Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever i grundskolans senare del har för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa nÀr det gÀller intresset för Àmnet och dess innehÄll ur ett genusperspektiv. Hur upplever eleverna de fysiska aktiviteterna under lektionerna? För att fÄ svar pÄ detta har följande problempreciseringar stÀllts: vad har pojkar och flickor för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadiet?, Finns det nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor nÀr det gÀller val av aktivitet, i sÄ fall vilka?, Deltar flickor pÄ samma villkor som pojkarna pÄ idrottslektionerna?, Vill eleverna att det ska vara samundervisning? Som bakgrund tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund om genusperspektivet i skolan, och elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa. I den empiriska delen redovisas bland annat undersökningens upplÀgg och i resultatet visas svaren pÄ enkÀter och observationerna i löpande text och i form av tabeller. I diskussionen och slutsatsen diskuteras resultatet kring undersökningen som visar bland annat att instÀllningen till Àmnet idrott och hÀlsa Àr mer positivt bland pojkarna.

This study aims to examine how social workers, in the Swedish social services, perceive and interpret LVU § 3 from a gender perspective. In total eight social workers participated in the study, attending interviews based on a vignette. From a gender perspective we wanted to found out how the social workers define "other socially destructive behaviour" and understand their thoughts about this subject. Moreover, we aimed to see if social workers perceive any differences between boys and girls behaviour. Based on several theories, two gender theories and concepts we have analysed our result from the interviews.

Den hÀr uppsatsen började som nÄgot helt annat. En studie över vad egentligen sekter Àr. Ju lÀngre undersökningarna fortskred desto mer likhetstecken började jag se med ett nÄgot helt annat. Jag har varit försÀljare i Tupperware i 5 Är och det var i detta företag jag hittade likheterna med sekterna jag lÀste om. Kan det verkligen vara sÄ att Tupperware Àr en sekt? Det Àr det vi ska ta reda pÄ med hjÀlp av olika forskare och deras teorier..

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasieelevers intresse för historia som skolÀmne med utgÄngspunkt i didaktikens grundfrÄgor (vad och varför). Detta för att jag vill bilda mig en uppfattning om elevernas instÀllning och syn pÄ historieÀmnet och ÀmnesinnehÄllet som en inledande del av Àmnesplaneringen och historiekursens upplÀgg. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring historieintresse och historiedidaktik samt forskningsresultat frÄn liknande större undersökningar. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar ville jag studera elevernas intresse för historieÀmnet och vad de intresserar sig för bland ÀmnesinnehÄllet samt varför de Àr intresserade av historia. Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att eleverna har ett nÄgorlunda stort historieintresse och att de anser Àmnet som viktigt att lÀsa i gymnasiet.

This masters thesis aims to investigate how upper secondary school pupils experience their information seeking in a school context without access to a school library. It is the pupils own thoughts and opinions about information seeking and criticism of the sources that is the main focus. The literature that has been used consists of material from research concerning youth and different aspects of information seeking such as the information seeking process, information seeking on the web, criticism of the sources and how pupils interact with other people in order to acquire information. The method that has been used is group interviews. Twelve pupils from an independent school without access to a school library have been interviewed in groups of three.

Dagens samhÀllsutveckling med en allt mer stillasittande livsstil stÀller höga krav pÄ ungdomar att kunna ta eget ansvar för sin fysiska aktivitet. Studiens syfte Àr att kartlÀgga om en grupp gymnasieelever har förmÄgan att vÀrdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med sex elever som lÀst idrott och hÀlsa. Resultatet har tolkats med hjÀlp av Steinar Kvales metod ad hoc. Till skillnad frÄn vid koncentrering och kategorisering anvÀnds hÀr ingen standard metod för analysen av hela intervjumaterialet utan det vÀxlas fritt mellan olika tekniker Det framkom under studien att eleverna visste lite om mÄlen med kursen, men studien visade att eleverna har goda kunskaper för att kunna vÀrdera fysisk aktivitet.

Syftet med detta arbete Àr att diskutera förhÄllandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia anvÀnds i spelfilmer och hur detta pÄverkar vÄrt historiemedvetande. Möjligtvis Àr det sÄ att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strÀvar mot Àr att undersöka om man kan lÀra sig nÄgot om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever pÄ tvÄ skÄnska skolor. Med avstamp i visandet av tvÄ filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förstÄelse och historiemedvetande..

Friskolereformen 1992 innebar att den svenska skolan konkurrensutsattes. Expansionen av friskolor var snabb och idag gÄr mer Àn 25 procent av alla gymnasieelever i en friskola. Denna studie avser att studera kunskapsutfallet av friskolereformen i den svenska gymnasieskolan. Studien baserar sig pÄ en jÀmförelse mellan 19 lÀn och studerar de förÀndringar som skett under Ären 2004 till 2011 nÀr andelen elever i friskola har förÀndrats. Som utfallsvariabler studeras gymnasiets slutbetyg, högskoleprovsresultatet samt övergÄngen till högskola.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÀmmer överens med gymnasieelevers förestÀllningar gÀllande lÀrarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien Àr intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever frÄn fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas förestÀllning om lÀrarens roller i stora drag stÀmmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lÀrarens förmÄga att anvÀnda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas förestÀllningar gÀllande lÀraren som relationsskapare skiljer sig Ät.

Vi fattar dagligen beslut. Ungdomar har mindre möjlighet Àn vuxna att fatta sjÀlvstÀndiga beslut. Ungdomar pÄverkas av sina förÀldrar och vÀnner nÀr de stÄr inför olika val. NÀr ungdomar vÀl fattar sjÀlvstÀndiga beslut sÄ utvecklas de psykologiskt. Syftet med studien var att se hur ungdomars tilltro till den egna förmÄgan, öppenhet, autonomi och förÀldrars stöd pÄverkar deras nöjdhet med beslut som de tidigare har fattat inom ett av tre omrÄden: utbildning, trÀning eller konsumtion.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur gymnasielÀrare inom svenskÀmnet anvÀnder sig av spelfilm i sin undervisning samt hur gymnasieelever uppfattar anvÀndandet av spelfilm inom Àmnet svenska. En enkÀtundersökning har genomförts bland nio gymnasielÀrare inom Àmnet svenska samt med en klass elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrare anvÀnder sig av spelfilm men i olika utstrÀckning och att eleverna vill att denna undervisningsmetod skall förekomma i Ànnu högre grad. LÀrarna framhöll, Àven de, viljan av att anvÀnda sig av film i högre utstrÀckning Àn vad de gör. Eleverna poÀngterade att filmen Àr ett lustfyllt och bra lÀromedel.

Fysisk aktivitet Àr en viktig aspekt ur ett hÀlsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks instÀllningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive frÀmjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkÀter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrÄgas i uppsatsen. Med utgÄngspunkt för vad fysisk aktivitet innebÀr har frÄgor som har varit relevanta för undersökningens syfte stÀllts. FrÄgorna som har stÀllts har handlat om hur ofta och hur lÀnge intervjupersonerna Àr fysiskt aktiva.

The purpose of this thesis is to explore pupils' motivation for participating in Physical Education. The thesis also investigates the definitions of sport and health and to what extent pupils make any connection between the school subject physical education and their own physical and health status. A semi-structured interview was carried out with thirteen upper secondary school pupils with special needs on the Individual Programme. The interviews were recorded digitally and then analyzed. The results show that there is no unified definition of the school subject among the pupils.

Syftet med studien var att finna svar pÄ hur högpresterande elever upplever att lÀsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket Àr högst aktuellt med tanke pÄ Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med sex elever som lÀser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinstÀllning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gÄtt att urskiljatre typer av elever som upplever inlÀsningen av kursen pÄ olika sÀtt, ?studieförberedaren?,?prövaren? och ?tidsfördrivaren?.