Multipel Skleros (MS) Àr en kronisk autoimmun sjukdom, med lÄngvarigt och utdraget förlopp. Personer med MS behöver göra förÀndringar i det dagliga livet. HÀlsa ses som ett tillstÄnd av fysisk, psykisk och socialt vÀlbefinnande, inte endast frÄnvaro av sjukdom eller funktionshinder. OmvÄrdnaden för personer med MS bör vara hjÀlp till sjÀlvhjÀlp, vilket innebÀr att inte ta bort det som personen klarar av sjÀlv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med MS upplever att deras hÀlsa pÄverkas av sjukdomen.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förstÄelsen för hur mellanmÀnskliga relationer inverkat och inverkar pÄ den psykiska hÀlsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för nÄgon form av psykisk ohÀlsa. Samtliga informanter ingÄr i ett aktuellt treÄrigt projekt, vars syfte Àr att öka individens vÀlbefinnande och som nÀr denna studie inleddes pÄgÄtt under cirka ett halvÄr. Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer som har karaktÀren av narrativa livsberÀttelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmÀnniskor i det dagliga livet Àr en mycket viktig faktor för informanterna gÀllande att deras ÄterhÀmtning ska uppnÄ goda resultat. Resultatet visar ocksÄ att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohÀlsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i Är 4, frÄn tvÄ olika skolor. I den ena skolan gÄr flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrÄn 6 bilder förestÀllande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrÄn det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tÀnker och kÀnner.

Uppsatsen Àr en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och dÀrmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen Àr att;Partesmodellen borde kunna anvÀndas för att utöka mÀngden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstÄdda och för att förstÄ. Likt schema, sociala berÀttelser och seriesamtal, de pedagogiska hjÀlpmedel som anvÀnds idag..

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och dÀrför vill vi utöka vÄr kunskap kring detta för att vara bÀttre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur vÀl situationen stÀmmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i bÄde skollagen och lÀroplanen. Enligt de tvÄ behandlingsmetoder vi utgÄtt frÄn, TEACCH- och LövÄs-metoden, bör mÄlet vara att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jÀmföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fÄtt insikt i vilka resurser eleverna har tillgÄng till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. VÄrt resultat Àr att det krÀvs vÀl anvÀnda resurser och en positiv instÀllning till dessa barn i en inkluderande skola.

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trÀdde i kraft 1995 med syftet att förbÀttra de lÄngvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhÀllet. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien Àr att genom lÀrande fÄ en fördjupad förstÄelse för hur samverkan sker kring mÀnniskor med psykiska funktionshinder.Studien Àr genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssÀtt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person frÄn varje organisation intervjuades.

NÀr sjuksköterskor möter personer med aids Àr det frÀmst i det palliativa skedet och det Àr dÄ viktigt att ha kunskaper om dessa patienters upplevda problem. Syftet med denna studie var att sammanstÀlla vetenskaplig litteratur rörande svÄrighe-ter som personer som lever med hiv/aids upplever i livets slutskede. En litteratur-studie har anvÀnts som metod och som grund för resultatet har nio vetenskapliga artiklar av god eller medel kvalitet anvÀnts. Resultatet visar pÄ hur olika personer med hiv/aids upplever fysiska besvÀr, psykiska bekymmer, sociala svÄrigheter och spirituella behov i livets slutskede. Det Àr som sjuksköterska viktigt att uppmÀrksamma patienternas problem, för att kunna tillgodose deras behov..

Denna uppsats ska pÄ ett vetenskapligt sÀtt försöka beskriva vad dokumentÀrserien ?I en annan del av Köping? framstÀller. Vilka diskurser synliggörs i programmet och stÄr programmet eventuellt för en förÀndring i svenskt medieutbud vad det gÀller skildring av funktionshindrade personer? Genom en koncentrerad studie av samtal som handlar om anhörigas tal om sitt funktionshindrade barn, kÀrlek samt sex pÄvisas diskurser i förhÄllande till begreppen normalitet och avvikelse. Denna uppsats försöker besvara vilka relationer som finns mellan huvudkaraktÀrerna och vad de medverkande representerar i serien.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen arbetar med Àldres psykiska ohÀlsa samt hur bistÄndshandlÀggare kan tillgodose Àldres psykiska behov. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat fyra bistÄndshandlÀggare och tvÄ metodutvecklare. Resultatet av vÄrt insamlade material valde vi att analysera med hjÀlp av Älderism och rollteorin. Vi gjorde Àven en jÀmförelseanalys dÀr vi gjorde jÀmförelser dels inom materialet men Àven jÀmförelser med tidigare forskning samt litteratur. VÄr studie visar att bistÄndshandlÀggare arbetar med Àldres psykiska ohÀlsa pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur lÄngt de vÀljer att dra sitt handlingsutrymme.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning kan sökas som bistĂ„nd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring pĂ„ arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsĂ€ttning Ă€r ett av de mest överhĂ€ngande problem nĂ€r det gĂ€ller kommunernas insatser till mĂ€nniskor med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning sĂ€rskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell vĂ€lfĂ€rd utan det svarar ocksĂ„ mot grundlĂ€ggande mĂ€nskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.

Sammanfattning                                                                           Min studie riktar sig mot förÀldrar/familjer med ursprung frÄn Eritrea som har funktionshindrade barn. Barnet Àr antingen född i Sverige eller i hemlandet Eritrea. Anledningen till min studie Àr att jag vill undersöka hur det Àr att komma till ett land som Sverige och hur det funktionshindrade barnet pÄverkar förÀldrarnas liv. Min studie har tvÄ syften. Det första syftet Àr att öka kundkapen om och förstÄelsen för funktionshinder och etnicitet i kombination. Det andra syftet Àr att förÀldrar till funktionshindrade barn med ursprung frÄn Eritrea skall fÄ komma till tals. Jag har genomfört kvalitativa samtalsinterjuver och för tolkning och reflektion till min studie har jag anvÀnt mig av metodologin hermeneutik.Jag har avgrÀnsat mig till att enbart undersöka förÀldrar till funktionshindrade barn med ursprung frÄn Eritrea som Àr bosatta i Sverige.

De sista 15 Ären har det skett en attitydförÀndring i statliga dokument för personer med funktionshinders rÀtt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder Àr lekplatser och tillgÄngen av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad insyn i hur tillgÀnglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsÀttningar synliggörs pÄpolitisk nivÄ i Norrköpings kommun. TvÄ angreppssÀtt har anvÀnts och det ena Àr hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa Àr medpersoner med makt pÄ olika nivÄ i Norrköpings kommun gÀllande lekplatser och deras utformning. De andra tvÄ intervjuerna Àrmed personer frÄn brukarnas perspektiv, det vill sÀga handikappföreningar.Resultatet pÄvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stÀrka barnperspektivet och tillgÀngligheten iverksamheten.