Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed ett land som människorna från ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till Sverige.

Denna studie visar att sidvallsängarna som fanns i Västmanland år 1910 i stor utsträckning har övergått till den marktyp som låg runt omkring dem. Där sidvallsängen omges av skogliga bygder har ängen övergått till skog eller sumpskog. Där sidvallsängen omges av jordbruksbygder har ängen övergått till åker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvändningar. De sidvallsängar som finns kvar på 2000-talet omges av en högre andel åker samt bete samt buskmark än genomsnittet både 1910 och idag. Däremot har skogsmark en negativ inverkan på sidvallsängarnas överlevnad.

Islamologen Jan Hjärpe har en gång skrivit att ingen historieskrivning är oskyldig. Vilket även stämmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien är en del av såväl individens som nationens minne, därför måste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har påpekat att för att ens identitet skall övergå till en identifikation måste den aktiveras och ges en innebörd. Alltså måste en nationell, eller annan, identitet sättas i förhållande till någon eller något annat för att göras legitim och användbar.

Detta examensarbete behandlar dagens trafikproblem och den planering som vi tror krävs för att nå en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi bl.a. ett hållbart resande ? ett resande som inte begränsar mobiliteten men som ökar möjligheterna att förflytta sig mer miljövänligt. Mer konkret vill vi att folk ska kunna lämna barnen på dagis på väg till pendelparkeringen, ta tåget/ spårvagnen/bussen till jobbet och sedan efter jobbet kunna uträtta sina ärenden, i samband med att barnen hämtas på vägen hem.

Examensarbetet är utfört sommaren och hösten 2005 på sektionen arbetsmiljö och säkerhet (PBAM) på Holmen Paper AB, Braviken. Braviken har i dagsläget inget certifierat system för arbetsmiljöarbetet. Företaget har inte beslutat om de ska certifiera sig, däremot har det bestämts att ett certifieringsbart arbetsmiljöledningssystem ska utvecklas till slutet av december 2005. Syftet med examensarbetet är att börja ta fram ett certifieringsbart arbetsmiljöledningssystem. Arbetet med att ta fram arbetsmiljöledningssystemet utgår från standarden OHSAS 18001 (2001).

När en sakskada har uppstått i form av totalskada och det föreligger grund för skadeståndsansvar, aktualiseras frågan om skadeståndets storlek i form av egendomens värde enligt 5 kap. 7 § 1 st. skadeståndslagen. Värdeberäkningen grundas i tre olika värderingsmetoder; dagsvärdeprincipen, försäljningsvärdeprincipen och bruksvärdeprincipen. Vid tillämpningen av dessa metoder är det av betydelse att beakta de bakomliggande syftena med skadestånd.

Syfte. God kondition har visats vara av speciellt värde i olika idrotter samt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. I vissa idrotts- och hälsosammanhang är billiga, enkla och tillförlitliga tester ute i fält önskvärda för att utvärdera och följa upp ett konditionsvärde. Vid 5-minuters pyramidtest (5MPT) går individer fram och tillbaka över några trappsteg placerade i pyramidform. Testet har visat sig ha en hög korrelation till maximal aerob kapacitet för äldre samt för studenter vid GIH.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på 20 poäng vid avdelningen för Industriell logistik vid Luleå tekniska universitet. Bakgrunden till arbetet är att Ikea beslutat att etablera sin verksamhet i Haparanda och att etableringen skapar ett intresse hos andra näringsidkare. Tekniska förvaltningen är intressenter vid den nybyggda kombiterminalen i Luleå, vilket genererar ett intresse från deras sida för den ökade transportvolym som kommer i och med de nya etableringarna. Syftet till arbetet är att undersöka de konsekvenser företagsetableringar, relaterade till Ikea:s etablering i Haparanda, har på volymtillväxten av kommande godstransporter samt att undersöka hur detta kan komma att påverka kombiterminalen i Luleå kommun. Målet är att ge en bild av hur stora transportflödena kan bli under de närmaste åren, ge svar på vilka transportsätt som kan komma att användas och varför de skall användas.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.

En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod som aveln fått en praktisk användning av idag är genomisk selektion. Från hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvärden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. Målet med denna undersökning är att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsättningar i mjölkkobesättningen som ett sådant genomiskt test blir attraktivt att använda för lantbrukaren.

Mänskligheten står inför många utmaningar. Påtaglig är den förändring av klimatet som sker till följd av mänsklig aktivitet. En förändring av den globala energiförsörjningen är ett måste för att undvika ytterligare klimatförändringar. Fortsatta åtgärder bör vidtas för att minska användandet av fossila bränslen som kol, olja, och naturgas och istället öka användningen av långsiktigt uthålliga och miljövänliga energikällor.Skogsindustrin har alltid varit en stor användare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skärpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvärmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlägga den framtida utvecklingen av kraftvärme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), där elcertifikatsystemets påverkan är i fokus.

Detta är ett examensarbete på 20 högskolepoäng som utförts hos uppdragsgivaren Permobil Design AB. Arbetet är en avslutning på ingenjörsutbildningen Industriell Design 120 poäng vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har bedrivits individuellt med mål att ta fram ett helt nytt koncept för Permobil att jobba vidare med. Projektet har utförts på uppdrag av Permobil Design AB, Timrå. Företaget är ledande inom tillverkning och utveckling av eldrivna rullstolar och de flesta förknippar idag Permobil som en benämning på en elrullstol och inte ett märke.

Det svenska A-D härdighetssystemet för perenner har varit i bruk under många år i Sverige men dess användning är inte så utbredd som önskat. Härdighetssystemet togs ursprungligen fram av svenska perennodlare. Därefter vidareutvecklades de från tre till fyra härdighetskategorier. 2012 skrevs ett examensarbete kring perenners härdighet av Fredrika Eklund. I Eklunds arbete gjordes en utredning av det svenska härdighetssystemet för perenner samt inledande förslag på vidareutveckling av systemet med hjälp av underkategorier.

Att bestämma hur många enheter som skall köpas eller tillverkas varje gång är ett klassiskt problem inom material- och produktionsstyrning. Wasabröd i Filipstad, som är världens största producent av knäckebröd, är inget undantag. Problemet är att det idag inte finns något verktyg för att bestämma optimala serielängder eller som bestämmer i vilken ordning de olika produkterna som tillverkas i samma produktionsutrustning ska följa. Syftet med examensarbetet är därför att ur ett ekonomiskt perspektiv skapa dessa verktyg. Dessutom skall de nuvarande nivåerna av produkter i arbete ifrågasättas och nya nivåer rekommenderas.

Arbetet handlar om träd i stadsmiljön, främst alléträd. Arbetet visar på problematiken kring träden och hur viktigt det är att anpassa rätt art till rätt plats, både gällande ståndort men också gällande de andra förhållandena som spelar roll på en växtplats som utrymme både ovan och under mark. Vegetation i städerna spelar en mycket stor roll. Vegetationen är årstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut året om. Syftet är att visa på vilka faktorer som påverkar valet av alléträd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall även beskriva hur vi kan skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet. Arbetet visar på mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.