This essay focuses on a trÀffpunkts-activity within LSS's disability care, which started a year ago. The study has an evaluating perspective.The purpose of this essay is to describe the activity, study its intentions and to describe how far it has come reaching its intentions/goals. The questions we have focused on are: What were TrÀffpunkten's goals and how far has it evolved during the past year. Further more we have examined what kind of social interaction developing between guests and LSS-activity users and how much the activity's intentions show in it today.We used a qualitative method in this essay. To get answers to our questions, we have interviewed persons involved in TrÀffpunkten and others at VÄrd och Omsorgsförvaltningen.

År 1995 genomfördes psykiatrireformen och dess syfte var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Kommunerna har ansvaret för bland annat boende och sysselsĂ€ttning och stödformerna ska anpassas och dĂ€rtill Ă€ven utformas efter den enskildes behov sĂ„ att brukarna ska kunna bli sĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndiga som möjligt. Personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar kan vara i stort behov av att fĂ„ mening i sin tillvaro, vilket för personalen Ă€r en stor utmaning att arbeta för. Syftet med studien var att, med fokus pĂ„ personalens (inom socialtjĂ€nsten) upplevelser, belysa hur de arbetar för att skapa meningsfull sysselsĂ€ttning för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. I studien anvĂ€nds en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av personliga intervjuer.

Bakgrund: MÄnga personer med psykisk funktionsnedsÀttning har en upplevelse av lÄg livskvalitet. De har ocksÄ en sÀmre utgÄngspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hÀlsomÀssigt. Att beviljas insatsen sÀrskilt boende innebÀr att fÄ stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha bÄde kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkÀnnande och lyhördhet.Syfte: Att beskriva vÄrdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i sÀrskilt boende.Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes dÀr sammantaget tio personal deltog frÄn fem sÀrskilda boenden. Som analysmetod anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika omrÄden.

Den 1 januari 2006 infördes en kontraheringsplikt för personförsÀkringar i 11 kap. 1 § försÀkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Lagregeln Äsyftade att stÀrka rÀtten för personer med funktionsnedsÀttning att teckna personförsÀkring. Vidare syftade lagregleringen till att minska antalet schablonmÀssiga bedömningar dÀr hela grupper av personer med funktionsnedsÀttning generellt fick avslag av försÀkringsbolagen och verka för mer individuella bedömningar. Kontraheringsplikten innebÀr att försÀkringsbolagen endast fÄr neka nÄgon att teckna försÀkring nÀr det finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant avslag, sÄsom vid risk för framtida försÀkringsfall pÄ grund av hÀlsoproblem.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera hur lÀrare uppfattar att de arbetar med att utveckla elevers förhÄllningssÀtt gentemot elever med funktionshinder. Vi ville Àven se om de föreligger nÄgra skillnader i undervisning mellan skolor som har en sÀrskola i sin nÀrmiljö respektive inte. För att undersöka detta besökte vi fyra skolor i Norrbotten och genomförde intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt gjort en enkÀtundersökning bland eleverna. Resultatet visade att det finns brister i lÀrarnas sÀtt att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder. Resultaten visade ocksÄ att det inte föreligger speciellt stora skillnader i att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder beroende pÄ om det finns en sÀrskola i nÀrmiljön eller inte..

Under tonÄrstiden förÀndras relationen mellan förÀlder och tonÄring. För att en sÄdan förÀndring ska kunna ske behöver tonÄringen ha tillgÄng till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förÀndring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras förÀldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i Äldern 15-20 Är och sju förÀldrar.

Bakgrund: Fysiskt trauma Àr ett av de största hÀlsoproblemen i vÀrlden. Fysiska skador stÄr för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya trÀningsprogram och arbetssÀtt har kvalitén pÄ vÄrden förbÀttrats men vanligen följer en psykisk reaktion pÄ traumat som kan kvarstÄ under lÄng tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hÀlsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen Àr en litteraturöversikt som baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en fördjupad kunskap i socialtjÀnstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgÄr frÄn fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare frÄn boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrÄn teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemÄl om förbÀttringar.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas ÄterhÀmtning pÄ tvÄ boenden med sÀrskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i SkÀrholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat Ätta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrÄn ett kvoturval, fyra boendestödjare frÄn FrösÀtra samt fyra frÄn Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen pÄ boendena beskriver begreppet ÄterhÀmtning, hur de arbetar med ÄterhÀmtning, hur ÄterhÀmtning nÄs samt hur personal beskriver sin roll.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, Älder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, dÀr de fick diskutera frÄgor som relaterade till uppsatsens frÄgestÀllningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan mÀnniskor, dÀr bÄda grupperna visade att förstÄelsen av begreppet nivÄ har vÀldigt stor pÄverkan pÄ dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade pÄ att personer med intellektuella funktionshinder frÀmst ses som individer med en nivÄ, dÀr andra social kategoriseringsgrunder som kön och Älder inte fÄr lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgÄng? i arbetet, dÀr ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlÀngningen ocksÄ ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hÀlsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjÀrtinfarkt jÀmfört med personer som inte har haft hjÀrtinfarkt.Studien genomfördes under Ären 2001-2002 och alla personer som sökte vÄrd vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjÀrtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vÀnner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjÀrtinfarkt samt personer (n=90) frÄn en tidigare undersökning frÄn samma sjukhus och som överensstÀmde i kön, Älder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjÀrtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.MÀtinstrumentet som anvÀndes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket Àr ett frÄgeformulÀr för att mÀta sjÀlvupplevd munhÀlsorelaterad livskvalitet. FormulÀret ger mÄtt pÄ dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhÄlan. OHIP bestÄr av 49 frÄgor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegrÀnsningar, fysisk smÀrta, psykiska problem, fysisk oförmÄga, psykisk oförmÄga, social oförmÄga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt sÀkerstÀllda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjÀrtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP.

Forskning har pĂ„visat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. TillĂ€mpning av metoden Ă€r dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning pĂ„ omrĂ„det.Syftet var att utifrĂ„n systemteori med fokus pĂ„ Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlĂ€rningsteori teori beskriva och studera den ART- trĂ€ning som ingĂ„r i grundsĂ€rskolans undervisning pĂ„ Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. UtifrĂ„n att en ny mĂ„lgrupp med sĂ€rskilda behov har identifierats Ă€r det angelĂ€get att erhĂ„lla information om metodens eventuella effektivitet.Författarna har valt att basera det empiriska materialet pĂ„ kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-trĂ€ningen pĂ„ Engelbrektsskolan.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

Delaktighet anser vi Àr ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsÀttningar för jÀmlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever pÄverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigÀr att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja sjÀlvkÀnslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det Àr de som individer och intefunktionshindret i sig som Àr det huvudsakliga.Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsÀttningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrÄn vadLÀroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijÀmförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har anvÀnt Àr intervju ochobservation, dÀr observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

I den hÀr uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande Àr under utveckling och dÀrmed ocksÄ relativt outforskat. Syftet Àr att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen pÄ yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rÀtta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vÄrd, stöd och service för personer med psykiska funktionshinder? Har ombuden blivit erkÀnda och accepterade pÄ organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnÄtt legitimitet?Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr men vid datainsamlingen har jag anvÀnt mig av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder.