Denna kvantitativa enkÀtstudie har sin utgÄngspunkt i empowerment och har utförts pÄ ett svenskt brukarstyrt företag som bedriver missbruksrehabilitering efter en empowermentbaserad arbetsmodell. Denna rehabiliteringsmodell innebÀr att man aktivt jobbar med att stÀrka individens sjÀlvbild och att öka dennes egenmakt. Syftet med modellen Àr att individen genom ökad sjÀlvkontroll ska kunna ta ansvar för sin livssituation och dÀrmed uppbringa den nödvÀndiga motivation som krÀvs för att fÄ till stÄnd en lÄngsiktig förÀndring. Studien har undersökt skillnader i possible selves mellan individer som befinner sig i respektive har fullgjort sin rehabilitering och som dÀrefter valt att stanna kvar i verksamheten. Respondenterna ombads ange hur starka positiva respektive negativa kÀnslor de förknippade med ett antal fördefinierade possible selves.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Kriminalitet under ungdomsÄren Àr vanligt förekommande och Moffitt (1993) har utformat en teori om att en stor grupp ungdomar under en begrÀnsad tid under tonÄren begÄr brott, sÄ kallad tonÄrstidsbegrÀnsad kriminalitet, medan en mindre grupp ungdomars brottslighet inte begrÀnsas till tonÄren, sÄ kallad lÄngvarig kriminalitet. Den föreliggande studien har analyserat data rörande en grupp pojkar (n=353) i Äldrarna 15-20 Är som dömts till ungdomstjÀnst i Stockholm. Syftet med den föreliggande studien var att söka identifiera dimensioner i gruppen och mönster i de brott de rapporterat att de begÄtt samt att beskriva gruppen utifrÄn problemomrÄdena skolproblematik, psykiatriska besvÀr, misshandel av förÀldraperson samt Älder för alkoholdebut respektive brottsdebut. Resultatet visade att det fanns stora skillnader med avseende pÄ kriminalitet i gruppen. En liten andel pojkar i gruppen har begÄtt en stor andel av brotten medan majoriteten av alla pojkar har begÄtt ett relativt fÄtal brott.

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad en grupp lÀrare i grundskolan förvÀntar sig av specialpedagogen. Med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda pÄ vilka förvÀntningar som finns. Sammanfattningsvis fÄr jag uppfattningen att förvÀntningarna pÄ specialpedagogen överensstÀmmer ganska bra med vad som stÄr i styrdokument och vad vi lÀrt oss pÄ utbildningen. Man förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta pÄ tre nivÄer, individ- grupp- och organisatorisk nivÄ..

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om eleverna upplevde att det var lÀttare att lösa matematiska problem i grupp Àn enskilt. Försökspersonerna omfattade 13 elever i skolÄr 4 och 12 elever i skolÄr 3. De fick lösa problem bÄde enskilt och i grupp och dÀrefter svara pÄ enkÀter om hur de upplevt det. Vi intervjuade eleverna i skolÄr 4 bÄde före och efter problemlösningsuppgifterna. Resultatet visade att hÀlften av eleverna ville arbeta i grupp före vÄr undersökning, resultatet efter undersökningen visade att majoriteten ville arbeta i grupp.

Det huvudsakliga syftet med vĂ„r rapport Ă€r att undersöka hur resonerande matematik anvĂ€nds i skolan och vad den har för effekt pĂ„ eleverna. Vi undersöker hur eleverna anvĂ€nder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vĂ„r studie vill vi ta reda pĂ„ om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp Ă€n vid enskilt arbete och om den för eleverna nĂ€rmare svaret.För att fĂ„ svar pĂ„ detta anvĂ€nder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna bestĂ„r av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar tvĂ„ pedagoger och 32 elever frĂ„n Kalmar lĂ€n vĂ„rterminen 2010.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Medarbetarsamtal i grupp Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. Den hÀr uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger pÄ en fallstudie gjord pÄ Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgÄngspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsÀttningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsÀttningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp pÄ Pilkington i mÄnga avseenden inte lever upp till förvÀntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, mÄlsÀttning, attityder och uppriktighet pÄ olika sÀtt bildar förutsÀttningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Johansson, E. OmvÄrdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvÄrdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvÄrdnad 15 poÀng, Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011. OmvÄrdnadshandledning i grupp Àr och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, HÀlsa och SamhÀlle.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.