SAMMANFATTNINGBakgrundDemenssjukdom innebĂ€r att hjĂ€rnceller skadas och dör vilket leder till att hjĂ€rnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsĂ€ttning till följd. Vidare försĂ€mras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att pĂ„verkas. Även förmĂ„gan att kommunicera försĂ€mras och uppfattningen och förstĂ„elsen för omgivningen kan förvanskas. Det berĂ€knas att cirka 90 procent av alla svĂ„rt demenssjuka personer nĂ„gon gĂ„ng drabbas av beteendemĂ€ssiga och psykiska symtom. Exempel pĂ„ dessa symtom kan vara agitation, aggression, Ă„ngest och sömnstörningar.

Det finns idag ungefÀr 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vÄr uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrÄn detta, ta reda pÄ hur vÀl anpassat det Àr för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de sjÀlva upplever sitt resande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utstrÀckning de verkar för att göra sig tillgÀngliga för rullstolsburna passagerare. Vi har ocksÄ gjort en enkÀtundersökning bland rullstolsburna resenÀrer för att fÄ deras bild av hur det Àr att resa som rullstolsburen. För den teoretiskaförankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gÀllande handikappanpassning för transportbolag.

The aim of our study has been to investigate what kind of space there is to exert influence for adult persons with mild intellectual disabilities who live on group housing. We wanted to investigate what kind of hindrance and possibilities there were to exert influence for people on group housing. Our study has been built on qualitative group discussions with 9 persons with mild intellectual disabilities and 6 care-keepers. We have analysed our discussions on the basis of the theory of empowerment. Our result indicates that there is different kind of factors that affect the possibilities for people with mild intellectual disabilities to increase their influence, and it does not always have to do with the disability how the persons can make their voices heard.

Under 1990-talet vÀcktes nya tankar kring hur samhÀllet bÀst hjÀlpte mÀnniskor med lÄngvariga psykiska funktionsnedsÀttningar. Nya kollektiva boendeformer skapades dÀr kommunerna hade uppdraget att erbjuda bostad med sÀrskild service eller boendestöd i den egna lÀgenheten. Personalens uppgifter var, och Àr, att skapa en fungerande vardagsstruktur, ge trygghet, stöd samt arbeta med socialiseringsprocesser. Avsikten var att erbjuda individanpassad vÄrd och omsorg, minska isoleringen och öka sjÀlvstÀndigheten. Syftet med studien var att undersöka vilka strategier man anvÀnde sig av i arbetet med denna mÄlgrupp för att uppfylla de uppsatta mÄlen.

Under senare Är har den psykiska ohÀlsan i arbetslivet tilltagit och inom vÄrden Àr psykisk ohÀlsa ett vanligt problem. För att frÀmja den psykiska hÀlsan hos vÄrdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö efterstrÀvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvÄrden pÄverkar den psykiska hÀlsan hos vÄrdpersonalen samt hur vÄrdpersonalen hanterade de krav som de stÀlldes inför pÄ arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Bakgrund:I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras Ă€r att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller Ă€ndtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast pĂ„ huden. Öppningen tĂ€cks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av Àr bröstcancer. UngefÀr 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked Àr för de allra flesta emotionellt pÄfrestande och mÄnga relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och ovÀntat av yttre pÄfrestningar, det vill sÀga traumatiska hÀndelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa den mentala hÀlsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet i skolaktiviteter. Syftet var Àven att analysera detta utifrÄn sambandet mellan begreppen person, miljö och aktivitet, utifrÄn the Model of Human Occupational [MOHO] (Kielhofner, 2002). I studien inkluderades sju artiklar som analyserades utifrÄn metoden kvalitativ innehÄlls analys beskriven av Patton (2002). Analysen resulterade i tre kategorier: Fysiska skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet, sociala skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet samt hur hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar skolaktivitet. Resultatet visade att hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet till skolaktiviteter.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller smÄ fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt frÄn akutsjukvÄrden till hemmet efter en kort vÄrdtid. VÄrd vid en strokeenhet Àr en effektiv vÄrdform och utgör basen för omhÀndertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Bristande vintervÀghÄllning samt planering kan begrÀnsa möjligheterna för delaktighet för personer med funktionshinder. Denna studies resultat har pÄvisat att genom logik i utformning samt ett gott samarbete i de initiella skedena i planeringsprocessen kan utanförskapet undvikas. Studiens syfte har varit att kartlÀgga de behov personer med nedsatt rörelseförmÄga,nedsatt syn samt hörsel har pÄ befintliga rastplatser och vid gÄngpassager lÀngs det statliga vÀgnÀtet. Ytterligare har syftet varit att klargöra de hinder och möjligheter som finns för en god tillgÀnglighet hos projektledare och driftledare. Ett speciellt fokus har Àven enligt syftet lagts pÄ vintervÀglag.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

CHARGE syndrom Àr ett syndrom dÀr hörselnedsÀttning Àr ett av flera kÀnnetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE stÄr för, det engelska namnet pÄ, en missbildning som Àr ofta förekommande vid syndromet. C stÄr för kolobom (skada i ögat), H stÄr för hjÀrtfel, A stÄr för hinder i bakre nÀsöppningen, R stÄr för tillvÀxthÀmning och utvecklingsstörning, G stÄr för missbildade könsorgan och E stÄr för öronmissbildningar. Syndromet Àr mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning.