Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av mÀnniskor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hÀlsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist pÄ förstÄelse och acceptans frÄn sin omgivning nÀr det gÀller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar ocksÄ att personer med psykisk sjukdom vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; den psykiska strukturens förutsÀttningar, sociala relationers karaktÀr - avseende emotionerna skam och stolthet, mÀnniskan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen pÄ förstÄelse och acceptans pÄverkar intervjupersonerna sjÀlvbild pÄ ett negativt sÀtt. Konsekvensen blir en bristande tillit bÄde till sig sjÀlv och andra och resulterar i försvÄrandet av att upprÀtthÄlla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna vÀrdesÀtter gemenskap och samhörighet som Àr prÀglad av förstÄelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förstÄelse och acceptans blir speglade pÄ ett sÀtt som stÀrker det sanna sjÀlvet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrÄn att intervjupersonerna med hjÀlp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten vÀrdet av ett autentiskt sjÀlv.

Demenssjukdomar Àr mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga Àr Alzheimers sjukdom. Ofta dÄ vi tÀnker pÄ sÄdana tragiska livsöden Àr det lÀtt att relatera dem till mÀnniskor som Àr i Äldern sextiofem Är eller Àldre. DessvÀrre finns det Àven personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio Ärs Älder. Syftet med denna studie Àr att studera livssituationen för dessa ?yngre? personer med demens eller demensliknande symptom boende pÄ en gruppbostad.

Denna studie handlar om miljöns betydelse vid sinnesstimulering för personer med grava funktionshinder i sÄ kallat snoezelrum. Snoezelen Àr ett alternativt behandlingssÀtt dÀr man arbetar med sinnesstimulering av nÄgra specifika sinnen i taget och för att inspirera till aktivitet och skapa en njutbar sensorisk upplevelse för personen. Viktiga delar i detta behandlingsalternativ Àr att vÀcka nyfikenhet och fÄ besökaren att kÀnna sjÀlvstÀndighet och fÄ ett ökat förtroende. I studien har tre verksamheter besökts som alla anvÀnder snoezelen som behandlingssÀtt. Intervjuer har genomförts med personal som dagligen arbetar med mÄlgruppen och flera metoder för sinnesstimulering.

Uppsatsens syfte var att fÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var Àven att belysa deras boendesituation utifrÄn psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick frÄn tvÄ gruppintervjuer med personal pÄ tvÄ sÀrskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjÀlp, sysselsÀttning, delaktighet i samhÀllet och socialtnÀtverk. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av gruppintervjuerna.

Den hĂ€r uppsatsen har undersökt hur tre relevanta myndigheter socialiserar unga kriminella som lever med ett Npf ? neuropsykiatriskt funktionshinder. Tre frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes: Samverkan mellan myndigheterna vid socialisationen till samhĂ€llet för unga kriminella med ett Npf? Erfarenheter som myndigheterna har av unga kriminellas socialisation till samhĂ€llet? Är IÖV ? intensivövervakning med elektronisk fotboja en möjlighet i socialisationsarbetet av unga kriminella med Npf? Kvalitativ ansats dĂ€r intervjuer har gjorts med tre personer/myndighet. Intervjuerna spelades in.

BakgrundInom den palliativa vĂ„rden anammas ett holistiskt synsĂ€tt, vilket innebĂ€r att fokus ligger pĂ„ sĂ„vĂ€l fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvĂ€rld. Tre grundlĂ€ggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang Ă€r essentiella i upplevelsen av psykisk hĂ€lsa. Även önskningar, vĂ€rderingar och mĂ„l bidrar till patientens psykiska vĂ€lbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vĂ„rden brustit i förmĂ„gan att uppmĂ€rksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vĂ„rden.

LÄngvarig smÀrta pÄverkade personernas fysiska, psykiska och sociala tillstÄnd vilket innebar att personer med lÄngvarig smÀrta Àr i stort behov av god omvÄrdnad. Personer med lÄngvarig smÀrta anvÀnde sig av copingstrategier för att hantera smÀrtproblematik.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer upplever att leva med lÄngvarig smÀrta och vilka copingstrategier som anvÀnts. Metod: Litteraturstudien har gjorts med deskriptiv design. Litteraturstudiens resultat baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som har söktes i databasen Cinahl.                                                  Huvudresultat: Huvudresultat visade att personer med lÄngvarig smÀrta upplevde bÄde stöd och begrÀnsningar. Detta upplevdes Àven i mötet med vÄrden och i behandlingar.

Syftet med min undersökning Àr att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhÄllningssÀtt till integrering av elever med nÄgon form av funktionshinder i vanlig grundskola. UtifrÄn en historisk tillbakablick synliggörs först de omstÀndigheter funktionshindrade levde under fram till vÄra dagar, för att ge lÀsaren kÀnnedom om de dÄ rÄdande förhÄllandena. Med hjÀlp av enkÀter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet dÀrefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man mÄste se till individen för att avgöra om det Àr lÀmpligt att integrera i vanlig skola, vilket fÄr deras lÀraruppdrag att falla utanför ramen nÀr vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att sjÀlvklart kan elever med nÄgon form av funktionshinder gÄ i vanlig skola men de hade nog haft det bÀttre med andra likasinnade..

Studiens syfte har varit att fÄ kunskap om hemlösa klienters syn pÄ sin boendesituation. Samt att fÄ fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förÀndring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas pÄ Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara syftet. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med sju personer som för nÀrvarande bor pÄ ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förÀndringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Den mentala ohÀlsan Àr globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och sÄ Àven i Sverige. PÄ grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgÄtt under 1900-talet vÄrdas idag ett rekordlÄgt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vÄrdades de psykiatriska patienterna bÄde somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vÄrden. SÄ Àr inte fallet lÀngre, utan de somatiska Äkommor som denna patientgrupp drabbas av vÄrdas nu i den allmÀnna somatiska vÄrden. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhÄller sÀmre somatisk vÄrd Àn psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering frÄn sjukvÄrdspersonal.

RyggmÀrgsbrÄck Àr en form av funktionshinder, och personer med ryggmÀrgsbrÄck Àr en patientgrupp som sjuksköterskor mest troligt kommer att möta nÄgon gÄng under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med ryggmÀrgsbrÄck. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: att kÀnna hinder att inleda en intim relation: att kÀnna rÀdsla och skam och ha fysiska problem vid sex: att kÀnna brist pÄ kunskap: att kÀnna tillfredsstÀllelse med sin sexualitet samt att kÀnna förhoppningar inför framtiden. Sexualitet hos personer med ryggmÀrgsbrÄck bestod ofta av problem, rÀdslor och skam, missnöje över kontrollen av sin kropp och framför allt tarminkontinens.