Genom att fÄ personal och grupper att agera proaktivt i sÄ kallade slimmade organisationer (Lean Production) kan risk för likriktning och stagnation motverkas trots hÄrd effektivisering. LÄg grad av samhörighet i grupper har i studier konstaterats försvaga proaktivitet, medan ledarskapsstilar sÄsom delaktigt och transformativt ledarskap tycks stÀrka samhörigheten och proaktiviteten. Innevarande studie Àmnade pröva sambanden pÄ lÀgre hierarkisk nivÄ mellan proaktivitet och ledarskapsstilar, proaktivitet och gruppens kollektiva tilltro till förmÄga, genom Banduras begrepp ?Collective efficacy?, och den samlade effekten pÄ proaktivitet genom ledarskapsstil och gruppens tilltro pÄ sin kollektiva förmÄga. 411 deltagare i ett större företag inom fordonsbranschen skattade sin ledares stil och sin grupp varefter utvalda index reliabilitetstestades och aggregerades till gruppnivÄ.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Konkurrenskraftiga organisationer behöver effektiva teams som kan möta omvÀrldens krav. För att fÄ effektiva arbetsgrupper behöver medlemmarna ha tilltro till den egna och gruppens förmÄga. Forskning om samarbetsrelationernas kvalitet, mÀtt som team-member-exchange (TMX), har visat att hög TMX ökar tilltro till den egna förmÄgan. Oenighet rÄder dock om vilken effekt skillnader inom grupper i TMX har pÄ tilltro till förmÄga. I denna studie undersöktes hur TMX och TMX-differentiering pÄverkar tilltro till egen och gruppens förmÄga.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Denna uppsats syftar till att undersöka behovet av indirekt eld och Close Air Support i militÀraoperationer i bergsterrÀng och belysa vilka aspekter som pÄverkar nyttjandet av försvarsmaktensenheter och verkanssystem vid insatser i bergsmiljö. För att svara pÄ syftet med uppsatsen har följande studiefrÄga stÀllts: Hur anvÀnde USA den grundlÀggande förmÄgan verkan för att pÄverka motstÄndaren under Operation Anaconda? Fallstudie och textanalys har anvÀnts som vetenskaplig metod och teknik för denna uppsats. Inledningsvis studerades texter om operation Anaconda och hur operationen genomfördes. DÀrefter studerades svenska doktriner och reglementen avseende teorier om grundlÀggande förmÄgor och hur verkan uppnÄs i striden.

Detta projekt har undersökt hur krisledningsgruppen pÄ SÄtenÀs flygflottilj kan bibehÄlla hög incidentberedskap och krisstödskompetens trots fÄ verkliga incidenter. Mer konkret har de förhÄllande som pÄverkar gruppens medlemmar i upplevd förmÄga att lösa sin uppgift granskats för att kunna ge förslag pÄ förbÀttringar. Skaraborgs flygflottilj, F7, Àr en av Försvarsmaktens fyra kvarvarande flygflottiljer. Flottiljen ansvarar för daglig flygverksamhet inklusive utbildning av stridspiloter och internationella flygtransporter. Verksamheten betraktas som en högriskverksamhet dÀr konsekvenserna av ett fel eller misstag kan fÄ katastrofala följder.

Den amerikanska armén har under lÄng tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motstÄndare, frÄn sovjetiska divisioner som anfaller in i VÀsttyskland tillupprorsbekÀmpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen pÄ strid i bebyggelse har utvecklats frÄn 1979 till 2003.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundlÀggande förmÄgorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har anvÀnts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. TeorinutgÄr ifrÄn Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att anvÀndningen av dessa förmÄgor utvecklas med hÀnsyn till förvÀntadmotstÄndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan gÄr mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motstÄndarens rörlighet har förÀndrats och sÄ har ocksÄ hans vilja att strida i bebyggelse.AnvÀndningen av assymmetriska metoder för att uppnÄ skydd Àr en ny metod som uppkommit.VÀrdering av den terrÀngen Àr dÀremot nÄgot som inte har förÀndrats..

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhÄllande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband ocksÄ förekom pÄ en grupp kontorsanstÀllda. Populationen bestod av kommunanstÀllda pÄ tvÄ kommuner, sammanlagt skickades enkÀten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkÀter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet.

Syfte:VÄrt syftet med uppsatsen Àr att i förhÄllande till tillgÄngsdefinitionen inom redovisning studera och analysera frÄga 1 och 4 om redovisning av leasing i G4+1-rapporten frÄn 1999. UtifrÄn detta kommer vi ocksÄ att se pÄ remissvaren och anvÀnda oss av alternativa tillgÄngsdefinitioner vid en analysering av G4+1-rapporten. Slutsatser: MÄnga leasingavtal kan enligt tillgÄngsdefinitionerna klassificeras som en tillgÄng. Dock finns det motstÄnd till G4+1-gruppens förslag som grundar sig pÄ det faktum att man inte accepterar aktiveringen av tillgÄngar som inte Àgs. Vi anser att en utveckling av de gÀllande reglerna Àr att föredra framför införandet av en ny leasingredovisning..

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

En patentlicens Àr en nyttjanderÀtt till patent som ofta, liksom patent, kan representera stora ekonomiska vÀrden. En patenthavare kan nyttja det vÀrde ett patent representerar som sÀkerhetsunderlag för en kredit genom att pantsÀtta patentet. Huruvida en patentlicens kan pantsÀttas, i vart fall med sakrÀttsligt giltig verkan, Àr dock oklart eftersom lagstiftning pÄ omrÄdet saknas och Àmnet berörts mycket sparsamt i doktrin. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utreda om, och under vilka förutsÀttningar, en patentlicens kan pantsÀttas med obligationsrÀttslig och sakrÀttslig giltig verkan. Jag har kommit fram till att en pantsÀttning av en patentlicens kan bli obligationsrÀttsligt giltig utan nÄgra större svÄrigheter.

AbstractNilsson, MÄrten: The Bear Quartet: Analys av en stilutveckling. - Uppsala: Musikvetenskap, 1997. - 60 p.Hur  förÀndrar en popgrupp sin musik och varför?  Denna frÄga har varit utgÄngspunkt för uppsatsen, dÀr syftet Àr att analysera den svenska gruppen The Bear Quartets musikaliska utveckling samt beskriva dÀrmed sammanhÀngande musikestetiska stÀllningstaganden.I uppsatsen visas skiva för skiva hur gruppens musik utvecklats, frÄn debuten 1992 till den 1997 utgivna sjÀtte skivan, varefter detta sammanstÀlls med medlemmarnas Äsikter om sin musik, huvudsakligen hÀmtade frÄn en av uppsatsförfattaren utförd intervju.Gruppens musik varieras stÀndigt; den larmande, gitarrbaserade musiken med nÀstan ohörbar sÄng pÄ debutskivan har utvecklats via en tydligare pop med utökat instrumentarium till en musik som tydligt hÀmtar bestÄndsdelar frÄn gruppens alla tidigare skivor. The Bear Quartets medlemmar Àr mycket medvetna om hur musiken ska utformas, och vill inte upprepa sig.

Produktionsdjur lever i grupper utformade av mÀnniskan. Faktorer kring grupperingen medför en miljö som begrÀnsar djurens naturliga beteende och kan ge upphov till aggressivitet mellan djuren. Exempel pÄ dessa faktorer Àr gruppens storlek och densitet, samt de dominansrelationer som uppstÄr mellan djuren. Trots de skilda förhÄllanden som fiskar, mjölkkor och vÀrphöns hÄlls i, finns likheter i hur deras beteende pÄverkas av gruppens utformning och den medföljande konkurrensen kring de begrÀnsade resurser grupplivet medför. PÄ lÄng sikt blir aggressiva beteenden kostsamma bÄde för djurens vÀlfÀrd och för produktionens ekonomi..

Matvanor Ă€r en av de största bestĂ€mningsfaktorerna för hĂ€lsa. Över tid har vĂ„ra matvanor försĂ€mrats vilket bidragit till utvecklandet av flera stora folksjukdomar, som hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. För att förbĂ€ttra vĂ„ra matvanor och folkhĂ€lsan behövs olika former av hĂ€lsoarbete, som bör styras av en detaljerad bild av mĂ„lgruppen. PĂ„ uppdrag av Stena görs i denna studie en kartlĂ€ggning av kostvanorna hos medarbetarna pĂ„ Stena Oil. Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga kostvanorna hos medarbetarna pĂ„ Stena Oil och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa ett underlag för en intervention med syfte att förbĂ€ttra deras kostvanor.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.