ProblemDet Àr viktigt att som reklambyrÄ ha duktiga medarbetare, eftersom vÀrdet för kunderna ligger i medarbetarnas kreativitet, kunskap och skicklighet. För mindre byrÄer och byrÄer utanför Stockholm kan det vara ett problem att hitta duktiga medarbetare med erfarenhet. En förutsÀttning för att kunna attrahera denna grupp Àr att veta vad de anser viktigt vid val av arbetsplats.SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka olika variabler som pÄverkar arbetsval hos kreativa arbetstagare, med avgrÀnsning till dem som varit eller Àr anstÀllda vid reklambyrÄer i Stockholm, samt att undersöka vilka variabler som skulle kunna fÄ denna grupp att övervÀga att arbeta pÄ en reklambyrÄ utanför Stockholm.MetodUndersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter, vilka samtliga hade minst tvÄ Ärs erfarenhet som strateg eller kreatör vid en reklambyrÄ i Stockholm samt varit tillgÀngliga för intervju mellan den 6 november och den 27 december 2007.ResultatResultatet i utredningen beskriver mÄlgruppens uppfattning gÀllande variabler som pÄverkar val av arbetsplats. I slutsatserna diskuteras vad utredningens resultat innebÀr för en reklambyrÄ som arbetsgivare. Utredningen visar pÄ att det för byrÄer utanför Stockholm kan bli svÄrt att rekrytera mÀnniskor som byggt upp sin karriÀr i StockholmsomrÄdet och hunnit rota sig dÀr.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lÀrare i trÀning i mÀnskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT Àr en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och förÀldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lÀrare samt nyblivna lÀrare i Sverige anser sig ha goda Àmneskunskaper men upp-lever en osÀkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstÄ i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingÄtt HRT i lÀrarutbildningen, men dÄ vi inte fann nÄgon tidigare koppling till HRT i den svenska lÀrarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lÀrare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.

TobaksanvÀndning Àr ett av de största hoten mot vÄr hÀlsa. Det finns mycket att vinna pÄ att sluta röka cigaretter och det Àr aldrig för sent för att sluta. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt att fokusera pÄ arbetsmiljön dÄ denna pÄverkar individens vÀlbefinnande och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka ÄtgÀrder som satts in inom rökavvÀnjning med inriktning pÄ arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts.

Syftet med detta examensarbete var att lÀra sig att genomföra ett programutvecklingsprojekt under realistiska förutsÀttningar och dÀrigenom fÄ erfarenheter som Àr relevanta för yrkeslivet. En grupp pÄ Ätta personer arbetade under en termin med ett projekt som handlade om utvecklingen av ett obemannat luftburet radiometrisystem. Ett lÀttare system efterfrÄgades för att förlÀnga flygtiden. Under utvecklingen tillÀmpades metoder frÄn Semat, Scrum och Extreme Programming. Utvecklingsarbetet fungerade bra och en lösning för problemet togs fram, systemet hann dock inte implementeras full ut.

Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. InbĂ€ddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i sjĂ€lva verket Ă€r en annons. Denna typ kallas för ?advertorial?. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp kvinnor i Äldern mellan 20-30 Är upplever och förhÄller sig till det kvinnoideal som framstÀlls i mediereklam. Studien byggde pÄ en kvalitativ ansats i ett försök att söka reda pÄ deras gemensamma uppfattningar om fenomenet och hur de upplevde att de pÄverkas av den kvinnliga framstÀllningen. Av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom den ger de intervjuade personerna en möjlighet att utveckla sina svar. DÄ kvinnor tillhör en av de största konsumtionsgrupperna ansÄg vi att det var relevant att studera hur denna grupp kunde pÄverkas av mediereklamens framstÀllningar. IntervjufrÄgorna stÀlldes utifrÄn ett urval av reklambilder frÄn de idag största företagen i Sverige inom mode och skönhet.

Syftet med denna uppsats Àr att uppmÀrksamma hur lÀrare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter ocksÄ fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstÄr.Arbetet bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielÀrare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.I min uppsats gör jag en jÀmförelse av den litteratur jag tagit del av och lÀrarnas svar. Resultatet visar att konflikter Àr vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid ocksÄ ökat. Det stÄr ocksÄ klart att konflikthantering borde övervÀgas som en del av lÀrarutbildningen..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ lÀsning, bÄde allmÀnt och skönlitterÀrt. Syftet Àr Àven att försöka utröna om eventuella skillnader och likheter kan identifieras vad gÀller tjejer och killar, dÀr frÄgestÀllningarna rör synen pÄ lÀsning och resultatets didaktiska vÀrde. Uppsatsen bygger pÄ tvÄ teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr litteracitet och genus.Begrepp av vÀrde, litteracitet och genus presenteras före bakgrunden. I enlighet med genusteorin betraktas tjejer och killar som en grupp individer framför tvÄ separata grupper. Bakgrunden koncentrerar pÄ lÀsning kopplat till skolan, samt tidigare forskning pÄ litteratur och skola med ett genusperspektiv.Undersökningsmaterialet bestÄr av tre undersökningsgrupper frÄn tre olika skolor.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lÀrarna och skolan gör för att inkludera elever ?i lÀs och skrivsvÄrigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda pÄ vad lÀrarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I lÀs och skrivsvÄrigheter? sÀger att lÀrarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i lÀs- och skrivsvÄrigheter? samt deras lÀrare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs pÄ tvÄ skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen Àr det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lÀr sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhÀmtning, utan Àven i social kompetens, och i vÄra styrdokument framgÄr det tydligt att grupparbete Àr en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden Àr dock komplex, och det krÀvs noggrann och medveten planering för att man ska nÄ alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar pÄ uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssÀtt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi dÀr han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementÀr. Syftet med min studie var att, utifrÄn Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod pÄverkar hur eleverna nÄr de avsedda kunskapsmÄlen.

Problem och syfte Det Äligger lÀraren att tillsammans med elev och förÀlder genomföra ett utvecklings- samtal/termin. Dessa tar tid att planera och genomföra och jag kan ibland uppleva att detta gÄr pÄ rutin. Finns det egentligen tillrÀckligt med kunskap i skolan om hur utföra dessa pÄ bÀsta sÀtt? Vad sÀger litteratur och forskning om utvecklingssamtalets syfte och innehÄll? Syftet med denna uppsats har varit att fÄ kunskap om vad litteraturen sÀger om utvecklingssamtal och vad en grupp pedagoger har för syn pÄ utvecklingssamtalet. Dessutom ville jag, för att fÄ en utvecklingsinriktning i min uppsats, genom reflektion sÀtta igÄng tankar och presentera nya idéer till deltagarna i intervjustudien.

Att arbeta med elever som presterar pÄ en högre nivÄ Àn vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lÀrare. Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, dÀrför ville vi undersöka hur lÀrare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjÀlp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes pÄ tvÄ skolor dÀr tre lÀrare pÄ varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta Àr ett omrÄde som Àr av nytta för samhÀllet dÄ högpresterande elever Àr en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade pÄ. De metoder som vi har anvÀnt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer dÄ vi ville se hur lÀrarna faktiskt arbetar.

Denna studie har som syfte att undersöka fyra lÀrares syn pÄ och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstÀmmer med forskning inom Àmnet. Uppsatsens frÄgestÀllningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lÀrare konflikter?? Hur anser lÀrare att de och elevgrupper pÄverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lÀrare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lÀrarna att deras gruppkonflikt har uppstÄtt?? Vem anser lÀrarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgÄngspunkt, vad Àr en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstÄr konflikter i skolan, GÄr det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten UtifrÄn detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken anvÀndes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lÀrare, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor.

Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning pÄkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemÄl, preferenser ochframtidsförvÀntningar- ett behandlingsprogram förlÀkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:LÀkemedelsindustrin genomgÄr en förÀndring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att sÀkra konkurrensfördelar Àr det viktigt för företagen att sÀkerstÀlla sin forskning, vilken bygger till största delen pÄ kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal pÄ en komplex arbetsmarknad Àr det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och dÀrmed attrahera de allra bÀsta forskarna.Syfte:VÄr uppdragsgivare inom lÀkemedelsindustrin önskar fÄ en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nÄ samt attrahera forskarstudenter. PoÀngen med arbetet Àr sÄledes att kartlÀgga denna grupps preferenser, mÄl samt tillvÀgagÄngssÀtt inför yrkeslivet. Vi Àmnar utifrÄn denna analys ge förslag pÄ hur vÄr uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.VÄr förhoppning Àr att resultatet kan komma till praktisk anvÀndning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnÄ syftet valde vi ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer av doktorander.

Denna studie utgÄr frÄn teorin om patriarkatet som rÄdande samhÀllssystem. Kvinnan Àr förtryckt av mannen som Àr en dominant grupp i dagens samhÀlle. Studien kommer att utgÄ frÄn Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhÀllet kontinuerligt mÄste producera och reproducera sin makt med hjÀlp av bland annat sprÄket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst.