Syfte:Att utvÀrdera hur fysisk trÀning hos en grupp friska kontorsanstÀllda kan förbÀttra deras kondition och syreupptagningsförmÄga samt öka deras vÀlbefinnande bÄde pÄ arbetsplatsen och pÄ fritiden.Undersökt grupp och metod:Samtliga anstÀllda genomgick en hÀlsokontroll omfattande lÀkarundersökning, blodprovstagning samt konditionstest.Gruppen deltog i gemensamma trÀningsaktiviteter, vilket innebar joggning samt cirkeltrÀning. De flesta trÀnade dessutom pÄ egen hand ytterligare en gÄng per vecka.Parallellt med detta genomfördes ocksÄ konferenser och matlagningskurser,dÀr deltagarna fick lÀra sig mer om livsstil, kost och hÀlsa.Sedan friskvÄrdsprojektet startade Är 2000 har deltagarna genomgÄtt 1-2 hÀlsokontroller med konditionstest per Är.Gruppen har ocksÄ fÄtt svara pÄ en enkÀt om friskvÄrdsprojektet och hur trÀningen pÄverkat upplevd stress och vÀlbefinnande.Resultat/diskussion:De som deltagit i friskvÄrdprojektet har som förvÀntat förbÀttrat sin kondition och syreupptagningsförmÄga. Intressant Àr att sÄ mÄnga i enkÀten svarat att dom upplever en bÀttre hÀlsa, bÀttre prestation pÄ arbetet, bÀttre relation till arbetskamrater, större lust att gÄ till jobbet samt mindre stress och mer ork för sociala aktiviteter.Slutsats:FriskvÄrdssatsningen gav ett ökat vÀlbefinnande och mer ork bÄde pÄ arbetet och fritiden. Detta kan för företaget vara positivt dÄ de anstÀllda presterar bÀttre pÄ sitt arbete..

Syftet med studie var att undersöka om intensiv knÀtrÀning i grupp kunde förbÀttra rörlighet, funktion och styrka i knÀet efter artroplastikoperationen i jÀmförelse med sedvanlig rehabilitation. Interventionsgruppen trÀnade 2 gÄnger/vecka i cirka 14 veckor i jÀmförelse med kontrollgruppen som fick rutinmÀssig trÀning via primÀrvÄrdens sjukgymnaster. Interventionen utvÀrderas med Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) och smÀrtskattning (Visuell Analog Skala) och funktionstest med modifierad Functional Assessment System (m- FAS), före operation och fyra mÄnader efter operation. Resultaten visade att det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter interventionen betrÀffande nÄgon utvÀrderings parametrar. Resultatet visade en liten tendens (inte signifikant) för bÀttre rörlighet i knÀet, mindre smÀrta och bÀttre funktion i det dagliga livet och bÀttre livskvalitet för interventionsgruppen.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

JÀrnbrist Àr en av de tio enskilt största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsÄr, studier har visat att upp till 40 % av tonÄrsflickor i Sverige har jÀrnbrist. Vad man kan göra för att pÄverka jÀrnstatusen för denna utsatta grupp Àr att fÄ dem att öka intaget av livsmedel, ge kunskap om mÄltidssammansÀttning eller att Äterinföra jÀrnberikning av mjölKostens sammansÀttning har betydelse för absorptionen av jÀrn, en kost som innehÄller stimulerande faktorer kan öka absorptionen av jÀrn med 2.5 gÄnger jÀmfört med en kost som innehÄller hÀmmande faktorer. Kalcium har visat sig ha en hÀmmande effekt pÄ absorptionen av jÀrn, exempelvis kan ett glas mjölk hÀmma absorptionen med 50 %.Syftet med detta examensarbete var att undersöka tonÄrstjejers uppfattningar om jÀrn i kosten samt deras medvetenhet om jÀrnrika livsmedel och faktorer som pÄverkar absorptionen av jÀrn. Vi ville se om uppfattningar eller medvetenhet pÄverkade tonÄrstjejers val av livsmedel och hur vÀl de kombinerade ihop en mÄltid ur jÀrnhÀnseende.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra en enkÀtundersökning pÄ en gymnasieskola samt hos en idrottsförening i vÀstra Sverige, totalt medverkade sjuttiofem tonÄrstjejer i studien.Resultat av enkÀtundersökningen visade att det inte fanns nÄgra korrelationer mellan uppfattningar eller medvetenhet med tonÄrstjejernas val av livsmedel. För denna grupp tonÄrstjejer kan man konstatera att ur jÀrnhÀnseende görs det oftast inga bra livsmedelsval, de bra matval man gör i avseende jÀrn förstörs av att man vÀljer dryck som hÀmmar kroppens absorption av jÀrn..

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestÀmd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hÀlsa, bland elever i Ärskurs fyra och fem. För att svara pÄ syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgestÀllningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, Àven i tillsynes könsneutrala lekar i skolÀmnet idrott och hÀlsa? Och hur tar den sig i sÄ fall uttryck? För att svara pÄ detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter lÄnga observationer pÄ fyra sydskÄnska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hÀlsa i vardera grupp: en grupp i Ärskurs fyra i och sex grupper Ärskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhÀllets kulturella genusordning. En ordning dÀr normen Àr hegemoni dÀr mÀn och maskulinitet Àr överstÀllda kvinnor och femininitet.

Namn: Film i undervisning ? pest eller fest? Ett elevperspektiv.Författare: Katsaras, M och Larsson, T (2007)Examensarbete pÄ lÀrarprogrammet pedagogik B, 10pSyftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur tvÄ grupper med gymnasielever uppfattar att film anvÀnds och har anvÀnts i undervisning under sin skoltid. För att fÄ svaren pÄ frÄgorna skapades tvÄ stycken fokusgrupper dÀr varje grupp bestod av fyra till fem elever i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet. Fokusgrupper kan liknas vid ett gruppsamtal. En grupp kom frÄn ett medieprogram och den andra frÄn ett samhÀllsvetenskapligt program.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frÄgestÀllningen: Vad hÀnder i mötet mellan olika generationer nÀr man anvÀnder det textila handarbetet som en social plattform dÀr kunskap förmedlas? Med underfrÄgorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur pÄverkar skillnader i förhÄllningssÀtt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning Àr att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform dÀr generationer kan mötas. Jag undrar om det gÄr att synliggöra och tillgÀngliggöra en Àldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen bestÄr av tvÄ trÀffar dÀr en grupp Àldre kvinnor trÀffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med trÀffarna Àven en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. BÄde de Àldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrÄn ett eget intresse och initiativ.

Introduktion: Erosionsskador Àr ett vÀxande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som bestÄr av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador pÄ tÀnderna ökar kan bero pÄ den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion pÄ grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men Àven till följd av pÄverkat salivflöde. FÄ studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och mÀn.FrÄgestÀllningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande mÀn om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck?Metod: Studien Àr en kvantitativ, empirisk, tvÀrsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 mÀn.

Denna undersökning har sin utgÄng i en designpedagogisk situation dÀr fokus ligger kring frÄgan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt dÀr en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? FrÄgestÀllningen syftar frÀmst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. SammanhÄllning Àr ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. UnderfrÄgan Àr: Hur ser eleverna pÄ en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? PÄ motsvarande sÀtt Àr det intressant att se hur pedagogens roll kan pÄverkas av en utarbetad workshop.

Kumulativ stress kan pÄverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av smÄ vardagliga hÀndelser och tjÀnstgöringsrelaterade hÀndelser under en mission. Syftet med denna uppsats Àr att fÄen fördjupad förstÄelse av hur en stressad gruppchef pÄverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för nÀrvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har pÄverkat gruppchefer och deras förmÄga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har pÄverkat gruppen. Undersökningen baseras pÄ intervjuer av informanter som varit pÄ utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och hÀndelser som skedde under deras tid pÄ mission.

Bakgrund: Vi lever idag i ett informationssamhÀlle dÀr vi stÀndigt matas med ny kunskap och olika valmöjligheter. Ett omrÄde som har fÄtt ökad plats pÄ massmedias agenda pÄ senare tid Àr hÀlsa och livsstil och dagligen exponeras vi mÀnniskor av budskap över hur vi kan förbÀttra vÄr hÀlsa och Àndra vÄra levnadsvanor.Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka om en utvald grupp kvinnor mellan 17-65 Är blir pÄverkade av massmedias hÀlsorapportering och de hÀlsobudskap de möter. Vi syftade Àven till att undersöka hur denna eventuella pÄverkan yttrar sig samt klargöra vilka eventuella skillnader det finns i pÄverkan mellan olika Äldrar.Metod: För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ studie med samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade 6 kvinnor i Äldern 17-65 för att ta reda pÄ deras upplevelser och tankar kring problemomrÄdet.Slutsats: Resultatet av undersökningen visade att vÄr utvalda grupp kvinnor blir pÄverkade av massmedias hÀlsorapportering. Resultatet visade Àven att Äldern har betydelse nÀr det gÀller hur och i vilken grad respondenterna blir pÄverkade av hÀlsobudskapen.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan pÄverka resultatet av egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlÀgga gruppundervisningens betydelse och dess innehÄll. Studien baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar daterade frÄn Är 1991 och fram till Är 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som anvÀnts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvÄrd. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke pÄ litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar.

Med vÄrt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd pÄ klassrumsklimatet. Vi har fÄtt ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell trÀning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell trÀning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, dÀr vi rent praktiskt har arbetat med emotionell trÀning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. VÄr slutsats Àr att eleverna har fÄtt ett positivt förhÄllningssÀtt till emotionell trÀning och att de ser positivt pÄ ett fortsatt arbete i Àmnet. VÄrt resultat pekar pÄ att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, dÀremot har vi observerat mÀrkbara förÀndringar hos den enskilde individen.