Funktionshindrade Àr en prioriterad mÄlgrupp för folkhÀlsoarbetet i Sverige. De tvÄ viktigaste mÄlomrÄdena som fokuseras Àr rÀtten till jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hÀstar, har i tidigare studier visat sig pÄverka funktionshindrades upplevda hÀlsa pÄ ett positivt sÀtt och bidragit till nya kunskaper om dem sjÀlva. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilka sÀtt ridning som hÀlsofrÀmjande fritidsaktivitet kan bidra till en bÀttre upplevd hÀlsa och ett bÀttre lÀrande för personer med funktionshinder, och pÄ vilket sÀtt ridverksamheten Àr uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes pÄ en ridskola.

Bakgrund: I Sverige har individer med utvecklingsstörning rÀtt att vÀlja boendeform. Det finns dock lite forskning som undersöker vilken boendeform som Àr mest lÀmplig för dessa individer. De Àr en sÄrbar individgrupp som behöver uppmÀrksammas mer i forskning.Syfte: Studien avsÄg att undersöka vilken boendeform som var mest lÀmplig för en individ med grav utvecklingsstörning. Detta gjordes genom att granska dennes boendeformsbyte frÄn gruppboende till enskilt boende,  utifrÄn ett omvÄrdnadsperspektiv.Metod: Mixed methods anvÀndes för att besvara syftet. Intervjuer och fokusgruppmöte anvÀndes för kvalitativ datainsamling.

Bakgrund: PÄ senare tid har arbete fÄtt en stor betydelse för individer och Àr mer Àn enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmÄga Àr avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgÄr ifrÄn olika modeller med mÄl att frÀmja individens funktioner som krÀvs för att arbeta. Det har gjorts fÄ studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrÄn deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, HjÀlpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, HÀlsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebĂ€r en risk för det fysiska, sociala och mentala vĂ€lbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har vĂ€sentligt sĂ€mre levnadsvillkor Ă€n befolkningen i övrigt, dĂ„ funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom Ă€r betydligt vanligare och den förvĂ€ntade livslĂ€ngden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hĂ€lsofrĂ€mjande roll ett ansvar för att bĂ„de initiera Ă„tgĂ€rder och stödja de svaga gruppernas hĂ€lsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hĂ€lsa Ă€r i dag vĂ€lkĂ€nd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet pĂ„ recept.

Betydelsen av att ha ett arbete Ă€r nĂ„got som ofta betonas i samhĂ€llet men Ă€ndĂ„ finns det mĂ„nga som stĂ„r utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade Ă€r de med psykiskt funktionshinder de som har lĂ€gst sysselsĂ€ttningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsĂ€ttningar till arbete/sysselsĂ€ttning blir dĂ€rför en central utgĂ„ngspunkt i denna studie. Denna C-uppsats Ă€r en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter pĂ„ lokal nivĂ„ utformat stöd- och hjĂ€lpinsatser för att stödja och hjĂ€lpa mĂ€nniskor med psykiskt funktionshinder till att fĂ„ delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgrĂ€nsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

Antalet personer som insjuknar i Diabetes Mellitus ökar. Enligt WHO kommer antalet personer med Diabetes Mellitus fördubblas fram till 2030. Studier visar att personer med Diabetes Mellitus Àr mer benÀgna till att drabbas av psykisk ohÀlsa, vilket ofta försÀmrar följsamheten till egenvÄrd. Detta kan leda till en försÀmring i sjukdomen. Syftet med den hÀr studien Àr att sammanstÀlla och beskriva befintlig forskning om metoder för hur sjuksköterskan kan lindra det psykiska lidandet hos personer med Diabetes Mellitus typ 2.

Bakgrund NÀr offer för samhÀllsvÄld söker vÄrd pÄ akutmottagningen tenderar deras psykiska besvÀr att inte uppmÀrksammas. Dessutom uppger sjuksköterskor att de kÀnner sig dÄligt förberedda och outbildade om samhÀllsvÄld. Syfte Att belysa upplevelser och dessa psykiska konsekvenser hos personer som utsatts för samhÀllsvÄld. Metod Systematisk litteraturöversikt över aktuellt kunskapslÀge genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat Negativa upplevda kÀnslor och konsekvenser för patientens fortsatta liv var frekvent förekommande bland offer för samhÀllsvÄld.

Personer med funktionshinder har haft betydande svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, trots detta har det funnits en strÀvan att integrera personer med funktionshinder i samhÀllet och normalisera deras tillvaro. En diskussion som förs kring funktionshindrades villkor i dagens arbetsliv handlar om att öka möjligheterna till betalt arbete pÄ den öppna arbetsmarknaden.Syftet med studien Àr att beskriva och analysera en arbetsförberedande insats fungerar som stöd för de unga mellan 20-29 Är pÄ deras vÀg ut i arbetslivet, sett ur ett deltagarperspektiv sÄvÀl som ett personalperspektiv.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats och har valt intervju och deltagande observation som metod. Informanterna ör 7st varav tvÄ Àt personal och fem st Àr deltagare. I vÄr resultatdel redovisar vi personalperspektivet som en verksamhetsbeskrivning och stödet delas upp i tre teman; kognitivt-, emotionellt- och praktiskt stöd. Deltagarnas perspektiv pÄ stöd redovisas utifrÄn samma teman.

En boendehandledare arbetar pÄ ett gruppboende för personer med förstÄndshandikapp och Àr ett stöd i brukarnas aktiviteter inom hemmet. I yrket ingÄr ett emotionellt lönearbete dÄ personalen anpassar sina kÀnslouttryck gentemot brukarna. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn fem semistrukturerade djupintervjuer med boendehandledare frÄn samma gruppboende undersöka i vilka former det emotionella lönearbetet tar sig uttryck samt vilka konsekvenser som kan uppstÄ i samband med detta. Resultatet visade att boendehandledarna genomför ett rolltagande pÄ arbetsplatsen dÄ de i interaktionen med brukaren arbetar aktivt med att inge ett neutralt uttryck genom att ta pÄ sig en ?professionell rock? och dölja sina naturliga kÀnslouttryck.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder pÄ en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i Àmnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen pÄ avdelningen, samt bitrÀdande rektor. Barngruppen Àr Äldersblandad med 14 platser varav sex platser Àr för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av sÀrskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn pÄ funktionshinder, dÄ förskolan ligger i ett invandrartÀtt omrÄde. En del av materialet behandlas utifrÄn det sociokulturella perspektivet.

This qualitative research overview consists of the State of knowledge about people with dual diagnosis. The focus is on what Psychiatry reform meant for people with mental disabilities. Author`s ambition has been to consolidate current understanding in the problem area. The purpose of the paper is to make an analysis of the State of knowledge concerning individuals within psychiatry with simultaneously addiction problems. The issues that will be processed are: what it means to live with dual diagnosis, how to coordinate cooperation efforts, and what is the evidence-based mode.

Assistanshund Àr ett samlingsnamn för hundar som pÄ olika sÀtt hjÀlper och förenklar tillvaron för mÀnniskor med olika typer av funktionshinder. HÀr ingÄr hundar som ledarhundar, rehabhundar, terapihundar, servicehundar, diabeteshundar, epilepsihundar och signalhundar. Syftet med denna uppsats Àr att visa hur hunden kan fungera som hjÀlpmedel för personer med funktionshinder och vilken betydelse den har för sin förare. Jag utgÄr ifrÄn ett empowermentperspektiv och undersöker huruvida hunden kan vara med och bidra till en personlig empowermentprocess hos föraren. Jag anvÀnder begreppet empowerment för att förstÄ de processer mÀnniskan gÄr igenom som leder frÄn beroende till oberoende och om hunden pÄ nÄgot sÀtt kan vara en del i detta.

Studiens syfte innebar att undersöka situationen för mÀnniskor med normalbegÄvning och funktionshinder i dagens svenska samhÀlle samt att studera diskrepansen mellan aktörer med synliga funktionshinder och aktörer med osynliga funktionshinder. Detta pÄ arenorna: Arbete/studier/daglig verksamhet, fritidsverksamhet och pÄ allmÀnna platser i samhÀlletStudiens forskning utgÄr frÄn en metodisk grund som bygger pÄ Layders domÀnteori, hermeneutisk metod och inspiration av Grundad Teori. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en triangulering bestÄende av samhÀllsvetenskapliga teorier, en kvalitativ intervjuundersökning och en kvantitativ enkÀtundersökning. Resultatet av studien visar pÄ aspekter bÄde av inkludering och av exkludering för mÀnniskor med funktionshinder. Det konstateras att det existerar stora hinder för aktörer med funktionshinder pÄ studiens arenor.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur arbetsintegreringen pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden kan se ut för personer med lindriga intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur metoden Supported employment anvÀnds eller kan anvÀndas i SverigeFrÄgestÀllningar? Hur fungerar arbetsintegreringen för personer med lindriga intellektuella eller neuropsykiatriska funktionshinder i Göteborg?? AnvÀnder man sig av metoden Supported employment och i sÄ fall hur?? Hur kan ekonomin se ut för den enskilde och hur förÀndras den av en eventuell anstÀllning? Metod Till studien valdes en kvalitativ ansats dÄ detta passade syftet bÀst. Vi genomförde 5 intervjuer med sammanlagt 8 personer inom kommunen, arbetsförmedlingen och försÀkringskassan.Resultat Resultatet presenterades utifrÄn 3 valda teman och analyserades med hjÀlp av tidigare forskning samt valda teorier; Empowerment och KASAM.Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan samverkar och pÄbörjar kartlÀggningsarbetet med den funktionshindrade redan under gymnasietiden för att underlÀtta steget ut i arbetslivet. Supported employment Àr en evidensbaserad metod som har visat sig fungera för flera grupper som stÄtt utanför arbetsmarknaden.

Bakgrund: PÄ senare tid har arbete fÄtt en stor betydelse för individer och Àr mer Àn enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmÄga Àr avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgÄr ifrÄn olika modeller med mÄl att frÀmja individens funktioner som krÀvs för att arbeta. Det har gjorts fÄ studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrÄn deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, HjÀlpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, HÀlsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.