Under senare Är har en negativ bild av den svenska skolan mÄlats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. HÀr har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrÄgor. Som relativt nyblivna lÀrare blir vi förvÄnade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har vÀckt vÄrt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. VÄrt fokus har varit ordning och reda.

Barns exponering för partnervÄld har under de senaste Ären blivit identifierat som ett samhÀllsproblem och tack vore den stÀndigt ökande forskningen kring Àmnet, har kartlÀggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat pÄ den tidigare forskningen kring de partnervÄldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapslÀget gÀllande exponeringens konsekvenser pÄ barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat pÄ att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation Àr de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

Traditionellt utvÀrderas effekter av kognitiv trÀning med objektiva prestationsmÄtt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjÀlvskattad exekutiv funktion som ett alternativt mÄtt för att utvÀrdera effekter av kognitiv trÀning. Som utfallsmÄtt valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare anvÀndes blandad design med för- och eftermÀtning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv trÀningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp.

Stress Àr ett aktuellt och diskuterat Àmne i dagens samhÀlle. En orsak till detta kan vara den ökade ohÀlsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förÀndringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid LuleÄ tekniska universitet, kartlÀgga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts Àr upplevda livssituationer, sociala förhÄllanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en mÀnniskas liv samspelar med hur hon mÄr, dÀrför Àr det svÄrt att ta ut mÀnniskan ur sitt sammanhang.

Public health is important to many areas of society. It is important to have different goals to focus the work with health promotion in different sectors, one such area is the school. In the society of today there are a lot of public health issues like stress, overweight and physical inactivity. To experience well-being physical activity, sense of coherence (SOC) and the individual experience of stress have important functions. School is an important part of the student?s learning, development and socialisation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlÀrning av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Med inlÀrning menar vi att barn aktivt och medvetet tillÀgnar sig nÄgot nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus pÄ agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. VÄr teoretiska förankring utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid sprÄkinlÀrning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av sprÄket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlÀrning av det svenska sprÄket.

Titel: Ett annat sÀtt att tÀnka - Brahms strÄkkvartett i a-moll, Op. 51b. Baaserar pÄ ett projekt som gjordes som en del av forskningsarbetet "mot ett konstmusikens utvidgade fÀlt" vid Högskolan för scen och musik, hösten 2010. Projektet handlade om att i arbetet med kammarmusik i strÄkkvartett tÀnka pÄ ett alternativt sÀtt vad gÀller interpretation, ensemblespel, sceniskt framförande och repetitionsteknik. Texten handlar om min upplevelse kring projektets arbete och vilka konsekvenser det medförde och hur det pÄverkade mig som musiker och mÀnniska.

Reflektionsgrupperna har nu under nÄgra Är varit ett obligatoriskt moment av socionomutbildningen pÄ Malmö högskola. Detta Àr dock den första utvÀrderingen som har gjorts. Uppsatsens syfte Àr att fÄ fram studenternas bild av reflektionsgrupperna efter att de slutfört de tre terminerna. Deras svar anvÀnds i samband med bland annat gruppteori, symbolisk interaktionism och begreppet reflekterande praktiker för att fÄ en tydlig bild pÄ vad som Àr bra och dÄligt med reflektionsgrupperna. Det som studenterna anser som positivt Àr att det finns ett forum för reflektion oc det som anses som negativt Àr bland annat att de Àr ostrukturerade och inte uppfyller deras förvÀntningar.

Syftet med det hÀr arbetet var att fÄ en djupare förstÄelse för vad de nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lÀrare tyckte om de nationella proven och hur de pÄverkar undervisningen, bedömningen och betygssÀttningen i matematikÀmnet. I studien har fem verksamma lÀrare i Ärskurs 6 intervjuats angÄende sina Äsikter och erfarenheter kring de nationella proven. Resultatet visade att lÀrarna Àr positivt instÀllda till proven men att bland annat rÀttningen Àr det jobbiga med proven. De nationella proven ha en stor pÄverkan pÄ undervisningen enligt lÀrarna dÄ de repeterar mycket inför proven.

Huvudsyftet var att utveckla recept och tillaga hÄllbara och vegetabiliska lunchalternativ till en blandkostmeny. De nya mÄltiderna skulle vara vÀlsmakande och nÀringsriktiga enligt Nordiska nÀringsrekommendationer (2012). Med hjÀlp av creative design togs tio vegetabiliska luncher fram och nÀringsberÀknades med hjÀlp av Dietist Net. Det utfördes ett gillandetest och en gruppdiskussion med 19 gymnasieelever. ErhÄllen feedback anvÀndes i förbÀttringsarbetet av mÄltiderna.

Alla typer av inlÀrningssvÄrigheter pÄverkar matematikinlÀrningen. Detta examensarbete önskar ge svar pÄ vilka symptom olika inlÀrningssvÄrigheter kan ge och vilka ÄtgÀrder man kan sÀtta in för att hjÀlpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar pÄ om det finns lika mycket kunskap pÄ skolorna om lÀs- och skrivsvÄrigheter som om matematiksvÄrigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svÄrigheter fÄr den hjÀlp de behöver.För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkÀtundersökning bland speciallÀrare/specialpedagoger, lÀrare och elever.Det Àr viktigt att uppmÀrksamma elever i alla typer av inlÀrningssvÄrigheter sÄ att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsÀttningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata utmaningar sÄ att elevens sjÀlvkÀnsla stÀrks och dess motivation till att fortsÀtta lÀra sig blir stor. Elevens uppgifter ska dÀrför stÀrka dess svagheter, men ocksÄ belysa och utveckla dess styrkor.EnkÀtundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bÀttre rutiner för att upptÀcka och arbeta med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter jÀmfört med elever i matematiksvÄrigheter.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) Àr ett sexuellt överförbart vÄrtvirus, som kan orsakacellförÀndringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt Àr lÄg och att vaccinationstÀckningen bland unga kvinnor i mÄngalÀnder varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga gymnasieelevers kunskap om ochinstÀllning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever pÄ praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. OremsegenvÄrdsteori anvÀndes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna frÄn fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkÀtformulÀr.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt lÄg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade lÄg tilltro till vaccinet och var osÀkra pÄ huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever pÄ teoretiska program bÀttre kunskap och mer positiv instÀllning Àn elever pÄpraktiska program. Flickor hade bÀttre kunskap och om HPV och HPV-vaccin Àn pojkar.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmÄl Àn svenska att utveckla det svenska sprÄket. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, gÄr till vÀga för att stimulera dessa barns sprÄk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten frÀmjar det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl. Jag ville Àven ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens pÄverkan men ocksÄ deras instÀllning till modersmÄlets betydelse för att det andra sprÄket ska utvecklas.

Varje Är Àr det ett antal företag som pÄ grund av besparingskrav tvingas till personalnedskÀrningar, eller till att avveckla sin verksamhet. Hur personalen pÄverkas vid sÄdana förÀndringar beror bland annat pÄ hur delaktiga de fÄr vara i beslutsprocessen, och pÄ att kommunikation mellan ledning och medarbetarna fungerar sÄ att alla fÄr den information och det stöd de behöver.Ett Företag meddelar att deras verksamhet ska avvecklas och att delar av den ska flytta. Beskedet kommer mycket ovÀntat och beslutet innebÀr att en del anstÀllda fÄr möjlighet att flytta med Företaget, men att de flesta anstÀllda kommer att sÀgas upp. Den hÀr studien utgÄr frÄn de anstÀlldas perspektiv av upplevelsen dÄ deras arbetsplats ska avvecklas. Materialet till undersökningen har samlats in via intervjuer och genom brev dÀr anstÀllda har fÄtt skriva om hur de upplever situationen.Det visar sig att de anstÀllda Àr missnöjda med hur avvecklingen har skötts, och de anser att de inte fÄtt tillrÀckligt med information för att fÄ en förstÄelse för beslutet.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angÄende den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förstÄelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och Àven försöka utröna vilka faktorer som anses pÄverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser sÀrskilt viktig i frÄgan. Grundstenarna för undersökningen Àr psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlÀngningen Àven folkhÀlsa.