Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3.I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt.

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ?det professionella objektet?. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansiktenArbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare.Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir således ?mottagare?.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon samvariation mellan hur mycket pengar ungdomar hade till fritid/nöjen och deras riskbeteende kring alkohol och narkotika., samt att se om det fanns någon könsskillnad i eventuell samvariation. En kvantitativ Metod användes där andelar med olika riskbeteenden jämfördes utifrån hur mycket pengar ungdomarna hade till fritid och nöjen. Konfidensintervall beräknades för andelarna för att kunna bedöma om eventuella skillnader mellan grupperna var statistiskt säkerställda. Materialet som användes var en totalundersökning i Gävleborgs län bland gymnasieelever i år två 2010. Resultatet av undersökningen visade att de ungdomarna som hade relativt mycket pengar till fritid och nöjen (1000 ? 1499 kronor respektive 1500 kronor eller mer) var de ungdomar som i störst utsträckning var alkoholkonsumenter, högkonsumenter, intensivkonsumenter av alkohol och de som i stor utsträckning hade använt sig av narkotika.

Många ungdomar besöker idag en fritidsgård och där de kan finna en vuxen utanför familjen, en fritidsledare, att knyta an till. Syftet med denna studie var att beskriva vad fritidsledare upplever som viktigt i sitt arbete med ungdomar. Metoden som användes var en kvalitativ metod som baserades på intervjuer med fritidsledarna. I resultatet framgick det att det som upplevdes som viktigt i arbetet med ungdomar är att möta och bekräfta dem i deras vardag. Det fanns också upplevelser om att fritidsgården har ett friare klimat än skolorna och att det inte fanns något hotande betygssystem på fritidsgården, vilket upplevdes som en viktig del i arbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas syn på lärande genom att belysa de förutsättningar som skapar lärande i den studerade kontexten. Studien är förlagd på en serviceenhet i förvaltningen Regionservice inom den offentliga organisationen Västra Götalandsregionen. En tidigare genomförd medarbetarenkät ligger till grund för denna studie och utifrån enkätens svar valdes en serviceenhet ut, då denna enhet påvisade goda resultat inom kategorierna lärande i arbetslivet, socialt klimat och återkoppling. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och 17 stycken intervjuer har genomförts. Vi som studenter har inspirerats av en fenomenografisk ansats och det insamlade materialet har således analyserats med inspiration från fenomenografins sju analyssteg.

Studiens målsättning var att besvara tre frågeställningar. Skiljer sig andningsfrekvensmönstret efter ansträngning hos varmblodstravare med prestationsnedsättning från normalpresterande hästar? Påverkas andningsfrekvensmönstret efter ansträngning av en ökad slemansamling i luftstrupen? Är koncentrationen surfaktantprotein D i blodet en relevant analysparameter vid utvärdering av nedre luftvägsproblem? Hypotesen var att travhästar med subkliniska luftvägsproblem i de nedre luftvägarna har en längre återhämtningsperiod efter ansträngning jämfört med friska hästar. Kopplingen mellan ökad slemansamling i luftstrupen och prestation undersöktes också. 24 varmblodstravare deltog i försöket. Innan försöket undersöktes varje häst kliniskt inkluderande vilo-EKG och luftvägsendoskopi.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).

Klimatförändringar och klimatförändringarnas effekter och påverkan på samhällen är idag ett faktum. Tillsammans med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och begränsa påverkan av klimatförändringar krävs det därför även att samhällen anpassas för att klara av ett förändrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det är den fysiska planeringen. Grönstrukturens värden och mångfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmåga att verka temperaturreglerande och minskar därmed värmeöeffekten samt värmeböljor, grönstrukturen är också absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om bete tillväxer renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av lavar.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Syftet med studien är att belysa barns egna perspektiv på tillvaron i en grupp där det finns barn med utåtagerande beteende som kan utsätta dem för verbala och/eller fysiska kränkningar. Barn i två grupper där det finns utåtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju år gamla och i den andra gruppen var de åtta eller nio år gamla. Det finns inte så många studier i ämnet och det är oftast den ena sidan som blir belyst. De utåtagerande barnen får av naturliga skäl stor uppmärksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lättare bort i det tumult som kan uppstå i ett sådant klassrum.

I detta arbete testades en hypotes som säger att yngel av grönfläckig padda (Bufo viridis) kan tänkas utsöndra en viss kemisk substans i vattnet för att hämma andra yngels tillväxt. Hypotesen grundades på en australiensisk studie av Crossland & Shine (2012). De gjorde en studie på yngel av agapadda (Rhinella marina) där de upptäckte att ynglen producerar en vattenburen kemisk substans i vattnet som hämmar tillväxten. Idén om att använda en grupp med enbart syskon och en grupp med yngel från flera honor kom av att det finns något som kallas för ?kin recognition?, vilket i försök visat att det finns arter som med hjälp av feromoner kan känna igen nära besläktade individer (Devall et al.

Det här examensarbetet är ett projekt att förenkla Cliffordalgebra till en nivå så att vissa gymnasieelever kan förstå lite av grunderna. Ett kompendium är skrivet med definitioner, förklaringar, exempel, övningar och svar på dessa. Målgruppen är intresserade gymnasieelever med bra matematisk grund och som vill lära sig något nytt. Materialet i kompendiet har diskuterats med en grupp gymnasieelever. Diskussionen gav ett önskvärt.

Bakgrund: Diabetes är ett växande hälsoproblem över hela världen och ökar i lägre åldrar. Idag är det drygt 387 miljoner människor i världen som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande åren. Ökningen av sjukdomen och att den sjunker lägre ner i åldrar, beror på att ärftlighet, livsstil och att vi lever längre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgå en livsstilsförändring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.