samhÀlle.

Allt fler riksomfattande rapporter gör gÀllande att svenska skolelevers hÀlsa har försÀmrats de senaste Ären bÄde avseende psykiskt och fysiskt mÄende. Enligt en del forskare beror detta pÄ en allt mer inaktiv livsstil med utökad tid för stillasittande arbete samt neddragen tid för skolgymnastik. Syftet med denna epidemiologiska tvÀrsnittsstudie var att fÄ kunskap om gymnasieelevers mÄende pÄ praktiska och teoretiska program och för att definiera en eventuell skillnad i arbetsmiljö samt sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa mellan de olika programmen. Sammanlagt 87 elever frÄn 4 olika klasser undersöktes med svarsfrekvensen 69% (60 elever). Totalt gick 40 elever pÄ praktiskt program (bygg- och fordonstekniskt program) och 47 elever gick pÄ teoretiskt program (samhÀlls- och naturvetenskapligt program).

This thesis work resulted in a template for how the thermal spray process can be controlled through robot programs. The robots today and their programs need to be replaced, therefore a new structure which can be matched with the new robot systems is needed. The work is limited to only concern structured programming on the new robots on Thermal Spray Centre (TC) with the programming language Rapid. The basic data for the program was retrieved from interviews with concerned personnel at TC, from studies on process parameters for thermal spray and from existing specifications at Volvo Aero Corporation (VAC). The thesis work briefly describes the process thermal spray and the four methods used at VAC.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhÄller sig till det mÄngkulturella samhÀllet och mÄngkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frÄgor som berör dessa omrÄden. Vidare Àr syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhÄller sig till individuella respektive grupprÀttigheter..

Syftet med detta arbete var att belysa huruvida elever pÄ en specifik gymnasieskola utvecklat negativa attityder till verksamheten. Om sÄ var fallet, Àmnade studien vidare söka svar pÄ till vad inom skolans verksamhet eleverna var negativt instÀllda, samt vilka förvÀntningar de hade pÄ skolan i nuet sÄvÀl som inför framtiden. För att söka svar pÄ detta genomfördes en kvalitativ enkÀtundersökning bland elever pÄ studieförberedande- (SP) respektive yrkesförberdande program (YP). I redovisningen av elevsvaren togs i vissa fall Àven hÀnsyn till kön. Elevsvaren indikerade att en viss grad av negativa attityder existerade pÄ skolan, samt att det förelÄg skillnader mellan programinriktningarna betrÀffande vad som utgjorde bÀst respektive sÀmst med skolan.

Jag har alltid haft ett intresse för att förstÄ olika aspekter inom religion och andlighet. Under senare Är har jag Àven utvecklat ett intresse för att förstÄ sÄ kallade ockulta fenomen. Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i TV4?s program Det OkÀnda, 2009. Valet av programmet Det OkÀnda blev ett naturligt val för mig dÄ jag tidigare följt programmet under nÄgra sÀsonger i syfte att ta del av det utbud av ockultism som finns i massmedia, för att bredda min kunskap inom Àmnet ur det perspektiv som ges i media.

Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.

Detta kandidatarbete Àr utarbetat pÄ Blekinge Tekniska Högskola under vÄren 2002. I utredningen har vi jÀmfört röstigenkÀnningsprogram under en treÄrsperiod, program frÄn 1999 och program frÄn 2002. 1999 Ärs test visade pÄ programvaror med lÄng trÀningstid, enkla grÀnssnitt, stor kÀnslighet för bakgrundsljud och lÄg anvÀndbarhet. Vid arbetsstart förvÀntade vi oss inte att hitta nÄgon större förÀndring i anvÀndbarheten hos dessa program 2002, dÄ röstigenkÀnningsprogram inte verkar ha stor anvÀndarskara. UtifrÄn följande hypotes har vi genomfört arbetet: Vi vill med vÄr undersökning bevisa att anvÀndbarheten inom röstigenkÀnningsteknologi inte har förbÀttrats under perioden 1999-2002.

The purpose of this study was to examine the controversy surrounding the Swedish methadone assisted rehabilitation program over time. Which course has the Swedish methadone assisted rehabilitation program, and the controversy surrounding it, taken since the start? Which arguments have been for and which have been against a methadone assisted rehabilitation program in Sweden, and what are these arguments based on? We chose to write this thesis as a literature study to get a broad and in depth picture of the development of the program in Sweden. In our analysis we used social constructionism and a medical aspect on substance abuse as theories.It is clear that it has been, and still are, differences in opinions when it comes to the effects of the program. As early as in the 1980's the methadone assisted rehabilitation program was scientifically proved effective and approved by the Swedish Board of Health and Social Affairs.

Den individuella utvecklingsplanen bestÄr av tvÄ delar, en del Àr den framÄtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den Àr att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lÀrande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehÄlla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de Àmnen de har fÄtt undervisning i. I vÄr studie ligger fokus pÄ den framÄtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad den framÄtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lÀrarna i de tidigare skolÄren, samt pÄ vilka sÀtt den anvÀnds i verksamheten. FrÄgestÀllningarna Àr:·         Vad innebÀr den framÄtsyftande delen av IUP:n för lÀrarna i de tidigare skolÄren?·         PÄ vilka sÀtt anvÀnder sig lÀrarna i de tidigare skolÄren den framÄtsyftande delen av IUP:n i verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskaperna om nÄgra lÀrares uppfattningar om hur de arbetar med de individuella utvecklingsplanerna. Mina teoretiska utgÄngspunkter har varit Foucaults maktanalys (1998) och Permer & Permers (2002) makttekniksbegrepp. UtifrÄn ett maktperspektiv har jag synliggjort hur lÀrarna, utifrÄn vad de berÀttat, gör för att kontrollera och förmÄ eleverna att arbeta mot sina individuella mÄl. Min metod har varit kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare för att försöka förstÄ deras syn pÄ sin egen undervisning och planering runt arbetet med IUP. Resultatet av min studie tyder pÄ att flera av lÀrarna la sig pÄ en för de flesta elever lÄg nivÄ vid mÄlformuleringen i IUP.

Syftet med mitt examensarbte var att skapa en medvetet planerad sprÄkmiljö, som ledde till ett framgÄngsrikare andrasprÄkslÀrande. Detta inbegrep bl.a att upprÀtta en generell handlingsplan samt individuella studieplaner för andrasprÄkseleverna, att arbeta enligt studieplanerna samt att undersöka berörda elevers och lÀrares upplevelser av planernas betydelse för framgÄngsrikare andrasprÄkslÀrande. För den undersökningen valde jag kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Undersöknngsgruppen bestod av fyra elever, samtliga pojkar, frÄn samma land med samma modersmÄl. Som förundersökning gjordes en inledande gruppintervju med eleverna om hur de upplevde sin nuvarande lÀrande-/skolsituation.

In this study we have investigated who is debating on Sveriges Television. For this study we have chosen the program Debatt which is the biggest debate program in the Swedish television based on the audience. Debatt is broadcasted on Sveriges Television which is a public service broadcaster. In a quantitative content analysis, we examined the proportion of women and men participating in the program and what role they play in the debate. We chose to examine all programs of Debatt over an entire season which deals with one subject.