SprintintervalltrÀning (SIT) och högintensiv intervalltrÀning (HIIT) Àr relativt nya trÀningsmetoder som anvÀnds av bÄde idrottsaktiva och motionÀrer för att öka bÄde prestationsförmÄga och hÀlsofrÀmjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var dÀrmed att undersöka de fysiologiska förÀndringar som uppkom efter tvÄ veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionÀrer. Försökspersonerna delades in i tvÄ homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De bÄda grupperna utförde fyra förtester för att faststÀlla kroppssammansÀttning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmÄga innan en tvÄ veckors trÀningsintervention startade. Under det första intervallpasset mÀttes de akuta effekterna av trÀningen och efter avslutad trÀningsperiod upprepades förtesterna för att pÄvisa eventuella fysiologiska förÀndringar.

I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung frÄn en mÀngd olika delar av vÀrlden. DÀremot Àr de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. VÄra invandrarelever möter sÀllan vuxna frÄn den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. SÄvÀl ute i samhÀllet som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjÀna som förebilder för dessa ungdomar. VÀrst drabbade Àr flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lÀrande pÄverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot mÄlen. För att ta reda pÄ detta genomförde jag tvÄ gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, anvÀnt mig av programmÄlen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om Àmnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna kÀnner sig mycket sÀkrare pÄ sig sjÀlv efter det Àmnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scensprÄk har förÀndrats vilket bekrÀftas av de inblandade pedagogerna.

Den kristna traditionen och den vÀsterlÀndska humanismen Àr tvÄ motstridiga moralsystem. Den förra utgÄr frÄn en vÀrldsbild dÄ Gud Àr grunden för moralen medan den senare har mÀnniskan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen Àr att komma fram till om och i sÄ fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmÀnhet och vÀrdegrunden i synnerhet. Jag försöker ocksÄ se hur konflikten i förlÀngningen pÄverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska stÀllningstaganden. Undersökningen Àr baserad pÄ en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i Ärskurs nio.

Detta examensarbete behandlar Àmnet genus med fokus pÄ en grupp femÄriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femÄrsÄlder tÀnker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till förÀldrarnas utbildningsnivÄ. För att söka svar pÄ detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn pÄ en centralt belÀgen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens förÀldrar besvarade en enkÀt rörande barnens bakgrund sÄ som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre pÄverkan i form av förÀldrars utbildningsnivÄ tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ?nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision?, för att fÄ en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende frÄn förÀldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhÀllet idag stÀlls inför stÀndiga flöden i form av förÀndringar och risker som innebÀr att individen tvingas fatta beslut om hur de skall vÀlja/vara/göra och samtidigt förhÄlla sig till det omgivande samhÀllet. De metoder som lÄg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkÀter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillÀmpbar i samspelet mellan individen och samhÀllet, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och sjÀlvidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen.

SjukförsĂ€kringen genomgick en förĂ€ndring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen fĂ„ fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska pĂ„ antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och Ă€ven pĂ„ de som redan var i en pĂ„gĂ„ende sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebĂ€r tidsgrĂ€nser för bedömning av Ă„tergĂ„ng i arbete för att förhindra flerĂ„riga sjukskrivningar. Ökade resurser lades pĂ„ Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för sĂ„ kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmĂ„ga. Denna uppsats Ă€r utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur personer med lĂ„ng sjukskrivning upplever övergĂ„ngen mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

Uppsatsen behandlar hur olika tidsperioder har fört arvet av det andliga i konsten vidare genom historien. Jag benÀmner uppsatsen ?SpÄr av en andlig nÀrvaro?. Detta belyses genom en tillbakablick i konsthistorien frÄn det mÀnskliga skapandets tidiga yttranden och fram till 1900-talets början. Jag stÀller sedan frÄgan.

Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur intensiv lÀstrÀning under en sexveckorsperiod kan pÄverka ordavkodningsförmÄgan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: I vilken utstrÀckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmÄga under sexveckors intensiv lÀstrÀning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegrÀnsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende pÄ om eleverna genomför intensiv lÀstrÀning individuellt eller i liten grupp? I vilken utstrÀckning utvecklas de elever som ocksÄ lÄg under TIL:s grÀnsvÀrde, men som inte genomförde intensiv lÀstrÀning? Mycket av tankarna inom intensiv lÀstrÀning Äterfinns inom den sociokulturella teorin dÀr inlÀrning sker i samspel med nÄgon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. VÄr studie har bÄde kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgÄngen intensiv lÀstrÀning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmÄga samt stÀrkt sin sjÀlvkÀnsla som lÀsare.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever pÄ mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina Äsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjÀlp de fÄr/har fÄtt samt vilken hjÀlp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgÄr frÄn Vygotskijs tankar om utveckling och lÀrande. En genomgÄng har gjorts av aktuell forskning inom omrÄdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om sÀrskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i Ärskurs 5 och 6. DÀrefter har Ätta elever som fÄr sÀrskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvÀrldsberÀttelser samt i en sammanfattande analys utifrÄn frÄgestÀllningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att fÄ undervisning i liten grupp.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som pÄverkar en bestÀmd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har bÄda erfarenheter frÄn grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra mÀnniskor i en grupp. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar rollerna, sammanhÄllningen och kommunikationen de anstÀlldas arbete i en specifik grupp pÄ ett företag inom detaljhandeln? Hur pÄverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?Studien bygger pÄ elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrÄn relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestÀmda arbetsgruppen har en sammanhÄllning dÀr individernas personliga roller prÀglar arbetsplatsen mer Àn de arbetsrelaterade rollerna.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr hur förÀldrarnas socioekonomiska bakgrund pÄverkar sannolikheten att barnen har ett vÀxelvis boende, konstanthÄllet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som anvÀnts i uppsatsen samlades in Ären 2001-2003 och kommer frÄn Statistiska centralbyrÄns Barn-ULF. UtifrÄn det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression.I resultatet framgÄr att det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk grupp.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill utveckla och fördjupa vÄra kunskaper om elevers lÀrande inom problemlösning i grupp. Detta sÄ att vi fÄr en djupare kunskap och som förberedelse inför vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. I skolverket (2000) stÄr det att ett av mÄlen att strÀva emot i undervisningen i matematik i skolÄr 9 Àr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att förstÄ, föra och anvÀnda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmÄgan och en god sjÀlvbild skall de fÄ möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera och interagera med omgivningen. VÄr matematiska uppgift Àr ett sÄ kallat ?öppet problem? dÀr eleverna tillsammans mÄste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.