Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur gymnasieelever upplevde höglÀsning som undervisningsmetod. Som metod anvÀnde vi oss av enkÀter, observationer samt loggböcker. VÄrt resultat visade att flertalet elever uppskattade vÄr höglÀsning och mycket tyder pÄ att den kan ses som ett bra alternativ och ett komplement till traditionell litteraturundervisning. Slutsatser vi kan dra Àr att denna metod pÄ ett naturligt sÀtt bidrog till att samtliga elever inbjöds till att uppleva texten och skapa ett engagemang för skönlitteratur vilket frÀmjar ett fortsatt intresse för Àmnet..

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en vÀsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker dÀrför ofta kombinationen krav och kontroll.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat pÄ deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever frÄn tvÄ svenska gymnasieskolorDÄ jag Àmnat att karaktÀrisera fenomen ? i detta fall vad eleverna upplever ? har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativ temaskrivning som metod.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever Àr i förhÄllande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillrÀckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnÄ rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och instÀllning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning i StockholmsomrÄdet pÄ tvÄ kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i Äldern mellan 13 och 16 Är deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvÀmlighetsurval, dÄ urvalet av skola styrdes av tillgÀnglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur mÄnga dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan.

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever Àr i förhÄllande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillrÀckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnÄ rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och instÀllning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning i StockholmsomrÄdet pÄ tvÄ kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i Äldern mellan 13 och 16 Är deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvÀmlighetsurval, dÄ urvalet av skola styrdes av tillgÀnglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur mÄnga dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan.

Forskning visar att övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasieskolan Ă€r en viktig brytpunkt i mĂ„nga ungdomars liv, dock Ă€r denna inte helt oproblematisk. Grundskoleelever upplever valet som viktigt men ocksĂ„ svĂ„rt. En konsekvens av detta kan bli att eleverna senare vĂ€ljer att genomföra ett programbyte. Även om omvalen i sig inte bör och ska betraktas som ett misslyckande tenderar Ă€ndĂ„ kĂ€nslan av ett misslyckande finnas kvar hos dessa ungdomar. Uppsatsen syftar till att ge en förstĂ„else för unga mĂ€nniskors studie- och yrkesval. Genom att ta del av elevers reflektioner kring bĂ„de gymnasieval och programbyten, belyses vad som pĂ„verkat och varit av betydelse för dem i deras valsituationer.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever pÄverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten pÄ en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende pÄ upplevt resultat, sjÀlvbild samt kÀnsla av inkludering eller exkludering. Nio elever pÄ olika program och i olika skolÄr pÄ den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och fÄ stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jÀmfördes för att utröna om och hur de pÄverkats av att lÀmna klassen och fÄ stöd i studion. Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fÄtt bÀttre kunskaper och klarat kurser bÀttre med hjÀlp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fÄtt en försÀmrad sjÀlvbild av att lÀmna klasskamraterna och fÄ undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras sjÀlvbild istÀllet förbÀttrats eftersom de blivit sedda och mötts av förstÄelse och acceptans pÄ ett annat sÀtt i studion Àn i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar kÀnna sig exkluderad pÄ grund av att de lÀmnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har kÀnt sig exkluderade i det vanliga klassrummet nÀr lÀraren inte tar hÀnsyn till deras behov..

Ämneskunskaper och sprĂ„kkunskaper Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt tĂ€tt sammanknutna och att sprĂ„ket har en viktig roll i lĂ€randeprocessen betonas i sĂ„vĂ€l skolans styrdokument som i forskning pĂ„ omrĂ„det. Detta samband mellan Ă€mne och sprĂ„k Ă€r utgĂ„ngspunkten för den hĂ€r studien dĂ€r jag undersökt hur ett antal elever upplever lĂ€rarnas arbetsmetoder ur ett sprĂ„kligt perspektiv genom att stĂ€lla deras erfarenheter i relation till de metoder som forskningen kring sprĂ„kinriktad undervisning föresprĂ„kar. Studien Ă€r gjord i form av en kvalitativ intervjuundersökning dĂ€r jag intervjuat fem gymnasieelever i Ă„rskurs tre utifrĂ„n tvĂ„ teman: ?DĂ„ lĂ€r jag mig bĂ€st ? elevernas uppfattning om god undervisning? och ?SprĂ„ket i Ă€mnet?. UtifrĂ„n de gemensamma drag som framkommit i min studie kan god undervisning enligt de intervjuade eleverna sammanfattas som: en undervisning som prĂ€glas av delaktighet, interaktion och variation, dĂ€r lĂ€raren har ett tydligt engagemang för eleverna och Ă€mnet och kan förmedla detta engagemang vidare bland annat genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever Àr i förhÄllande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillrÀckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnÄ rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och instÀllning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning i StockholmsomrÄdet pÄ tvÄ kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i Äldern mellan 13 och 16 Är deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvÀmlighetsurval, dÄ urvalet av skola styrdes av tillgÀnglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur mÄnga dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft bestÄr av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika Àmnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i Ärskurs 2 eller 3 intervjuats som sÀger sig vara omotiverade.De intervjuade eleverna hade valt program utifrÄn sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men tvÄ bytte till samhÀllskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera pÄ gymnasiet och de flesta hade tankar pÄ fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vÀltaliga och kunde sÀtta ord pÄ sina kÀnslor och med klarhet presentera sina tankar.

Syftet med föreliggande studie Àr att utforska vad nÄgra sÄngelever pÄ estetiskt program pÄ gymnasiet anser motiverar dem under sÄnglektionerna. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sÄnglektioner de fÄr pÄ respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras pÄ Àr ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att kÀnna sig ?bra? som summerar informanternas berÀttelser om den ökade motivation de upplever dÄ de kÀnner sig bra pÄ att sjunga.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever Àr i förhÄllande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillrÀckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnÄ rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och instÀllning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning i StockholmsomrÄdet pÄ tvÄ kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i Äldern mellan 13 och 16 Är deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvÀmlighetsurval, dÄ urvalet av skola styrdes av tillgÀnglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur mÄnga dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan.