Mia och Klara- karaktÀren Tabita Karlsson Àr den ideala White trash-stereotypen. Hon Àr en deltidisarbetslös ensamstÄende mamma med tre barn med tre olika mÀn. Hon Àr sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor pÄ landet. OvÄrdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgÀr och agerar helt utan tanke pÄ vad som anses passande av den rÄdande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjÀlp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe.

Syftet med denna studie var att utifrÄn en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska fallpreventioner för Àldre individer och bedöma de inkluderade studiernas vetenskapliga bevisvÀrde. En litteratursökning utfördes med i förhand utvalda sökord och sökordskombinationer i olika databaser. UtifrÄn abstrakten valde författarna att inkludera de studier som uppfyllde de pÄ förhand uppsatta inklusionskriterierna. De studier som inkluderats lÀstes igenom av bÄda författarna upprepade gÄnger och analyserades för att fÄ fram studiernas vetenskapliga bevisvÀrde och en sammanstÀllning av vilka arbetsterapeutiska fallpreventioner som utförts. Dataanalysen resulterade i tre olika huvudgrupper av de utförda interventionerna i förhÄllande till Kielhofners (2008) indelning pÄ miljö- och individnivÄ.

Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angÄende goodwillnedskrivningar, dÄ standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stÄlbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stÄlbad nÀr företag uppvisar svaga preliminÀra finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utstrÀckning resultatmanipulering i form av stÄlbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen pÄ OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat.En kvantitativ metod anvÀndes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjÀlp av statistiska metoder. Undersökningen utgick frÄn Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var vÀsentliga, dÄ det Àr ett tecken pÄ stÄlbad.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utlÀndsk bakgrund har av att leva med inflytandet frÄn flera kulturer, samt hur det pÄverkar deras syn pÄ den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frÄgestÀllningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? PÄ vilket sÀtt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras sjÀlvupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgÄng i det svenska samhÀllet, exempelvis nÀr de söker arbete? För att besvara frÄgorna har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och Äldrar har intervjuats.

Syftet med uppsatsen Àr att via beskrivningar av upplevelser och erfarenheter hos patienter med Àtstörningsproblematik som erhÄllit bildterapi i grupp, skapa en fördjupad förstÄelse om den bildterapeutiska processen. I resultatet framtrÀder hur processen gestaltats. Bildprocessen indelades i tre utvecklingsfaser med övergripande teman; avvaktande- prövande- bearbetande. En gruppindelning tydliggör hur mÄnga av patienterna som pÄbörjade en utvecklande process i bildterapin. För de flesta blev bildterapin en viktig behandlingsinsats dÀr en bildprocess startade, nÄgra fÄ stannade upp i en kontrollerande lÄst position. .

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.

Denna studies övergripande syfte Ă€r att undersöka hur inflytandet frĂ„n elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan medverka till en lĂ€rmiljö dĂ€r alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lĂ€rare.Resultaten visar att klassen frĂ„n början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och lĂ€raren var den ende som ansvarade för att eleverna inhĂ€mtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd höjdes nĂ€r lĂ€rarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smĂ„grupper. Eleverna upplevde dĂ„ ett vĂ€xande ansvar i sitt lĂ€rande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglĂ€dje höjdes, men det var av avgörande vikt att lĂ€raren bestĂ€mde samarbetspartners.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

En interaktiv tavla Àr en teknisk utrustning med en rörelsekÀnslig skÀrm kopplad till en dator, projektor och ett nÀtverk. Med hjÀlp av den interaktiva tavlan fÄr lÀraren lÀtt tillgÄng till internet, interaktiva program och kan göra undervisningen mer tydlig och strukturerad.Nya medier stÀller nya krav pÄ hur undervisningen utformas och syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till detta. De forskningsfrÄgor som utreds i undersökningen Àr: Vilka problem och möjligheter identifierar lÀrare med den interaktiva tavlan och hur förhÄller de sig till dessa? UppstÄr nya krav pÄ lÀraren nÀr möjligheter och problem identifieras?Undersökningen Àr kvalitativ och fokusgruppintervju med öppna frÄgor har anvÀnds som metod. Metoden Àr lÀmplig för att fÄ fram hur en viss grupp resonerar kring ett visst fenomen.

TrÀning och hÀlsa har under senare Är fÄtt ett allt starkare fotfÀste pÄ sociala medier, inte minst pÄ sociala plattformar sÄsom Facebook och Instagram. Det blir allt vanligare att man efter, till exempel, en löparrunda eller ett gympass vÀljer att dela med sig av sin trÀningserfarenhet pÄ dessa plattformar i form av bilder, text och data frÄn olika trÀningsapplikationer.Syftet med denna studie Àr att undersöka förhÄllandet mellan sÀndare och mottagare av trÀningsrelaterade statusuppdateringar pÄ Facebook, i synnerhet nÀr det gÀller de bÄda parternas olika tolkningar av statusuppdateringen. För att undersöka detta genomfördes dels en enkÀtundersökning samt en kvalitativ gruppstudie. Gruppstudien gick ut pÄ att lÄta en mindre grupp anvÀnda det sociala nÀtverket Facebook som forum för att posta trÀningsrelaterade inlÀgg samt reflektera över de andra deltagarnas inlÀgg.Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad mellan hur trÀningsrelaterade statusuppdateringar mottas i det allmÀnna flödet gentemot i en sluten grupp pÄ Facebook. Vilken typ av data trÀningsrelaterade inlÀgg innehÄller visade sig ocksÄ ha en betydande roll för hur de mottas.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats pÄ om lÀrarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lÀrarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lÀrarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgÄngspunkt har fyra lÀrare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.LÀrarna Àr medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns ocksÄ behov att göra andra anpassningar sÄ som individanpassning. LÀrarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de Àr att prata sÄ alla förstÄr samt att det Àr en tryggmiljö i klassrummet.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett elektroniskt hjÀlpmedel som hjÀlper barn som föds döva eller med grav hörselnedsÀttning till förmÄga att höra och dÀrmed uppfatta talat sprÄk och att utveckla eget tal. Tidigare studier har visat att barn med CI uppvisar en nÄgot nedsatt prosodisk förmÄga och begrÀnsat fonologiskt arbetsminne varför dessa aspekter var intressanta att undersöka utifrÄn ett utvecklingsperspektiv.Föreliggande studie Àr en tvÄ-Ärs uppföljningsstudie dÀr syftet var att studera utveckling av prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos svenska barn med CI. Inom ramen för studien undersöktes Àven icke-sprÄklig receptiv prosodisk förmÄga. I studien deltog sex barn med CI mellan 5;0 och 8;7 Är. Ytterligare 18 barn deltog i studien för att fungera som en kontrollgrupp, dÀr sex av dessa barn var Älders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Resultaten visade en utveckling av prosodisk förmÄga och fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI som grupp.

Personalen Àr den frÀmsta tillgÄngen för flertalet, om inte alla, organisationer idag. DettainnebÀr att arbetsmiljö och trivsel pÄ arbetsplatsen blir vÀldigt viktigt för ett företagsprestationer. För att mÀta hur nöjda medarbetarna Àr genomför vÄr uppdragsgivare ?TillverkaAB? Ärligen en arbetsklimatsanalys (AKA) i hela organisationen. (Företaget Àr ettinternationellt tillverkande företag som önskade att behÄlla sitt riktiga namn anonymt.) VÄrakontaktpersoner pÄ företaget önskade att vi skulle undersöka AKA-processen hosproduktionschefer (verkstadsanstÀlldas nÀrmaste överordnade) för att se vilka faktorer sompÄverkar produktionschefernas och deras respektive avdelningars AKA-resultat.

Fyrtiotalisterna i vÄr studie vill inte sitta och titta pÄ vad som hÀnder. De vill i allra högsta grad vara med dÀr det hÀnder och vara med och pÄverka sin situation. VÄra fyrtiotalister hÄller sig informerade och uppdaterade om vad som hÀnder i samhÀllet. De Àr vana att resa och de vill kunna vÀlja. Med vÄr studie som bakgrund har vi upptÀckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar pÄ sig den roll som samhÀllet idag förvÀntar sig av en Àldre person.

Allt fler mÀnniskor drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Detta Àr kostrelaterade sjukdomar och risken att drabbas av dessa sjukdomar ökar för en person med övervikt eller fetma. För att underlÀtta för mÀnniskor att Àta hÀlsosamt finns ett flertal kostrekommendationer. Dessa rekommendationer Àr bra, men Àr de tillrÀckliga? RÀcker det att veta vilka livsmedel som Àr hÀlsosamma för att Àta sunt?Vi anser att kunskap om matlagning behövs som ett komplement till de kost-rekommendationer som finns.