The aim of this study has been to investigate whether people with siblings that have disability have been personally affected when making choices about their studies and careers based on their upbringing with their siblings. The method chosen was qualitative data and consists of six interviews with people who are familiar with the chosen problem area. In conclusion, our results do not show a link between choices of study in relation to the sibling's disabilities. However a link was found between career choices, many choose to work in the area of health and well-being. This link was also found in literature we have researched, people living with disabled siblings have chosen careers and jobs within health and well-being..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka som fÄr representera de tysksprÄkiga lÀndernas befolkning i nÄgra lÀromedel i tyska. Undersökningen fokuserar pÄ hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell lÀggning skildras i lÀroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, frÀmst rörande lÀromedelsanalys, med inriktning pÄ de valda aspekterna. Med hjÀlp av textanalys har jag undersökt fyra olika lÀroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer fÄ skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet Àn tysk i de granskade lÀroböckerna, ingen med annan sexuell lÀggning Àn heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett av vÄra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svÄrigheter i mötet med skriftsprÄket. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer.Vi vill Àven belysa hur forskningen framsteg har pÄverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, sjÀlvbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika Äldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

Höftfrakturer Àr ett vÀxande problem bland Àldre och det pÄverkar den psykiska hÀlsan negativt. I dagslÀget ligger fokusen inom vÄrden i huvudsak pÄ hur patienten mÄr fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att pÄverka patientens psykiska vÀlbefinnande. Syftet med studien var att belysa Àldre patienters psykiska hÀlsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Idén med att skapa en community för pensionÀrer föddes under hösten 2005 av dÄvarande generaldirektören vid Statens pensionsverk (SPV). Denne kontaktade Mittuniversitetet i Sundsvall för att skapa en lÀttan-vÀnd och syftesuppfyllande community för pensionÀrer. Min uppgift har varit att utforma denna community med fokus pÄ slutanvÀndaren. Uppgiften utgick frÄn en kravanalys som tagits fram av forskare vid Mittuniversitet. UtifrÄn kravanalysen har ett anvÀndargrÀnssnitt skapats enligt standarder för webbutveckling för dem som har ett funktionshinder.

Allt fler personer drabbas av demenssjukdom och en stor del av dessa drabbas nÄgon gÄng av ett eller flera beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD skapar stort lidande för den drabbade men kan Àven vara svÄrt att hantera för mÀnniskorna omkring dem, nÀrstÄende och vÄrdpersonal, och Àr en stor anledning till att personen flyttar till sÀrskilt boende. Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens upplevelser av att vÄrda personer med beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via sex individuella semi-strukturerade intervjuer.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.

Dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett av vÄra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svÄrigheter i mötet med skriftsprÄket. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer. Vi vill Àven belysa hur forskningen framsteg har pÄverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, sjÀlvbild, diagnos och upplevelser. Uppsatsen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika Äldrar som alla hade diagnosen dyslexi.

      Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vÄrdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats dÀr studiens empiriska material har inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom bÄde kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att dÀrefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien pÄvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i mÄnga fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befÀster en tydligt definierbar utsatthet..

MÄnga mÀnniskor lockas av utmaningen att bilda familj och bli förÀldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjÀnstemÀn anser sig kunna sÀkerstÀlla funktionshindrade mÀnniskors möjlighet att kunna vÀlja och fullfölja förÀldraskap och vilket samhÀllsstöd som erbjuds. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod nÀmligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett omrÄde som det inte har forskats eller pratats om i nÄgon större utstrÀckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frÄgestÀllningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgÄtt en amputation av en extremitet utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i nÄgra av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes pÄ ett systematiskt arbetssÀtt dÀr fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjÀlp av checklistor.Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förÀndrad. Faktorer som gav lÀgre livskvalitet hos patienterna var smÀrta, sÀmre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohÀlsa.

Syftet med studien var att fÄ reda pÄ om upplevd första respektive andra ordningens förÀndring, i livet eller arbetet, fÄr olika konsekvenser för upplevd psykisk hÀlsa. Om upplevd andra ordningens förÀndring relaterar till mer upplevda psykiska besvÀr Àn en förÀndring av första ordningen. Den oberoende variabeln Àr förÀndring och innefattas av en förÀndring av första ordningen, förÀndring av andra ordningen och ingen förÀndring alls. De beroende variablerna Àr psykisk ohÀlsa i form av besvÀr som stress, oro, Ängest, sömnstörning, trötthet och nedstÀmdhet. Undersökningen genomfördes av en enkÀtstudie av anstÀllda inom offentlig kommunal förvaltning.

I Sverige begÄs ungefÀr vart tionde vÄldsbrott av personer i psykos och ca 40 procent av de brottslingar som Àr dömda för grova vÄldsbrott Àr psykopater. Detta pÄvisar att polisen i arbetet förr eller senare kommer att komma i kontakt med de hÀr personerna. PÄ grund av hÀndelserna i Malexander och Lindesberg har vi valt att undersöka pÄ vilket sÀtt psykopater och personer i psykos kan vara farliga för polisen vid ett ingripande. Vi har Àven försökt att ta reda pÄ hur polisen kan skydda sig frÄn eventuella vÄldshandlingar. För att söka svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter stor kunskap inom omrÄdet.

This study focuses on young adults with mild mental retardation and how their early adult life is a few years after leaving high school. They have grown up in a society where the view on mentally disabled has undergone big changes. Political decisions regarding handicapped, laws, official principles and social reforms have been dominated by the prinziple of normalization.The purpose has been to describe how the young adults themselves experience their life. The questions were: How is the every day life for young adults with mild mental retardation? Do they have asset to community support in order to reach as normal life as possible? How satisfied are they with their life?The investigation is a quality study through interviews with four young adults and their parents.