Syftet med detta arbete var att undersöka elevers uppfattning om grupparbete i matematik. Vikten av att prova olika arbetssätt och arbetsformer kan man läsa i Lpo94. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en årkurs 9 med 24 elever. Eleverna har jobbat i grupper om fyra stycken två gånger i veckan. De har använt sig av sina egna matematikböcker.

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvåspråkiga elevers kommunikation under två olika laborationer såg ut, hur laborationsuppgiftens utformning påverkade dessa elevers kommunikation och även hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehållet. Elever i årskurs 7 observerades och spelades in på band vid två skilda laborationstillfällen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfället. Undersökningen tyder på att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utsträckning påverkas av laborationens utformning och innehåll..

The aim with the study has been to get an overview of how students perceive their learning in group projects. The survey has been implemented with a quantitative questionnaire with qualitative elements during guidance. Students in grade 9 in a secondary school answered a survey study where they should take side to several proposals about learning and group work. The result shows that students in general do not find learning in group as the best learning method, but instead prefer individual learning methods when to learn new things. On the contrary, students claim that they learn best when group members not think as they but think in another direction.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det är skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser på sitt arbete på spetsutbildningen och ordinarie klasser på naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fått besvara en enkät, deras matematiklärare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten från denna undersökning visar att arbetssätt som till exempel Grupparbeten, som främjar kommunikation, används oftare på spetsutbildningen än på det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gäller även problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förståelse för olika lösningar på matematiska problem. Eleverna på spetsutbildningen tror sig förstå sina lösningssätt medan eleverna på ordinarie naturvetenskapsprogrammet lär sig formler och lösningssätt utantill i högre utsträckning..

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i Grupparbeten..

Syftet med undersökningen är att studera vad som påverkar elevernas motivation till lärande inom naturkunskapsämnet.För att genomföra undersökningen använde vi oss av två olika metoder, fokusgruppintervjuer och enkätundersökning.Resultatet av undersökningen är att eleverna vill att undervisningen ska vara spännande, rolig och meningsfull. Den mest betydande faktorn för att uppnå detta är läraren. Eleverna vill att läraren bl.a. ska vara kunnig i sitt ämne och vara en bra pedagog. Arbetssättet ska vara varierande.

Efter vår första verksamhetsförlagda utbildning tog vi fasta på uttrycket att eleverna ska tillsammans med andra (Lpf 94) ska utveckla sin förmåga att ta initiativ, ansvar och kunna lösa problem. Syftet med vår studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar som ett styrt respektive mindre styrt grupparbetssätt har med avseende på elevers uppfattning om delaktighet och lärande. Efter varje grupparbetssätt så genomfördes en intervju med en grupprepresentant för varje grupp. Intervjusvaren visade att elevernas uppfattning är att de lärt sig mest i det mindre styrda gerupparbetssättet. Där kände eleverna att de också varit mest delaktiga..

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i Grupparbeten..

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i Grupparbeten..

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det är skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser på sitt arbete på spetsutbildningen och ordinarie klasser på naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fått besvara en enkät, deras matematiklärare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten från denna undersökning visar att arbetssätt som till exempel Grupparbeten, som främjar kommunikation, används oftare på spetsutbildningen än på det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gäller även problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förståelse för olika lösningar på matematiska problem. Eleverna på spetsutbildningen tror sig förstå sina lösningssätt medan eleverna på ordinarie naturvetenskapsprogrammet lär sig formler och lösningssätt utantill i högre utsträckning..

Syftet med denna undersökning var att studera var fokusen hamnar i ett grupparbete, är det i den sociala processen eller i den kunskapsmässiga lärandeprocessen? För att ta reda på detta gjorde vi en empirisk studie på två skolor i Luleå Kommun. Vi har samlat in data genom enkäter, observationer och intervjuer. Enkätundersökningen genomfördes med elever för att få reda på deras erfarenheter och åsikter om grupparbete som arbetsmetod. Intervjuerna genomfördes med fyra lärare för att få deras syn på arbetsmetoden.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbättras genom att ge dem förberedande träning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i två klasser i årskurs 8. Eleverna fick arbeta i på fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka två grupper i varje klass.

Syftet med studien är att undersöka de praktiska möjligheter och svårigheter som gymnasielärare i ämnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsättningar för deras lärande. Möjligheterna och svårigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmärksammat, då individualisering praktiseras som individuellt arbete med få gemensamma samtal och genomgångar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielärare i ämnet svenska. Frågorna handlade framförallt om möjligheter och svårigheter för lärare att skapa förutsättningar för elevers lärande inom olika arbetsformer. Resultaten visar på likheter i de intervjuade lärarnas syn på möjligheten att skapa förutsättningar för elevers lärande med hjälp av kollektiva genomgångar i helklass.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i Grupparbeten..

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden.