Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gÀller för flera svenska samhÀllsomrÄden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsÀttning har rÀtt att bli bedömda utifrÄn sina egenskaper och förmÄgor. NÀr jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svÄrt att antas till grundlÀggande militÀr utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta nÀrmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument frÄn Försvarsmakten sett utifrÄn ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..

Trots att de flesta behandlingshem i Sverige sÀger sig anvÀnda tekniker inom ramen för KBT finns det begrÀnsad forskning om dess effektivitet. UtifrÄn tvÄ studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrÄn kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala fÀrdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkÀtstudie. För att fÄ mer djup i materialet genomfördes ocksÄ en intervjustudie.

Stress pÄ jobbet har vÀckt stor uppmÀrksamhet de senaste Ären. Generellt kan man sÀga att den psykiska ohÀlsan ökar. Kvinnor och lÀrare Àr överrepresenterade bland de utbrÀnda. Syftet med undersökningen var att genom en enkÀtstudie ta reda pÄ om det fanns nÄgra könsskillnader gÀllande mÀns och kvinnors psykiska ohÀlsa pÄ tvÄ gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frÄgeformulÀr bestÄende av 18 frÄgor.

Detta Àr en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mÄngfald med fokus pÄfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda pÄ hur det gÄr till har vi utgÄtt ifrÄn dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första sÀsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat Àr: Stefan Baron, programchef pÄ SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesÀttare och Johannes Wanselow, skÄdespelare. Vi har Àven gjort intervjuer med personer pÄ Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har Àven skett med Johan Hartman, CSR- Chef pÄ SVT, och Christoffer LÀrkner, handlÀggare hos GranskningsnÀmnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört sÄ har det empiriska materialet bestÄtt avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt å 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mÄngfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gÀllande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, SÀndningstillstÄnd för 2007-2009 och BestÀllningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgÄr ifrÄn och som vi har kopplat vÄrt resultat till, Àr teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tÀnkt pÄ begreppet mÄngfald, men dÄ i ett större perspektiv och inte specifikt pÄ enskilda grupper.

ADHD Àr ett funktionshinder som innebÀr avvikelser inom omrÄdena uppmÀrksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog Àr det viktigt att ha en förstÄelse för funktionshindret och möta eleverna utifrÄn sina förutsÀttningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien Àr att studera nÄgra personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlÀtta för elever med diagnosen ADHD. FrÄgorna som ligger till grund för studien Àr: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gÀller specifika hjÀlpmedel avsedda att hjÀlpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rÄdata insamlats.

BAKGRUND: Det finns idag ungefÀr 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio nÄgon gÄng av nÄgon form av beteendemÀssiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess nÀrstÄende och Àr ofta en bidragande orsak till flytt till sÀrskilt boende. PÄ det sÀrskilda boendet Àr det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krÀvande situationer som kan uppstÄ vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vÄrdmiljön kan pÄverka förekomsten av beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor pÄ sÀrskilt boende. METOD: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 20 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Siblings of persons with disabilities tend to be sidelined and not get the same attention in the same amount as the child with the disability gets, both by the parents and the society. Previous research in this area is limited and siblings of people with disabilities and their experiences of support needs to be explored. The purpose of this paper is to learn about support for siblings of people with disabilities in terms of both adult siblings own experiences from his childhood and from practitioners experience. Six qualitative interviews with four adult siblings of people with disabilities and two professionals were interviewed. Systems Theory and Bronfenbrenners ecological model has provided the theoretical basis for the essay.

Abstract: Den hÀr uppsatsen handlar om gruppen lindrigt utvecklingsstörda. Mitt syfte med uppsatsen Àr att försöka fÄ en inblick om hur en lindrigt utvecklingsstörd person kan se pÄ sig sjÀlv samt hans/hennes omgivning och vad det Àr för faktorer som hjÀlper till att skapa den hÀr synen. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod i form av intervjuer som jag har gjort med fyra lindrigt utvecklingsstörda mÀn. NÀr jag analyserade materialet visade det sig bland annat att samtliga personer som jag intervjuat haft stabila familjeförhÄllanden men att detta inte automatiskt kan kopplas till personernas funktionsnedsÀttning. De umgÄs bÄde med personer som har funktionsnedsÀttningar och med personer som inte har nÄgonfunktionsnedsÀttning och vÀrderar relationen till icke funktionsnedsatta personer högt.

Fram till 1970- och 80-talet stod de stora mentalsjukhusen för all vÄrd, rehabilitering och annat stöd nÀr det gÀllde personer med psykiska sjukdomar. NÀr psykoterapin började slÄ igenom pÄ 70-talet Àndrades successivt synen pÄ psykisk sjukdom och vad som orsakade den. Nya teorier vÀxte fram om hur den psykiatriska vÄrden skulle bedrivas och sÄ smÄningom övergick man frÄn sjukhusvÄrd till mer öppna vÄrdformer. De stora institutionerna avvecklades och de psykiskt sjuka hÀnvisades till att bo kvar hemma eller i sÀrskilt boende. De funktionshindrade skulle fÄ möjlighet att delta i samhÀllets gemenskap och leva som andra.För att kunna uppnÄ förutsÀttningarna för ett vÀrdigt liv, behöver den funktionshindrade ofta stöd av en annan person.

Syftet med denna studie var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska omrÄden och interventioner för rehabilitering av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), med klassifikationen av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF) som analys redskap. Artiklar söktes pÄ databaserna Cinahl och PubMed. Genom datoriserad sökning har 14 artiklar valts ut. Artiklarna har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys, och kodning har skett utifrÄn tre av ICF?s kategorier: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer/personfaktorer.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med elevernas psykiska hÀlsa samt om det finns nÄgra skillnader i deras arbetssÀtt beroende pÄ elevernas Älder.  Jag har anvÀnt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats Àr sju stycken lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Äldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjÀlp av begreppen patogenes, salutogenes och KÀnsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lÀrarna tycker att det Àr viktigt att arbeta med elevernas psykiska hÀlsa men deras arbetssÀtt och syn pÄ begreppet skiljde sig till viss del Ät. LÀrarna menar att psykisk hÀlsa Àr att mÄ bra, mÄ bra i sjÀlen, som en av lÀrarna uttrycker sig. NÄgra av lÀrarna nÀmnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som pÄverkar den psykiska hÀlsan.TvÄ av lÀrarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hÀlsa och nÄgra av lÀrarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och pÄ sÄ vis Àven stÀrka elevernas psykiska hÀlsa. MÄnga lÀrare tycker Àven att det Àr viktigt att bekrÀfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framstÀlls ofta som kroniska, trots att forskning visar att ÄterhÀmtning Àr möjlig. Hopp som personal förmedlar under en ÄterhÀmtningsprocess har en positiv inverkan pÄ individens tillfrisknande. Syftet med vÄr uppsats Àr att finna sociala faktorer som Àr betydelsefulla vid ÄterhÀmtning frÄn psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper Àven mÀnniskors attityder till individer med psykiska problem. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem ÄterhÀmtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till mÀnniskor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental HÀlsa.

Att leva med bipolÀr sjukdom innebÀr ett stÀndigt förÀnderligt stÀmningslÀge som kantas av depression och mani/hypomani. Detta innebÀr svÄrigheter att utföra vardagliga sysslor och upprÀtthÄlla relationer. Det finns olika typer av insatser och behandlingar av bipolÀr sjukdom. Syftet med denna kvalitativa studie om livskvalitet och livsföring för personer med bipolÀr sjukdom Àr: att kartlÀgga och undersöka hur det Àr att leva med bipolÀr sjukdom, och vad den drabbade kan göra för att uppnÄ en drÀglig levnadsnivÄ trots ett svÀngande stÀmningslÀge. För att kunna utföra denna studie har enkÀter skickats ut och respondenterna har valts ut genom ett bekvÀmlighetsurval.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsÀttningar som bor pÄ gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker ocksÄ hur de boende pÄ gruppbostÀder hanterar de hindren de upplever. Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av nÀrvaron av de andra grannarna, allt frÄn att se dem som vÀnner till att inte lÀgga nÄgon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet Àr personalen kan fungera bÄde som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror pÄ hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gÀller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att fÄ tillgÄng till emotionellt stöd.