Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ?nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision?, för att fÄ en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende frÄn förÀldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhÀllet idag stÀlls inför stÀndiga flöden i form av förÀndringar och risker som innebÀr att individen tvingas fatta beslut om hur de skall vÀlja/vara/göra och samtidigt förhÄlla sig till det omgivande samhÀllet. De metoder som lÄg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkÀter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillÀmpbar i samspelet mellan individen och samhÀllet, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och sjÀlvidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen.

SjukförsĂ€kringen genomgick en förĂ€ndring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen fĂ„ fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska pĂ„ antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och Ă€ven pĂ„ de som redan var i en pĂ„gĂ„ende sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebĂ€r tidsgrĂ€nser för bedömning av Ă„tergĂ„ng i arbete för att förhindra flerĂ„riga sjukskrivningar. Ökade resurser lades pĂ„ Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för sĂ„ kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmĂ„ga. Denna uppsats Ă€r utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur personer med lĂ„ng sjukskrivning upplever övergĂ„ngen mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

Uppsatsen behandlar hur olika tidsperioder har fört arvet av det andliga i konsten vidare genom historien. Jag benÀmner uppsatsen ?SpÄr av en andlig nÀrvaro?. Detta belyses genom en tillbakablick i konsthistorien frÄn det mÀnskliga skapandets tidiga yttranden och fram till 1900-talets början. Jag stÀller sedan frÄgan.

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur intensiv lÀstrÀning under en sexveckorsperiod kan pÄverka ordavkodningsförmÄgan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: I vilken utstrÀckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmÄga under sexveckors intensiv lÀstrÀning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegrÀnsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende pÄ om eleverna genomför intensiv lÀstrÀning individuellt eller i liten grupp? I vilken utstrÀckning utvecklas de elever som ocksÄ lÄg under TIL:s grÀnsvÀrde, men som inte genomförde intensiv lÀstrÀning? Mycket av tankarna inom intensiv lÀstrÀning Äterfinns inom den sociokulturella teorin dÀr inlÀrning sker i samspel med nÄgon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. VÄr studie har bÄde kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgÄngen intensiv lÀstrÀning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmÄga samt stÀrkt sin sjÀlvkÀnsla som lÀsare.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever pÄ mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina Äsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjÀlp de fÄr/har fÄtt samt vilken hjÀlp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgÄr frÄn Vygotskijs tankar om utveckling och lÀrande. En genomgÄng har gjorts av aktuell forskning inom omrÄdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om sÀrskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i Ärskurs 5 och 6. DÀrefter har Ätta elever som fÄr sÀrskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvÀrldsberÀttelser samt i en sammanfattande analys utifrÄn frÄgestÀllningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att fÄ undervisning i liten grupp.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som pÄverkar en bestÀmd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har bÄda erfarenheter frÄn grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra mÀnniskor i en grupp. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar rollerna, sammanhÄllningen och kommunikationen de anstÀlldas arbete i en specifik grupp pÄ ett företag inom detaljhandeln? Hur pÄverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?Studien bygger pÄ elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrÄn relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestÀmda arbetsgruppen har en sammanhÄllning dÀr individernas personliga roller prÀglar arbetsplatsen mer Àn de arbetsrelaterade rollerna.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr hur förÀldrarnas socioekonomiska bakgrund pÄverkar sannolikheten att barnen har ett vÀxelvis boende, konstanthÄllet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som anvÀnts i uppsatsen samlades in Ären 2001-2003 och kommer frÄn Statistiska centralbyrÄns Barn-ULF. UtifrÄn det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression.I resultatet framgÄr att det finns ett samband mellan vÀxelvis boende och socioekonomisk grupp.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill utveckla och fördjupa vÄra kunskaper om elevers lÀrande inom problemlösning i grupp. Detta sÄ att vi fÄr en djupare kunskap och som förberedelse inför vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. I skolverket (2000) stÄr det att ett av mÄlen att strÀva emot i undervisningen i matematik i skolÄr 9 Àr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att förstÄ, föra och anvÀnda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmÄgan och en god sjÀlvbild skall de fÄ möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera och interagera med omgivningen. VÄr matematiska uppgift Àr ett sÄ kallat ?öppet problem? dÀr eleverna tillsammans mÄste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

Detta Àr en litteraturstudie med syfte att belysa sociala faktorer som kan ge upphov till skillnader i ohÀlsa mellan könen utifrÄn ett genusperspektiv. Social ojÀmlikhet Àr en strukturell egenskap som sÀger nÄgot om den ojÀmlika fördelningen av möjligheter och resurser i ett samhÀlle. JÀmlikhet eller ojÀmlikhet Àr relationellt och handlar om förhÄllandet mellan individer eller sociala grupper. Ibland Àr strukturen i sig en indikator pÄ ett samhÀllsproblem. Att studera skillnader i levnadsförhÄllanden mellan olika personer i olika klasser kan ge oss en uppfattning om hur samhÀllets struktur, i form av klasstillhörighet, Äterverkar pÄ de enskilda individernas basala förhÄllanden, nÀmligen liv och hÀlsa.

Emanuelsson, B & MÄrtensson, T. HBT-personers upplevelse av diskriminering i sjukvÄrden. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009.

Bakgrund: FingersmĂ€rta Ă€r ett centralt besvĂ€r hos personer aktiva inom klĂ€ttersport.Det rĂ„der idag brist pĂ„ studier som beskriver förekomsten av fingersmĂ€rta hosklĂ€ttrare.Syfte: Beskriva och jĂ€mföra skillnad mellan en grupp klĂ€ttrare med fingersmĂ€rta ochen grupp klĂ€ttrare utan fingersmĂ€rta avseende olika individ- och klĂ€tterspecifikafaktorer.Metod: Studien Ă€r en enkĂ€tstudie med en icke-experimentell design av tvĂ€rsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmĂ€ssigtbekvĂ€mlighetsurval fĂ„tt svara pĂ„ en elektronisk eller manuellt insamlad enkĂ€t.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de tvĂ„ testade grupperna avseendekön, Ă„lder, BMI och antal aktiva Ă„r inom klĂ€ttring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring.Konklusion: Den enda faktorn som Ă€r signifikant vid jĂ€mförelse mellan klĂ€ttrare medoch utan fingersmĂ€rta Ă€r avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stĂ€mmer överens med tidigare gjorda studier inom Ă€mnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna pĂ„verka fingersmĂ€rta hos klĂ€ttrareefterfrĂ„gas..

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för smÄföretag att anvÀnda sig av elektronisk affÀrskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, smÄföretagen, en introduktion till EDI och hoppas pÄ sÄ vis hjÀlpa dem att komma igÄng med elektronisk affÀrskommunikation. Med smÄföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nÀmligen företag med mindre Àn 50 anstÀllda eller som har en omsÀttning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för smÄföretag tittar vi Àven pÄ hur förutsÀttningar och tekniska aspekter pÄverkar smÄföretagens instÀllning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig pÄ en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).VÄr empiriska studie bygger pÄ fyra urvalsgruppers syn pÄ EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vÄr studie funnit att det finns goda möjligheter för smÄföretag att anvÀnda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar sÄvÀl som affÀrssystem med stöd för EDI, vilka lÀmpar sig för smÄföretag.