Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgÄngspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn pÄ deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera pÄ huruvida kÀnslan av sammanhang och egenmakt frÀmjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag anvÀnt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgÄngspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn pÄ deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera pÄ huruvida kÀnslan av sammanhang och egenmakt frÀmjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag anvÀnt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ge en inblick i elevers uppfattningar av brÄkbegreppet. Vi har kartlagt tvÄ klasser med elever i Ärskurs Ätta med hjÀlp av en enkÀt. Intervjuerna har vi gjort utifrÄn de tvÄ grupper som visade sig nÀr vi sammanstÀllde enkÀterna. En grupp som rÀknar med brÄk och en grupp dÀr eleverna omvandlar brÄken till decimaltal. De skillnader vi frÀmst sÄg i dessa tvÄ grupper var att grupp 1, som rÀknade med decimaltal, sÄg brÄkuttryck som en operation.

This candidate essay aims to examine the possibilities occupational therapists (OT) have in order to support refugee children in Sweden. The authors find the subject of current interest because there is a constant and frequently debate in our society concerning refugees, which makes us question what role the OT could have with this group. Method: This study has a qualitative approach with focus group methodology as method. At two occasions, four respectively three OTs met to discuss an in advance given interview guide. The discussions were coded on the basis of person-, group- and society perspectives.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur det förhÄller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i SkÄne. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning. Min undersökningsgrupp Àr killar som spelar fotboll i SkÄne. Jag har valt att göra en uppdelning för att se om det finns nÄgra skillnader mellan ett "bÀttre" lag och ett "sÀmre" lag, jag har valt att kalla dem grupp 1 och grupp 2. Till Grupp 1 hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar pÄ förbundsnivÄ (allsvenskan, superettan, division tvÄ och tre), Grupp 2 Är de lag vars representationslag spelar pÄ distriktsnivÄ (division fyra och nerÄt).

The aim of this thesis is to study young people's views on support, knowledge and change. The eight participants in this interview study are between 14 and 19 years old and they share the experience of growing up in a family where a parent is a substance misuser or mentally ill.Childhood sociology has been used as a theoretical framework. The main finding is that emotional and practical support based on the young person's needs and knowledge based on the ideas of empowerment and agency promotes change. The four most important insights according to the young persons are: My parent has got a problem. It is not my problem.

Med vÄrt examensarbete ville vi skapa ett inlÀrningstillfÀlle i matematik. Under vÄr slutpraktik undersökte vi tvÄ matematikgrupper i Ärskurs Ätta. Vi delade in eleverna i slumpmÀssiga grupper och med hjÀlp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfÀllen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har Àven fÄtt skriva utvÀrderinagr i grupp och enskilt i form av utvÀrderingsformulÀr och enkÀter.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jÀmfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer i nÄgra olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frÄgor behandlas i respektive samtal. De Àr positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersÀttas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anstÀllde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, mÄlen och arbetsrelaterade frÄgor. Att kÀnna trygghet i gruppen framhÄlls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Vi har haft för avsikt att, med hjÀlp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrÄn verksamhetschefens, handledares och assistenter berÀttelser om arbetet i ett socialt företag. GÄr det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istÀllet för att med lagar och tvÄng, med hjÀlp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjÀlp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur mÀnniskor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förÀndras under utveckling och förÀndring av samhÀllet och den liberala demokratin.

Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Det normgivande organet IASBs konsultation med allmĂ€nheten utgör en viktig del i normgivningsprocessen. Det pĂ„gĂ„ende projektet av en ny standard för leasingredovisning, som skall ersĂ€tta IAS 17, har erhĂ„llit stor uppmĂ€rksamhet. År 2009 publicerade IASB ett diskussionsunderlag tillsammans med FASB. Ett första utkast av standarden utfĂ€rdades Ă„r 2010 vilket följdes av ett reviderat förslag Ă„r 2013. Samtliga publikationer var öppna för allmĂ€nheten att kommentera i form av remissvar.Insikten om den makt som intressentgrupper har i denna process Ă€r emellertid liten varpĂ„ syftet med studien Ă€r att fĂ„ klarhet i om IASBs normgivningsprocess pĂ„verkas av enskilda intressentgruppers makt vid utformningen av den nya redovisningsstandarden för leasing.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.