Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

The purpose of this study is to investigate the unaccompanied children's experiences of the support offered at group homes intended for this group. The purpose is also to find out if they feel like the stay at the group home has prepared them for an independent life. The study has a qualitative approach and results collection occurred through semi-structured interviews. Seven young men aged 18-20 years were interviewed, all of them have lived for at least one year in a group home and are now living in their own apartment. The results have shown that the adolescents had both positive and negative experiences from their stay at the group home and that they have different views about whether they have received the support they need to cope independently.

Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 61 Titel: FörĂ€ldrars uppfattning om handikappridning Författare: Camilla Borgström och Sofia Österlund Handledare: Ann-Sofi RĂ„stam Datum: 2006-06-08 Bakgrund: För funktionshindrade barn och ungdomar kan handikappridning fungera som fritidsnöje men ocksĂ„ ha en positiv inverkan pĂ„ funktionshindret. Vi inriktade oss pĂ„ förĂ€ldrar till funktionshindrade barn i vĂ„r undersökning eftersom vi ville fĂ„ en inblick i hur funktionshindrade barn kan pĂ„verkas av ridningen. Som pedagoger tycker vi att det kan vara bra att kĂ€nna till att handikappridning finns och att det kan vara en hjĂ€lp och ett stöd för elever med funktionshinder som vi kanske möter i klassrummet. Även om handikappridning inte behöver vara en direkt del av skolverksamheten sĂ„ kan det vara relevant för pedagogen att ha kunskapen om handikappridning för att kunna ge information och stöd till elever och förĂ€ldrar. Syfte: Handikappridning Ă€r intressant eftersom det handlar om nĂ„got som kan vara bĂ„de roligt och hĂ€lsosamt för de inblandade oavsett förutsĂ€ttningar. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att visa pĂ„ hur förĂ€ldrar till funktionshindrade barn uppfattar att deras barn pĂ„verkas av ridningen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt vÀlmÄende hos sina förare.

The purpose of this essay is to describe and analyse the dilemmas within assessments to establish the parenting ability of mentally handicapped parents, and furthermore to see how these assessments are carried out.To achieve this purpose we have interviewed eight professionals from three different professions who comes into contact with mentally handicapped parents throughout these assessments. These professions we have interviewed people from, are employees from social services, employees from assessment homes and lawyers.We have summarized the results of our interviews into three main themes. The first is focusing on which method/model employees from social services and assessment homes use to help establish the parenting ability of mentally handicapped parents. The second theme describes different dilemmas that can arise in these assessments and the last theme describes the knowledge that people we interviewed have regarding mentally handicapped parents.Professions which carry out assessments of mentally handicapped parents often come across a variety of different dilemmas, one of the clearest is how to enable these parents to understand the necessity behind the assessment and to give them an understanding of what kind of help and support they need in order to give their children a "good enough" childhood..

Bakgrunden till undersökningen Àr den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mÄl Àr att förbÀttra bemötande av mÀnniskor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av mÀnniskor med funktionshinder. Statens institut för sÀrskilt utbildningsstöd, SISUS, fick Är 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig pÄ en sÀrskild utredning som tillsatts för att analysera frÄgan om bemötande mÀnniskor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att kÀnna sig ifrÄgasatt, kontrollerad och krÀnkt Àr utbrett bland de mÀnniskor med erfarenheter av funktionshinder som fÄtt komma till tals i utredningen.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa vÄr förstÄelse för hur 12 unga mÀnniskor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnÄ genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. VÄrt urval bestÄr av tolv informanter, fem kvinnor och sju mÀn, som Àr mellan 20 och 30 Är gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgrÀnsa oss till Àr olika typer av ryggmÀrgsskador som innebÀr att personerna Àr rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som Àr amputerad. Studiens teoretiska perspektiv Àr Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mÄngfald.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon pÄverkas av att vÀxa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta mÀnniskor i skolan och arbetet som vÀxer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjÀlp av 52 öppna och slutna frÄgor som studerade 16 syskons uppfattning angÄende ansvarstagande, hjÀlpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en Äldersskillnad pÄ upp till 2,5 Är förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utstrÀckning Àn ensambarn. Resultat visade Àven att yngre systrar undviker konflikter med sina förÀldrar i större utstrÀckning Àn deras Àldre systrar.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur akademiskt utbildade inom ett visst yrke bemöter personer med Aspergers syndrom samt vilken kunskap de utbildade personerna har inom Àmnet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vÄr uppsats, utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har valt att intervjua akademiskt utbildade som arbetar och möter personer med Aspergers syndrom inom mÀnniskovÄrdÀnde yrken. Dessa akademiskt utbildade personer arbetar pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken myndighet de jobbar pÄ, dÀrför har vi intresserat oss för hur man bör bemöta sina klienter/patienter som professionell utifrÄn ett professionellt etiskt perspektiv. VÄra valda informanter jobbar inom differenta organisationer i NorrtÀljekommun.

I den hÀr uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjÀlpmedel mellan tvÄ personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrÄn ett teoretiskt perspektiv som tar hÀnsyn till att kommunikation Àr en interaktiv social process och fokus ligger pÄ processen i vilken man skapar samförstÄelse. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en mÄltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus lÄg pÄ hur samförstÄelse uppnÄddes. HastighetsbegrÀnsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjÀlpmedlet som pÄverkade kommunikationen pÄ sÄ sÀtt att deltagarna pÄ grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen.

I arbetslivet har omfattande förÀndringar Àgt rum, vilket har inneburit hÄrdare villkor för alla men kanske sÀrskilt för dem som av olika anledningar stÄr utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats Àr en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av mÀnniskor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förstÄelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmÀnhet, samt deras förhÄllande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad pÄ djupgÄende intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens bÄda handledare. Slutsatserna av vÄr studie bygger pÄ analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit Àr att deltagandet i Solakoop Àr för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat sjÀlvförtroende,initiativförmÄga och ansvarskÀnsla.

Denna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva nÄgraDenna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva nÄgra neurologiskt funktionsnedsattas aktiviteter som rör relationer/sexualitet och deras upplevelse av hjÀlp i relationsaktiviteter. Semistrukturerade intervjuer, genom epostintervjuer, gjordes med 8 personer pÄ Internetsidan www.funktionshinder.se genom sidans egen e-postfunktion. Analysen gjordes med manifest innehÄllsanalys. Studien belyste dels de aktiviteter som var viktiga för dessa personer och dels att ett fÄtal hade fÄtt hjÀlp av arbetsterapeut med frÄgor och aktiviteter relaterade till sexualitet och relationer. Majoriteten av intervjupersonerna hade velat fÄ hjÀlp oavsett vilken yrkesgrupp som gav hjÀlpen, kunskap var viktigare Àn yrke.

Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.

Idag Àr nÀstan en tredjedel av Sveriges befolkning över 55 Är, vilket innebÀr att en stor Ärskull snart nÄr pensionsÄldern. Demens Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland Àldre och drabbar frÀmst personer över 65 Är. Med tanke pÄ sjukdomens fysiska och psykiska pÄverkan pÄ individen anses fler hÀlsofrÀmjande insatser vara nödvÀndiga för att öka demenssjukas upplevelse av vÀlmÄende och livskvalitet, trots sjukdom. MÄltidssituationen kan pÄverka individers kostintag och matlust bÄde positivt och negativt, dÀrmed Àr det ett relevant omrÄde att utforska.Studiens syfte Àr att belysa hur mÄltidssituationen pÄ ett gruppboende för personer med demenssjukdom kan pÄverka matlust och kostintag. Begreppet mÄltidssituation definieras i ett tidigt skede med hjÀlp av Five Aspects Meal Model och anvÀnds som stöd vid utformning av intervjuguide och under observationer.

Denna studie har skrivits för att skapa en förstÄelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och sjÀlvbild pÄverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lÀra sig vem jag Àr och vad jag kan. Ett Àmne som Àr viktigt att belysa i en samhÀllsgrupp som ofta kÀnner sig orÀttvist bedömda av andra. Det Àr Àven en samhÀllsgrupp som Àr eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta anvÀndes deltagande observationer och intervjuer.