Syftet med utvecklingsarbetet Àr att studera hur elever gÄr tillvÀga nÀr de arbetar med problemlösning samt att försöka fÄ en uppfattning om vad som kan upplevas som svÄrt under problemlösningsprocessen. Arbetet har genomförts tillsammans med en grupp gymnasieelever i Ärskurserna 2 och 3 pÄ handels- och administrationsprogrammet samt hantverksprogrammet. Eleverna löste ett matematikproblem och svarade dÀrefter pÄ ett frÄgeformulÀr som hörde till den aktuella uppgiften. I slutet av lektionen lÀmnades ett lösningsförslag in tillsammans med frÄgeformulÀret. Hela undersökningen avslutades med en utvÀrdering av arbetssÀttet.

Begreppet kritisk tÀnkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sÀgs ingÄ i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill sÀga att ha en reflekterande instÀllning över sin omgivning, och emotionell empati pÄ 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lÀmpliga dÀrför att lÀroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan Àr en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekrÀftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre vÀrden Àn mÀnnen i emotionell empati medan det inte var nÄgon skillnad i kritisk disposition mellan könen.

För patienter inom den palliativa vÄrden handlar vÄrdandet om att lindra symtom i form av smÀrta och annat lidande, bÄde fysiskt och psykiskt. Den palliativa vÄrden kan hjÀlpa patienter att fÄ en död som sÄ lÄngt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemÄl. VÄrden involverar patienter, anhöriga och sjukvÄrdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla Àr kÀnslomÀssigt inblandade. NÀr patienterna inte kan uppnÄ lindring frÄn deras lidande med hjÀlp av metoder som normalt anvÀnds kan palliativ sedering vara det sista alternativet som ÄterstÄr nÀr inget annat hjÀlper. Syftet Àr att undersöka och sammanstÀlla hur sjuksköterskors tankar, kÀnslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning.

Denna studie gÄr ut pÄ att undersöka vilka mediekanaler unga förstagÄngsvÀljare anvÀnde sigav för att fÄ politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet Àr ocksÄ attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande kÀllan förpolitisk information, stÄr sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievÀrld vilever i idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utifrÄn Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagÄngsvÀljare och sociala medier. Metoddelen Àr kvantitativ iform av en frÄgeundersökning med gymnasieelever som lÀser sista Äret pÄ gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagÄngsvÀljare fortfarande anser att de traditionella medierna,frÀmst TV, Àr de viktigaste för deras politiska information. Det framgÄr ocksÄ i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valÄr.

Syftet med denna studie har varit att studera hur gymnasieelever pÄ yrkesförberedande-och studieförberedande program upplever sin lÀrmiljö. Upplevelserna kan i sin tur pÄverka lÀrandet. Med lÀrmiljö menas den plats dÀr eleven befinner sig och skall lÀra sig nÄgot, i det hÀr fallet lÀrmiljön i skolan. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning om lÀrmiljö och lÀrande med slutna och öppna frÄgor. EnkÀten delades upp i tre olika delar med fokus pÄ lÀrmiljö.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka implementationen av digitala hjÀlpmedel imatematikundervisningen pÄ gymnasiet samt jÀmföra gymnasieelevers uppfattning medtidigare forskningsresultat. Arbetet influeras av en positivistisk hÄllning till kunskap ochbygger pÄ en kvantitativ undersökning i form av en enkÀtundersökning hos gymnasieelever.Med hjÀlp av hypotetiskt deduktiv metod har vi försökt besvara vÄra frÄgestÀllningar.Resultaten visar att eleverna överlag har en positiv instÀllning till datorer och surfplattor ochatt detta överensstÀmmer med tidigare forskning. Resultaten visar ocksÄ att datorer anvÀnds ihögre utstrÀckning Àn surfplattor samt att tekniken endast blir effektiv om den anvÀnds pÄ rÀttsÀtt. Slutsatsen som vi drar av detta arbete Àr att den moderna tekniken alltid kommer att varasvÄr att implementera i skolan samt att den ibland kommer att anvÀndas pÄ fel sÀtt. Men nÀrden vÀl har fÄtt tid att komma in i systemet och börjas anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt kan den leda tillstora framgÄngar och utveckling i den vardagliga verksamheten pÄ skolorna..

Matematikboken har stor betydelse av flera skÀl: den anvÀnds, snarare Àn styrdokumenten, som definition av kursinnehÄll och svÄrighetsnivÄ av kursen. LÀrarna följer ofta lÀromedlet vÀldigt hÄrt. LÀroboken spelar stor roll för elevernas lust eller olust inför matematiklÀrandet. Eleverna anvÀnder det mesta av sin studietid till att försöka lösa uppgifterna i matematikboken.Hur eleverna anvÀnder sig av matematikboken och om de anvÀnder nÄgon studieteknik (och i sÄdana fall vilken) dÄ de studerar, har undersökts med en enkÀtundersökning.Resultatet Àr att eleverna lÀgger nÄgot mera tid pÄ typexemplen Àn pÄ teoridelen och den största delen (ca 50 %) pÄ att lösa övningsuppgifter. Flera elever uppger studietekniker som Àr bra men mÄnga verkar inte ha nÄgon djupare tanke bakom hur de studerar.

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Detta examensarbete Àr en studie om gymnasieelevers varierande förkunskaper i Àmnet Dansteknik 1. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare som undervisar i detta Àmne pÄ estetiska gymnasiet och gymnasieelever som gÄr inriktning dans och har Dansteknik pÄ schemat. Studien innefattar Àven observationer som gjorts pÄ danstekniklektioner under min verksamhets förlagda utbildning VFU. Litteraturen förtydligar betydelsen av att alla elever ska fÄ möjlighet att utvecklas utifrÄn sina egna behov och förutsÀttningar. Det som lyfts fram Àr betydelsen av en bra dialog mellan lÀrare och elev samt ett varierat pedagogiskt arbetssÀtt.

The aim of this thesis is to look for signs of students? understanding of algebra by studying how they make the transition from arithmetic to algebra. Students in an Upper Secondary class on the Natural Science program and Science and Technology program were given a questionnaire with a number of algebraic problems of different levels of difficulty. Especially important for the study was that students leave comments and explanations of how they solved the problems. According to earlier research, transitions are the most critical steps in problem solving.

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill fÄ feedback i Àmnet idrott & hÀlsa, om positiv feedback frÄn idrottslÀraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller sjÀlvorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i Äldern 16 Är. Semistrukturerade intervjuguider anvÀndes under intervjuerna som genomfördes pÄ neutrala platser. Informanterna ville fÄ positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

Syftet med studien Àr att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser Àr fokusgruppsamtal med gymnasieelever, lÀroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans vÀrld. Analysen av diskurserna Àr baserad pÄ Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med sÀrskilt fokus pÄ vad detta fÄr för pÄverkan pÄ elevernas drivkrafter till lÀrande. Analysen visar att lÀroplanen konstruerar ett ideal dÀr eleven ses som ansvartagande med motivation till lÀrande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Elever i gymnasieskolan visar svÄrigheter att skapa sig Àkta förstÄelse för Àmnet kemi. Detta kan bero pÄ en omfattande mÀngd material men ocksÄ att kemiÀmnet traditionellt Àr uppdelat i separata kategorier. Elever uppvisar inte förmÄga att se helheten och kopplingen mellan dessa delar. Arbetet diskuterar möjligheten för ÀmneslÀraren att utgÄ frÄn sÄ kallade ?stora idéer? och sedan avancera innehÄllet enligt en bestÀmd ordning. Detta kan vara ett sÀtt att skapa helhetsbild, bÀttre överblick och dÀrigenom djupare förstÄelse av kemin som Àmne. Genom lÀrarintervjuer undersöks olika lÀrares syn pÄ organisk kemi i undervisningen och om specifika moment finns inom kursen kemi 1 dÀr fler exempel pÄ den organiska kemins grunder kan introduceras för gymnasieelever. Stora idéer som sammanfattar gymnasiekemins grundkurs (kemi1) samt organisk kemi (del av kemi 2) presenteras i arbetet.

The purpose of this essay is to examine how high school students (age 13 to 19) search for information on the web and in databases. Furthermore, it aims to look into how critical of sources they are. The questions asked was: how the students search for information in digital media? Which kind of sources do the students use? How they evaluate the information they find? Do they get any education in information retrieval and source evaluation? To answer these questions students were interviewed in groups about their information retrieval behavior. Furthermore two school librarians were interviewed about their experience of the students? information retrieval.During the interviews it was clear that the students had received quite sparse instructions on the subjects of information retrieval and criticism of the sources.