Syftet med denna studie Àr att fördjupa vÄr förstÄelse för hur 12 unga mÀnniskor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnÄ genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. VÄrt urval bestÄr av tolv informanter, fem kvinnor och sju mÀn, som Àr mellan 20 och 30 Är gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgrÀnsa oss till Àr olika typer av ryggmÀrgsskador som innebÀr att personerna Àr rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som Àr amputerad. Studiens teoretiska perspektiv Àr Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mÄngfald.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att frĂ€mja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. För att beskriva detta utfördes fem intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade pĂ„ Barn- och Ungdomshabiliteringen i olika landsting fördelade pĂ„ tvĂ„ olika geografiska omrĂ„den i landet. Data analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i tre teman: Ökad tillgĂ€nglighet skapar möjlighet till delaktighet i fysisk miljö, Ökad tillgĂ€nglighet skapar möjlighet till delaktighet i social miljö samt Det finns mer att utrĂ€tta i skolan. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska interventioner som utförs för att frĂ€mja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder Ă€r anpassningar av den fysiska och sociala miljön, samt förskrivning av hjĂ€lpmedel.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjÀlpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. HjÀlpmedelscentralen i VÀllingby har varit vÄra uppdragsgivare.Syftet var att ge ett idéförslag dÀr barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjÀlpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utstÀllning, vÀntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som frÀmjar utvecklingen och sjÀlvförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebÀr en trygg- och sinnesstimulerande lokal.För att skaffa de kunskaper som krÀvts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med Àmnesexperter.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon pÄverkas av att vÀxa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta mÀnniskor i skolan och arbetet som vÀxer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjÀlp av 52 öppna och slutna frÄgor som studerade 16 syskons uppfattning angÄende ansvarstagande, hjÀlpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en Äldersskillnad pÄ upp till 2,5 Är förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utstrÀckning Àn ensambarn. Resultat visade Àven att yngre systrar undviker konflikter med sina förÀldrar i större utstrÀckning Àn deras Àldre systrar.

Syftet med studien var att beskriva hur personer som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som associeras med livskvalitet. Designen var en beskrivande litteraturstudie och litteratur söktes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl. Efter urvalet Äterstod 15 artiklar som inkluderades i studien. Artiklarna granskades och fyra huvudkategorier kunde utrönas: livskvalitet efter stroke, fysiska, psykiska och sociala faktorer som associeras med livskvalitet. Resultatet visade att personer som har drabbats av stroke ofta uppvisar sÀnkt livskvalitet.

Syftet med studien Àr att utifrÄn sjÀlvbiografiska berÀttelser beskriva och förstÄ barns upplevelser av att vÀxa upp med en förÀlder med bristande förÀldraförmÄga, samt vilken inverkan detta har pÄ barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla. UtifrÄn syftet har vi stÀllt oss dessa frÄgor: Hur pÄverkas barnen nÀr förÀldraförmÄgan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur pÄverkas barnen av skuld och skamkÀnslor och konsekvenserna av detta? AnvÀnder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur pÄverkas barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingÄende granska nÄgra biografier som innehÄller ett Àmne som Àr bÄde aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien Àr utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, sjÀlvkÀnsla, förÀldraförmÄga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av förÀldraförmÄga i barns uppvÀxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

Young adults with mild intellectual disability and their thoughts about the own home was investigated and is described in this thesis. A qualitative research method was used, and the respondents thoughts about where and how to live were gathered through interviews. The investigation is based on the theoretical concept of normality, identity and quality of life since these aspects are important components of the individual's positive experiences of their homelife. People with disabilities has rights goverened by law, but in this thesis the individuals subjective experiences, feelings and wishes are described. The importance of the individual2019s rights to make their own decisions, feeling of pericipation and personal security was found to be important factors for a satisfying living environment.

Barn med funktionshinder Àr ofta i behov av habiliteringsinsatser. Dessa insatser bygger pÄ multidisciplinÀrt teamarbete och idag Àr utgÄngspunkten i habiliteringsarbetet ett familjecentrerat synsÀtt. Detta innebÀr att insatserna riktas till barnet med sitt funktionshinder, barnets förÀldrar samt hela det nÀtverk som finns runt barnet. FörÀldrar till barn med funktionshinder Àr ofta djupt involverade och engagerade i sina barn och i de habiliteringsinsatser som barnen fÄr. Syftet med denna studie Àr att belysa förÀldrars upplevelser av teamarbetet och sin delaktighet i habiliteringsprocessen.

Parkinsons sjukdom Àr en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare Àn en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen Àr tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försÀmrad motorisk förmÄga. Parkinsons sjukdom pÄverkar inte bara personens fysiska funktioner utan Àven det psykiska vÀlbefinnandet.

People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities.In this report we have dealt with three problems:? Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet?? Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet?? How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities..

Arbetet grundar sig pÄ Riddersporres (2003) avhandling, Att möta det ovÀntade. Tre grund- mönster i förÀldrarnas sÀtt att förhÄlla sig presenteras. VÄrt resultat visar bland annat att förhÄllningssÀtten kÀnns igen oavsett barnets funktionshinder och Älder..

Uppsatsen bygger i första hand pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever frÄn en gymnasiesÀrskola. Syfte med intervjustudien Àr att ge lÀsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ sig sjÀlva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de gÄr pÄ en gymnasiesÀrskola. Uppsatsen presenterar ocksÄ en enkÀtundersökning med samtliga elever pÄ samma gymnasiesÀrskola, vilken belyser frÄgan om tidigare skolgÄng i sÀrskoleklass eller integrerad skolform pÄverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benÀmna sina svÄrigheter. EnkÀtstudiens resultat Àr inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gÄtt i sÀrskoleklass Àr lite mer medvetna om sitt funktionshinder Àn de som gÄtt i integrerad skolform.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ de idéer som unga vuxna (18-24 Är) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsÀttningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det Àr möjligt att nÄgon form av organiserad verksamhet kan hjÀlpa dem i övergÄngen till vuxenlivet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre mÀn och tvÄ kvinnor, som har kontakt med Stockholms lÀns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller TÀby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgÄngspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utlÀsas att det Àr viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att fÄ möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.