Regeringens mÄl för ekologisk konsumtion inom den offentliga sektorn har avsett en inriktningmot 25 procent ekologiska livsmedel fram till innevarande Är 2010. En handlingsplan förhÄllbar konsumtion - ?Bilen, Biffen, Bostaden? ligger som bakgrund till denna inriktning.Handlingsplanen vill förmedla att samverkan mellan politiker och medborgare mÄste bli bÀttre.Ekologiska produkter Àr ett medel för att uppnÄ Sveriges miljökvalitetsmÄl. Med hjÀlp avden offentliga sektorn ökar efterfrÄgan. Med hjÀlp av olika miljöprojekt hoppas man kunna fÄelever pÄ skolor till att tÀnka pÄ miljöfrÄgor och svinn samt öka efterfrÄgan pÄ ekologiskalivsmedel.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar miljösatsningarna ideras skolrestaurang och om skolrestaurangen bidrar med kunskap och inspiration till att ageramiljömedvetet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kÀnslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program fÄr vid lyssning av musik som Àr för tÀnkt för film, men utan bild. UtifrÄn att endast lyssna pÄ musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens sÄ kallade ?koder? som styr vÄra sinnen mot en speciell riktning och pÄ vilka sÀtt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett hÀndelseförlopp i form av en filmsynopsis.

Uppsatsen avhandlar hur gymnasielÀrare sinsemellan konstruerar förestÀllningar om gymnasieelever som utsÀtts och utsÀtter andra elever för krÀnkningar av sexuell karaktÀr i sociala medier. Av detta syfte följer tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar om gymnasieelever som utsÀtts och utsÀtter andra elever för krÀnkningar i sociala medier ger gymnasielÀrarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhÄller sig dessa förestÀllningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrÄn att utsÀttas för krÀnkande behandling?NÀtkrÀnkningar av sexuell karaktÀr mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ?normalt? respektive ?avvikande? beteende för flickor respektive pojkar. DÀrför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom förestÀllningar om ?normalitet? och ?avvikelse? (Äter)skapas i interaktion bygger uppsatsen pÄ tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielÀrare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jÀmn könsfördelning.Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys, vilken ÄskÄdliggjorde att samtliga deltagare Àr vÀl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lÀrare, rektor, kurator, polis och förÀldrar.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage frÄn högstadiet till gymnasiet. För att uppnÄ mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ antingen friskola eller kommunal skola belÀgna i en mindre stad i SkÄne. Jag har Àven velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angÄendet Àmnet religion, beroende pÄ vilken skola man gÄtt pÄ före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utstrÀckning fÄ minnen av religionsundervisningen pÄ högstadiet och visar stort missnöje med den.

The present study examined high school students? attitudes to higher education at university/college and their study engagement in an industrial town in klarÀlvdalen in the county of VÀrmland. The main research question was whether there are any differences between students in vocational and theoretically oriented programs regarding their attitude to higher education and study engagement. The results was also compared with a study with the same research question conducted in Countryside town in fryksdalen, VÀrmland county to see whether attitude and student engagement differ between high school students in different parts of VÀrmland. The method used was quantitative with data collected by using questionnaires.

I detta examensarbete fÄr man stifta bekantskap med hur elever vid tre olika gymnasieskolor i Kristianstad kommun upplever sin inlÀrningsmiljö och hur de tror att denna miljö pÄverkar deras lÀrandeprocess. För att komma fram till ett resultat anvÀnds en enkÀtundersökning. Huvudresultaten som framkommer i denna undersökning Àr att majoriteten av respondenterna tror att klassrumsmiljön pÄverkar deras inlÀrning, att nÄgra faktorer sÄsom temperatur, fÀrg och möbler spelar större roll Àn andra och att eleverna inte kÀnner sig delaktiga i utformningen av sin klassrumsmiljö..

Bakgrund: HÀlsan pÄverkas av riskfaktorer sÄ som; fysisk inaktivitet, felaktigt sammansatt kost och som friskfaktorer sÄ som; fysisk aktivitet, fiberrik och nÀringsrik kost. De största hÀlsoeffekterna frÄn fysisk aktivitet uppnÄs nÀr en fysisk inaktivitet övergÄr i nÄgon form av regelbunden utförd vardagsaktivitet. Forskning kring fysisk aktivitet kombinerat med dess Àtbeteenden hos ungdomar visar att det finns koppling mellan hur fysiskt aktiva gymnasieelever Àr och hur deras Àtbeteende ser ut. Det finns underlag som pÄpekar att ungdomar Àr medvetna om att de ska vara fysiskt aktiva och Àta hÀlsosamt, men det finns fÄ undersökningar om vad ungdomar anser vad fysisk aktivitet Àr för dem och hur de ska efter sin fysiska aktivitet förhÄlla sig till sitt Àtbeteende Syfte: FÄ en uppfattning om hur nÄgra gymnasieelevers medvetenhet till olika hÀlsobeteenden kopplat till fysisk aktivitet och Àtbeteenden ser ut, samt hur de resonerar om sin egen tillÀmpning av dessa hÀlsobeteenden. Metod: En kvalitativ metodteori genom tvÄ fokusgruppintervjuer genomfördes pÄ Ätta ungdomar med ett gemensamt intresse till idrott.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lÀrarauktoritet och jÀmföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever pÄ samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmÄlslÀrare. Denna studie Àr delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn pÄ lÀrarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn pÄ lÀrarens auktoritet pÄverkar elevens lÀrande och studiemotivation. LÀraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utprÀglad auktoritÀr ledarroll och stÀller högre krav och förvÀntningar pÄ eleverna Àn i svenska skolan.

Syftet med undersökningen var att synliggöra studenters upplevelse av om lÀromedlen inom Àmnet samhÀllskunskap. Nio intervjuer gjordes pÄ en gymnasieskola med praktisk inriktning. Resultatet presenterades i samband med en analys dÀr elevernas svar kategoriserades efter teman. Slutsatsen för undersökningen var att de som inkorporerade sin mÄngkulturella bakgrund i sitt lÀrande upplevde lÀromedel som mer tillgÀngliga. Samtidigt lyftes sprÄkbruk i lÀromedel som ett hinder och de potentiella lösningarna pÄ det problemet var att nyansera lÀromedel..

BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvĂ€r Ă€r ett av de allvarligaste folkhĂ€lsoproblemen i Sverige. Psykisk ohĂ€lsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvĂ€r.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sjĂ€lvupplevd stress och psykosomatiska besvĂ€r hos gymnasieelever pĂ„ en svensk gymnasieskola.MATERIAL OCH METOD: En enkĂ€t delades ut pĂ„ skolan. 970 elever besvarade enkĂ€ten (75%). EnkĂ€ten innehöll 16 frĂ„gor rörande sjĂ€lvupplevd stress och psykosomatiska besvĂ€r.

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde anvÀndas i klassrummet för att nÄ kunskap. Detta tycker jag Àr intressant dÀrför att kunskap kan nÄs pÄ olika sÀtt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade tvÄ gymnasielÀrare och en högstadielÀrare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvÀmlighetsurval.

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..

Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrÄgade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av pÄ en arbetsplats. För att fÄ svar pÄ denna frÄga anvÀndes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseomrÄde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. DÀrför var inriktningen ungas önskemÄl mer intressant för mig.  Resultaten frÄn undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Syftet med studien var att ge en förstÄelse för undervisningens betydelse för elevens motivation i kÀrnÀmnet engelska vid fordonsprogrammet. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sex gymnasieelever vid fordonsprogrammets gren transport. Resultatet visade att eleverna upplevde Àmnet i sig bÄde trÄkigt och svÄrt, speciellt grammatiken. Det eleverna upplevde som motiverande var delaktighet, nÀr de fick vara med att bestÀmma om till exempel arbetsformer. Vidare ansÄg eleverna att Àven den tekniska engelskan var mycket motiverande, nÄgot de gÀrna ville ha mer av..