This master's thesis examines information literacy and students in secondary education. The study is framed within a sociocultural perspective of learning and the method used is questionnaires. The major question posed is how and where students seek information. Other questions are if the students critically evaluate and analyse in­formation sources and if teachers and school librarians cooperate with each other in order to help the students with their assignments.The findings indicate that most students regard information seeking as fact-finding or finding the right an­swers to the question. Only one third of students experienced information seeking as seeking and using informa­tion for understanding a topic.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett genusperspektiv hitta sÀtt att stÀrka elevers sjÀlvförtroende för att förbÀttra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och dÀrefter genomförs en kvantitativt utformad enkÀt med 73 elever frÄn fyra klasser i Ärskurs ett pÄ NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med Ätta av eleverna och de fyra matematiklÀrarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bÀttre sjÀlvförtroende Àn flickorna och att fler elever med starkt Àn med svagt sjÀlvförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran frÄn sin lÀrare. En handlingsplan utformas för att förbÀttra elevernas sjÀlvförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lÀrares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring hÀndelser som kan pÄverka sjÀlvförtroendet..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kÀrnÀmne som alla gymnasieelever lÀser. Kursen har olika inriktningar sÄ som bild, dans, drama, slöjd, musik och Àmnar till att utveckla elevernas kÀnslor och tankar i kreativ form. Arbetet Àr begrÀnsat till att se hur bildÀmnet, inom estetisk verksamhet, kan pÄverka elevernas sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla, och hur Àmnet kan Àmnet kan utrusta dem till att bli de kreativa mÀnniskor som arbetslivet sÄ ofta efterfrÄgar. Vidare undersöker uppsatsen hur Àmnet kan anvÀndas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhÀllsmedlemmar. Forskningen Àr fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i Äldrarna 40-60 Är.

Detta arbete undersöker möjligheterna att ta fram riktlinjer för en transformation frÄn modelltyperna i EKD, som Àr ett mindre formellt semi-formellt modelleringssprÄk, till UML, som Àr ett mer formellt semi-formellt modelleringssprÄk, i syfte att komma nÀrmare en systemspecifikation som kan implementeras som ett IT-system. Arbetet Àr utfört med en designansats som grund för hur arbetsprocessen sett ut. Processen följer genom hela arbetet och kan lÀsas om under metodkapitlet. Arbetet tar upp frÄgor som vilka modelltyper som Àr lÀmpliga att transformera till, vilken information som kan transformeras, vilken information som inte kan transformeras och vad som kan göras med denna. Riktlinjerna testas i valideringssyfte Àven pÄ EKD modeller som skapats i annat syfte Àn för denna rapport..

AbstraktAlla som jobbar i restaurangkök utsĂ€tts dagligen för en stor mĂ€ngd fysiska risker. Till denna miljö skickas gymnasieelever med inriktning restaurang att göra sin 15 veckor lĂ„nga Arbetsplatsförlagda utbildning (Apu). I mĂ„nga fall har inte handledarna nĂ„gon handledarutbildning och har dĂ„lig kunskap om elevernas kunskapsnivĂ„ och gĂ€llande sĂ€kerhetsregler. Detta förstĂ€rks ofta med en bristfĂ€llig kommunikation mellan skola och handledare.Vi har fĂ„tt intrycket av att sĂ€kerhetsfrĂ„gan Ă€r för kĂ€nslig att diskutera dĂ€rför finns det vĂ€ldigt lite artiklar och forskning mm inom detta omrĂ„de.VĂ„rt huvudsyfte var att göra en lathund som bedömdes kunna bidra till att öka den fysiska sĂ€kerheten för restaurangelever pĂ„ Apu. Lathunden skall vara till hjĂ€lp för bĂ„de elev, handledare och lĂ€rare och Ă€ven öka kommunikationen mellan parterna.VĂ„r frĂ„gestĂ€llning:Hur kan vi med hjĂ€lp av en lathund bidra till att den fysiska sĂ€kerheten för restaurangelever pĂ„ Apu ökar?Detta har vi med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med elever, handledare och lĂ€rare undersökt.Intressekravet hos samtliga mĂ„lgrupper var en lathund i form av ett bindande kontrakt för samtliga parter, innehĂ„llande fysiska sĂ€kerhetsregler under Apu, kontakt uppgifter samt rĂ€ttigheter och skyldigheter för samtliga parter.Kontraktskrivningen krĂ€ver ett fysiskt möte sĂ„ dĂ€rför har vi Ă€ven gjort litteraturstudie om det fysiska mötet för att understryka hur viktigt det Ă€r.Även under utformningen av lathunden/kontrakt har vi tagit hjĂ€lp av litteraturstudier..

Syftet med det föreliggande examensarbetet var att undersöka hur elever pÄ gymnasiet upplevt den studie- och yrkesvÀgledningen de fÄtt och vad de hade för Äsikter om studie- och yrkesvÀgledning generellt. VÄr första frÄgestÀllning handlade dÀrför om vilka upplevelser och Äsikter elever som gick andra och tredje Äret pÄ gymnasiet hade av studie- och yrkesvÀgledning. Den andra och tredje frÄgestÀllningen fokuserades pÄ hur eleverna ville att vÀgledningen sÄg ut samt hur deras tankar stÀmde överens med studie- och yrkesvÀgledarens uppdrag enligt lagar och regler. Vi genomförde tretton kvalitativa intervjuer varav tre med elever som gick andra Äret pÄ gymnasiet och tio elever som gick tredje Äret pÄ gymnasiet. Resultatet av dessa intervjuer visade att kvaliteten pÄ studie- och yrkesvÀgledningen skiljde sig Ät frÄn skola till skola.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur nÄgra lÀrare upplever vikten avmodersmÄlsundervisning. Jag ville Àven undersöka hur personalen pÄ skolan arbetar för attfrÀmja lÀrandet hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska i Är 1 och Är 3.För att ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag Àven valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda pÄ hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska.Genom denna studie har jag fÄtt reda pÄ att man pÄ den undersökta skolan anvÀnder sig avnÄgonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte Àr att med hjÀlp av elevernasmodersmÄl och det svenska sprÄket fÄ barnen att enklare uppfatta det som sÀgs och görs i detordinarie klassrummet..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka, tolka och förstÄ hur lÀrare verksamma vid gymnasieskolor och i den kommunala vuxenutbildningen i LuleÄ kommun arbetar för att komma till rÀtta med elevers plagiering. Vi har undersökt detta genom att studera tidigare forskning pÄ omrÄdet samt utfört dels en enkÀtundersökning och dels kvalitativa intervjuer med lÀrare. Resultaten visade bland annat att en majoritet av informanterna anser att plagiering Àr ett vÀxande problem, att de anvÀnder flera olika sÀtt för att stÀvja plagieringen samt att aktivt arbete med kÀllkritik möjligen kan ha en avskrÀckande effekt pÄ elever som kan tÀnka sig att plagiera. I slutet av uppsatsen lÀmnas förslag pÄ fortsatt forskning inom Àmnet, som bland annat skulle kunna belysa hur elevers arbetsuppgifter kan konstrueras för att minska risken för plagiering..

I samhÀllet görs stÀndigt bedömningar av olika slag, sÄvÀl officiellt som inofficiellt. Vi mÀnniskor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vÄr omgivning. En bedömning som sker i det öppna Àr den i skolan dÀr elevers kunskaper ska bli bedömda av lÀrare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebÀr bra betyg ? vad betygsÀtts? Och framför allt, varför betygsÀtts eleverna? Syftet med uppsatsen blev dÄ att undersöka gymnasieelevers förstÄelse av betyg och betygskriterier.Metoden som anvÀndes Àr gruppintervjuer.

Studien Àr en kartlÀggning av svenska som andrasprÄkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartÀta omrÄden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, sÀrskilt för dem som Àr helt nya i landet. En frÄga som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska sprÄk för anvÀndning som verktyg vid studier av andra Àmnen?Vidare handlar studien om svenska som andrasprÄk som Àmne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkÀter och dokument om X- kommun och om svenska som andrasprÄk har samtliga anvÀnts för att samla in data och för att fÄ information och uppnÄ förstÄelse. TvÄ elever fÄr exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.Barn- och ungdomsnÀmnden i kommunen arbetar för att förverkliga mÄlen för utbildningen i grundskolan och för livslÄngt lÀrande som betonar tryggheten och sprÄket, som i sin tur Àr viktigt för integrationen.Undersökningar visar att inte alla elever som har rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk fÄr det.

Resultaten frÄn de senaste PISA-studierna har utmynnat i en samhÀllsdebatt dÀr fokus har legat pÄ avsaknad av ?ordning och reda? som orsak till svenska elevers försÀmrade studieresultat. Vi stÀller oss tveksamma till fokuseringen pÄ disciplin och bestraffning, vi anser att lösningen delvis gÄr att finna bland den forskning som redan Àr gjord. Vi har i bakgrunden tittat pÄ aktuella styrdokument samt för studien relevant litteratur. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vad som enligt eleverna har betydelse för deras trygghet och studiero i lÀrandet.

AbstractLoeva, J (2013). Schoolrelated stress in female students ? a comparison between vocational and theoretical program. The Academy for health and working life, University of Gavle.Purpose: To investigate and compare perceived stress and recovery among Swedish femalestudents (high school, third degree) in a vocational program versus a theoretical program.Method: A cross-sectional study was conducted on forty female students (vocationalprogram, n=20; theoretical, n=20) to give a cross section of the population in question. Datawas collected by questionnaries, which included questions on perceived stress and energylevels, demand, control and social support at school.

Sverige Àr ett av de frÀmsta mÄllÀnderna för asylsökande. Av denna anledning kommer fler och fler vÄrdpersonal att möta och vÄrda en mÄngfald av flyktingar bland annat inom primÀrvÄrden dit de först vÀnder sig nÀr de har behov av sjukvÄrd. Syftet med denna studie var att belysa flyktingars egna upplevelser av primÀrvÄrd. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningen hur flyktingarna upplever vÄrden och bemötandet inom primÀrvÄrd. Studien Àr en kvalitativ empirisk studie.

BakgrundTrots att dagens lÀroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstÄr ÀndÄ skillnader mellan lÀrares och elevers syn pÄ vad Àmnet svenska innebÀr. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna Àr. Vid inhÀmtande av kunskap Àr motivationen en viktig faktor, dÀr intresset Àr en viktig bestÄndsdel. Nyttan kan hÀr ses som en motivationsfaktor. Syftet Att fÄ en djupare förstÄelse och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattning kring nyttan med Àmnet svenska, vad de anser Àr viktigt och oviktigt, eller vad man lÀgger tyngdpunkten pÄ i förhÄllande till lÀro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvÀmlighetsurval som grund. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har fyra behöriga gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever intervjuats.