Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

I kursplanen för Àmnet Idrott & hÀlsa stÄr det vilka mÄl som eleverna ska uppnÄ. Dessa mÄl tror vi Àr okÀnda för mÄnga elever och de vet dÀrför inte riktigt vad de ska göra för att uppnÄ mÄlen. IstÀllet har mÄnga en bild av hur de ska vara för att fÄ ett visst betyg utan att ha tagit del av de egentliga uppnÄendemÄlen. DÀrför tror vi att syftena med undervisningen ÄsidosÀtts och eleverna fÄr inte den kunskap och förstÄelse som de borde fÄ. Detta examensarbete ingÄr som en del i lÀrarutbildningen.

Syftet med denna studie Àr att belysa mönster i barns utelek pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte Àr att försöka se om det framtrÀder nÄgra skillnader i lekmönster mellan de tvÄ förskolorna utifrÄn det faktum att den ena förskolan sedan Ätta Är tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor anvÀnder förskolegÄrden pÄ lite olika sÀtt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfÀlle pÄ respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhÀllets genusordning.

Denna studie syftar till att undersöka vilka attityder gymnasieeleverna i Norrköpings kommun har till homosexualitet, om attityderna till homosexuella mÀn skiljer sig frÄn attityderna till homosexuella kvinnor, samt om attityderna skiljer sig mellan könen. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning av 208 stycken gymnasieelever i Ärskurs 1-3 och stickprovet valdes genom klusterurval. Den teoretiska utgÄngspunken Àr Anthony Giddens förklaring av Robert Connells genusordning samt en strukturfunktionalistisk förklaring av avvikande beteende. EnkÀten konstruerades och analyserades med utgÄngspunkt i Likert-skalan vilket Àr ett vÀletablerat och populÀrt mÀtinstrument för attitydundersökningar. Genom att Likert-skalan Àr en summationsskala erhöll varje respondent en totalpoÀng som i sin tur blev en kvantifierad indikator för dess attityd.Resultatet i studien visar att respondenterna har en generellt positiv instÀllning till homosexualitet.

Uppsatsens syfte var att genom enkÀtundersökning kombinerat med litteraturstudium kontrollera om elevers uppfattning om islam Àven bidrog till deras instÀllning om lÀromedel, religionsundervisning och samhÀllsbild. Undersökningen försökte ocksÄ se de medvetna och omedvetna faktorerna som kunde ligga till grund för elevernas tyckande.Undersökningen gjordes pÄ gymnasieelever frÄn tre olika program dÀr samtliga lÀste religionskunskap kurs 1 samt avslutat momentet islam..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin HÀrskarringen och att undersöka huruvida karaktÀrerna Àr nyskapande eller stereotypa. HÀrskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I HÀrskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet dÀr typiska manliga karaktÀrsdrag Àr att vara Àdel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kÀmpa för det rÀtta..

Uppsatsen handlar om faktorer till varför gymnasieelever Àr omotiverade till Àmnet matematik. Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ fallstudier, dÀr vi studerar tvÄ olika grupper som lÀser kursen Matematik A. Vi försöker genom en enkÀtundersökning finna viktiga faktorer till omotivation i respektive fallstudie, vad deras lÀrare tror Àr viktiga faktorer till omotivationen, samt en jÀmförelse mellan lÀrarnas och elvernas Äsikter..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasieelever med huvudinstrumentet sÄng upplever sambandet mellan röst och identitet. Deras uppfattning av hur sÄnglektioner pÄverkar deras utveckling av sjÀlvförtroende och identitet undersöks ocksÄ, samt vad de anser kÀnnetecknar en utvecklande sÄngundervisning. Med hjÀlp av kvalitativ intervju av sex intervjuobjekt pÄ tvÄ olika skolor ges följande resultat: De flesta av eleverna menar att rösten kan vara bÄde ett instrument och en del av personligheten eller identiteten. Det Àr dock ett mer personligt eller mer kroppsligt instrument Àn andra. För nÄgra elever pÄverkar deras utveckling av rösten och musikaliteten andra delar av livet, till exempel vilka val av utbildning de tÀnker göra eller hur sjÀlvsÀkra de Àr.

Vilken betydelse har det hur lÀrare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet nÄgon roll för hur eleverna vÀrderar sig sjÀlva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie Àr att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lÀrares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger pÄ bemötandets betydelse för sjÀlvkÀnsla, motivation och lÀrande men Àven hur eleverna vill bli bemötta framkommer.Som teoretisk utgÄngspunkt presenteras dels en syn pÄ hur sjÀlvkÀnslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det Àr lÀrares förhÄllningssÀtt som styr elevers motivation.Metoden som anvÀnts Àr gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och dÀrmed lÀttare kunde diskutera betydelsen av lÀrares bemötande.De slutsatser som dras i studien Àr att elever vill att lÀrare med sitt bemötande ska bekrÀfta dem pÄ tÀmligen primÀra vis; genom att hÀlsa pÄ dem Àven utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmÀrksamma dem och verkligen lyssna pÄ dem. NÀstan samtliga informanter föredrog lÀrare som har ett strÀngt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansÄgs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bÀttre.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken syn gymnasielÀrare och elever har pÄ estetiska lÀroprocesser och schemalÀggning. Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska lÀroprocesser och tidsanvÀndning i skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielÀrare och tre med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna. Framförallt eleverna har en traditionell syn pÄ schemalÀggning och det tycks rÄda en hierarki mellan de estetiska och de teoretiska Àmnena. SchemalÀggningen Àr en viktig faktor för lÀroprocessernas kvalitet men Àven andra faktorer spelar in..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiÀmnet. Studiens resultat Àr tÀnkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande stÀllning vid svenska högre lÀrosÀten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gÀllande kön och social klass bland de studerande vilket kan hÀmma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiÀmnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssÀttet riktar studien in sig pÄ hur eleverna upplever Àmnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna.

Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med tvÄsprÄkiga gymnasieelever undersöka hur de ser pÄ sin egen tvÄsprÄkighet, nÀr de vÀxlar sprÄk och vilka fördelar de ser med att vara tvÄsprÄkiga. Grosjean (1982:268) hÀvdar att en majoritet av hans tvÄsprÄkiga informanter uppger att de inte har nÄgra problem med att vara tvÄsprÄkiga, en hypotes jag testar i uppsatsen.Resultatet visar att mina informanter, liksom Grosjeans, ser mÄnga fördelar med att vara tvÄsprÄkiga och att modersmÄlet Àr starkast kopplat till hemmiljön och dÄ framförallt förÀldrarna, ett resultat som överensstÀmmer med tidigare svenska studier..

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur gymnasieelever upplevde höglÀsning som undervisningsmetod. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀter, observationer samt loggböcker. VÄrt resultat visade att flertalet elever uppskattade vÄr höglÀsning och mycket tyder pÄ att den kan ses som ett bra alternativ och ett komplement till traditionell litteraturundervisning. Slutsatser vi kan dra Àr att denna metod pÄ ett naturligt sÀtt bidrog till att samtliga elever inbjöds till att uppleva texten och skapa ett engagemang för skönlitteratur vilket frÀmjar ett fortsatt intresse för Àmnet..

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.