Rektaliseringsmodellen Breed?n Betsy Àr tÀnkt att anvÀndas som ett komplement till undervisningen med levande djur i anatomi- och reproduktionskurserna pÄ veterinÀrprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Modellen bestÄr av en metallram dÀr bÀcken och konstgjorda honliga reproduktionsorgan frÄn nöt eller hÀst kan monteras för att efterlikna olika sexualcyklus- och drÀktighetsstadier. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera rektaliseringsmodellen och undersöka hur den kan anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt i undervisningen. Material till utvÀrderingen samlades in i 3 omgÄngar; vid den ordinarie rektaliseringsundervisningen (grupp A som inte anvÀnt simulatorn och grupp B, som anvÀnt den), vid ett försök med frivilliga studenter (grupp C, som övat med simulatorn och grupp D, som inte övat med simulatorn) och vid ett försök med erfarna lÀrare vid SLU/UDS (Universitetsdjursjukhuset).

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Forskning kring minimala grupper, det vill sÀga grupper för vilka grupptillhörigheten endast Àr pÄstÄdd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom pÄstÄs tillhöra och diskriminera den grupp dom inte pÄstÄs tillhöra. 100 studenter vid Stockholms Universitet, fick svara pÄ 4 olika enkÀter i vilka pÄstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrÄn en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen pÄ bilden. HÀlften av enkÀterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare pÄstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra pÄstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar pÄ att undersökningsdeltagare som pÄstÄs tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt Àn de som inte pÄstÄs tillhöra gruppen.

Syftet med detta arbete Àr att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas sÄ mycket om social kompetens idag vill jag dels fÄ det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat pÄ hur barnen förhÄller sig till varandra, om de visar hÀnsyn, lyssnar pÄ varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehÄller en jÀmförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nÀstan aldrig jobbar i grupp. Jag ser pÄ hur deras sÀtt att samarbeta skiljer sig Ät.

Det finns en önskan om att finna bÀttre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar dÀrför mÄtten smÀltbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stÀrkelse, i sina kraftfoder. Genom att vÀlja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och dÀrmed djuren att pÄverkas pÄ olika sÀtt. En stor del av kornas foderstater bestÄr av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hÀlsa pÄ gÄrdar dÀr man har en hög andel smÀltbar fiber i foderstaten jÀmfört med gÄrdar som har en hög andel stÀrkelse i foderstaten.

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community dÀr den gemensamma nÀmnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjÀlp av en egenkonstruerad enkÀt samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vÀnskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var Àven att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara pÄ en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar pÄ att mÄnga av de teorier gÀllande grupptillhörighet och vÀnskap Àven Àr applicerbara pÄ grupper formade online samt att kommunikationshjÀlpmedel sÄsom smileys underlÀttar konversationer i skriven form. Resultaten pekar Àven pÄ att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna Àr applicerbara pÄ en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med sÀkerhet sÀga att dessa Äterfinns.

Barnmorskor har inom verksamhetsomrÄdet mödrahÀlsovÄrd ansvar att stödja förÀldrapar inför förlossning och förÀldraskap, för att gynna barns vÀlbefinnande. Det regleras utifrÄn nationella styrdokument av förÀldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angÄende förÀldrars upplevelser av stöd i förÀldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av förÀldrastöd i grupp. Syftet med denna studie Àr att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hÄlla förÀldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor pÄ tre olika barnmorskemottagningar i vÀst Sverige.

Denna studie ville undersöka om en viss bild i det perceptgenetiska testet DMTm (Defense Mechanism Technique modified) kan vara pÄ vÀg att bli omodern. Flickan i bild K1 (som visas för kvinnor) skulle idag kunna misstas för en pojke. En design med tvÄ beroende grupper pÄ 30 mÀn i varje anvÀndes. En grupp sÄg M1-bilden med en pojke och den andra sÄg K1-bilden med en flicka. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i gruppernas förmÄga att korrekt kunna identifiera barnets kön.

Syftet med denna studie Àr att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvÄelevgrupper i Ärskurs 1 dÀr fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbÀttrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmÀssigtsvaga eller starka eleverna.Studien Àr en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssÀttet i en learning study. Eleverna delades upp itvÄ grupper, och utifrÄn studiens lÀrandeobjekt, att förstÄ och kunna anvÀnda sig av fingertal, planerades tvÄlektioner för grupp A. UtifrÄn lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.DÄ eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbÀttring av medelvÀrden i bÄdagrupperna pÄvisas.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.